Jag läser Margret Atladottirs intervju i tidningen Resumé. Jag tycker Margret är supercool hon är en röst för ”de unga” och har gjort ett bra jobb med Nöjesguiden. Som var en sjukt viktig tidning för mig när jag växte upp.
Men jag är också lite rädd för Margret, hon är untouchable. Man undviker henne, för att ifrågasätter man något hon uttrycker genomtänkt eller ogenomtänkt så får man nittio superarga följare på sig som strider vid hennes sida med näbbar och klor. Så man orkar liksom aldrig och på så sätt behöver behöver hon sällan fundera över något hon uttrycker.
Men när jag läste i intervjun i Resumé något som får det att klia lite i fingrarna. Med risk för att bli lynchad så måste jag ifrågasätta det här.
”Margret Atladottir har engagerat sig för kvinnofrågan sedan tidiga tonår. Den förföljer henne som en egen skugga då hon hela tiden påminns av att samhället inte är jämställt.
– Jag tänker fan på det så fort jag går utanför dörren. I helgen skulle jag möta några vänner på Riche. Jag gick dit från Norrmalmstorg, det är inte mer än 200 meter. På den sträckan hade typ fem olika män skrikit saker efter mig. Vissa kanske tycker det är kul, det gör inte jag.”
Den här sträckan som Margret pratar om är Smålandsgatan skulle jag tro. Det är mer en passage än en gata. Spårvagnen och bussarna kör ut där ifrån från Norrmalmstorg och gatan kantas av ett större bakkontor, exklusiva butiker, en frisörsalong och restaurangen KB.
För oss som bor i Stockholm skulle jag våga kalla den här gatan minst sagt ”städad”, ganska klinisk till och med om ni frågar mig. På den här sträckan påstår Margret att fem olika män, oberoende av varandra stått eller gått och utropat sexistiska eller objektifierande fraser till henne. Detta på en sträcka av 200 meter. Pink Lady bl.a säger hon på Twitter. Det visar sig att de här männen kanske inte heller var så oberoende av varandra utan kanske stod i en klunga. Det kanske inte var riktigt fem stycken heller.
Hur det nu EGENTLIGEN förhöll sig är inte så viktigt här. Men det som är viktigt att man ska vara jäkligt försiktig med att krydda sanningen för att driva en tes. Sanningen var god nog men kanske inte tillräcklig för att underbygga argumenten om det ojämställda samhället.
Att man ropar sexistiska tillrop efter det motsatta könet vet jag inte om det är enbart män som gör. Men de ägnar definitivt mest tid åt företeelsen. Den är tröttsam och provocerande. Det kanske finns kulturella aspekter, inom vissa kulturer kanske det till och med är uppmuntrande? Inte vet jag. Jag har nog inte råkat ut för den lika ofta som Margret. Kan inte säga varför, det kanske har med ålder och hudfärg att göra? Men de senaste fem åren är jag inte i närheten av de ”ropen” Margret påstått sig få på 200 meter. Men det är jag det.
Sverige blir knappast mer jämställt för att de ropas. Lika lite som att en ung feministisk förebild saltar sin historia för att prove a point. Vi bryts snarare isär än att löser ett problem. Om man själv är enda källan på en historia, då måste man ta ansvar för att inte förvanska sanningen för att underbygga teorier. För på nätet blir allt fakta.
Oj, Anitha. Vet inte vad jag ska säga ens. Mer än att du framstår som helt blåst. Och något av en rättshaverist, faktiskt.
Jag tänker såhär: idioter finns det överallt. Jag är kille och har fått både tafs, vissel och sextrakasserier på/efter mig av kvinnor – men jag upplever inte att det är ”kvinnors beteende” utan rätt och slätt enstaka idioters.
Tack för ett inlägg som ger lite mer nyans till den här, i mina ögon, otroligt överdrivna debatten om hur svaga, ynkliga och utsatta vi stackars arma kvinnor är.
Man behöver inte alls vara snygg eller smal för att bli trakasserad av män. Det handlar nämligen om deras makt och deras behov.
Synd att du inte kan ta kvinnors berättelser för vad de är – oavsett om du anser de vara överdrivna eller inte.
Empati för ditt eget kön, för att folk BLIR utsatta – även om det inte hänt dig.
Tänk om penny om nåra år kommer hem å berättar en liknande historia. Kommer du inte tro på henne då? Schysst mamma…
Du kanske behöver bli utsatt för det själv för att fatta hur det känns. Hur det känns att promenera hem från skolan en tisdag kl 15, mitt i en stad på över 120 000 invånare, på den största gatan fylld med folk. När fem killar helt oberoende av varandra går fram mot dig, viskar saker som ”tjena snygging, lust att ta av dig kläderna?” eller ”shit vad sexig du är” och liknande motbjudande saker. Du skulle också känna dig kränkt, illa till mods och sedan vara rädd för att gå ut själv på stan. Precis som jag, och många många andra kvinnor!
Varför lägger du till oberoende av varandra i hennes ord? Hon säger: ”På den sträckan hade typ fem olika män skrikit saker efter mig.” Sedan stör du dig och klämmer in ett eget ”oberoende av varandra” där också. Hon sa en mening, du gav den mycket större innebörd. ”Olika män” är inte samma sak som ”oberoende av varandra”. Du läste in något mer i hennes ord. Jag tror att du skulle må bättre av att sluta störa dig så mycket på andra.
Anitha, BRY DIG INTE OM DESSA FÅR!!! Dem är bara rädda för att du talar sanning och om man säger sånt här högt så kommer dem ifrågasätta deras egna tankar stackars små fåren…BUHU! Stackars små bönder va ska ni göra!!!!!! ”Speak not in the ears of a fool: for he will despise the wisdom of thy words”
Inlägg för att få uppmärksamhet, lyckades du? JA men inlägget som ger dig respektoch hållbarhet? Lyckades du NEJ
”DEN DRAMATURGISKA UPPBYGGNADEN” …
Tror du att det handlar om ett filmmanus eller?
INGEN här har kränkt dig ”brutalt”! Du själv är däremot rätt bra på det, liksom din man.
Förra fredagen visslade två killar efter mig och skrek ”snygg rumpa, är du lovlig?”. I början av september blev min syster fasthållen och upptryckt mot väggen av en man i femtioårsåldern på väg hem från jobbet vid 19:00-tiden, i en gångtunnel. Min egen mamma, en femtio år gammal kvinna, blev tafsad på och kallad ”milf” på bussen för ett tag sedan. Ja, det är tre exempel. Tror du på allvar att det går runt jättemånga kvinnor och hittar på att de blivit trakasserade? Skitsamma om det var 5 eller 3 eller 15, eller om det var 200 meter eller en kilometer, sånt här händer!
Varför skulle det vara så osannolikt? Det händer hela tiden. Det, och betydligt grövre ting. Det är omgivningens ifrågasättande och överslätande som gör att hyfsat normala män (inte bara regelrätta svin) begår sexuella kränkningar och kommer undan med det. Om de skulle få stå där med skammen (som oftast istället tjejerna får göra) skulle den här typen av beteenden minska radikalt!
http://criptografi.blogspot.se/2012/10/op-92.html
”Om man själv är enda källan på en historia, då måste man ta ansvar för att inte förvanska sanningen för att underbygga teorier.” Om man dessutom inte var där så tycker jag inte man har rätt att spekulera och ifrågasätta personen det handlar om. Ställa frågor är en sak, men att kalla personen för lögnare är en annan.
Skriv din kommentar här!Man ska vara jäkligt försiktig med att ifrågasätta kränkningar. Det är faktiskt så att mottagaren av tillmälena är den som har tolkningsföreträde. Om Margret känner sig kränkt av männens rop spelar det ingen roll om det är en eller fem. Dessutom spelar det väl fasen ingen roll om gatan hon gick på är ”städad”, sexistiska kommentarer och sk. lockrop/raggninsförsök kan höras överallt, även om ingen skriker dem efter just dig.
Du vet inte vad som hände så sluta spekulera. Det är absolut inte omöjligt att det här skulle ha hänt, det är väl snarare ganska vanligt? Iaf har jag och i stort sett alla mina vänninor, som är i 20-25årsåldern, blivit utsatta för det. Du har tur som inte blivit utsatt, men bara för att inte DU blivit utsatt betyder inte att ingen annan kan bli utsatt.
Fast det där drabbar alla kvinnor som går ut bland fulla män i krogmiljö. Där alkohol går in, går vettet ut. Hur kan ni INTE tro på det här? Vad spelar det för roll om det var exakt fem män, vilken gata det var osv?
Det har säkert drabbat henne hundratals gånger, det var bara ett exempel hon drog ur hatten därför att hon hade det färskt i minnet.
Vad håller ni på med?
För det första spelar det ingen roll om det är kryddat för verkligheten för unga snygga tjejer ser ju ut så!
Känner inte en enda kvinna som inte på något sätt blivit utsatt för kränkande, sexistiska kommentarer eller händelser från män som jämt tror att de har rätt att bete sig hur de vill.
Sen kanske du ska fundera en runda till varför du inte blir ropad efter….?
Du är en idiot. Jag har inget mer att säga.
Jag blir rädd för dig. Och andra som resonerar som du. Rädd på riktigt, Vad är det för värld din dotter kommer att växa upp i ? Att det är helt ok för män att ”äga” kvinnor och/eller en rätt till en åsikt som de kan skrika efter henne? Fundera på det istället, gärna länge, och kanske helst under tystnad.
Fast du vet inte vad som hände så sluta upp med att anklaga henne för att ljuga. Jävligt dålig stil.
Och istället för att diskutera problemet (kvinnor känner sig hotade när de är ute) diskuteras hur kvinnor ibland ljuger. Det är inte direkt att ta diskussionen på en konstruktiv nivå. Det är att förminska problemet.
Alla män är inte våldtäktsmän, men det gör det inte mindre obehagligt att bli utsatt för sådand upplevelser där man känner sig utelämnad och rädd. Att sedan bli misstrodd och ha folk som antyder att man ljuger för att – vadå, bevisa att man är så snygg att man kan bli trakasserad? eller vad?… det är lågt. För att inte tala om att det fokuserar på helt fel poäng i sammanhanget.
Tror du verkligen Margret stannade och räknade hur många män det var som kränkte henne? Det tror verkligen inte jag, när sånt händer, för det GÖR det, överallt blir kvinnor kränkta av främmande män (tydligen känner du dig kränkt för att det inte händer dig) då stannar man fan inte och räknar efter, man kastar en snabb blick kanske och uppskattar mängden och skyndar sig fort som fan därifrån innan de utsätter en för något värre.
Fattar inte varför du är så benhårt inställd på att hon ljuger, var du där och bevittnade händelsen? Om en kvinnlig bekant till dig kommer och berättar att hon blivit våldtagen, säger du då att hon förvanskar sanningen? Att hon saltar historien för att ”prove a point”?
Självklart är det i allra högsta grad troligt att detta kan ske på Smålandsgatan en kväll, eller ligger inte puben kvar 100 meter från Riche, men dock på Smålandsgatan? Där det ofta hänger fulla, skrikiga typer som ofta står och skriker? Om berusade män (pojkar) står i klunga/grupp händer detta varje dag, har alltid hänt och kommer säkert alltid hända. Även om man går en lugn barnvagnspromenad i villakvarter en lugn kväll, en vardag. Utan högklackat och kort-kort. Det är ofattbart att ifrågasätta skeendet, oavsett plats, dock bekräftas händelsen av puben som ligger där. Det har hänt mig också, flera gånger. Just på den platsen. Välkommen till verkligheten.
Men äähhh, du kan omöjligen veta om hon överdriver eller inte. Sluta fåna dig. Om det skulle vara så att hon överdriver (vilket, återigen, varken du eller jag kan ha någon aning om) med exakt hur många män/meter det var så är det väl inte så jäkla farligt? Huvudpoängen är ju att hon upplever att (inte bara enstaka) män tar sig rätten att skrika sexistiska saker efter henne. Och att det inte är okej.
Du säger att det är en ”städad” gata. Jag bor i en rätt så trygg stad, en av de mest ”städade” städerna i Sverige, Örnsköldsvik. För ett tag sedan så blev en tjej gruppvåldtagen i den centrala parken efter en utekväll. 1. Parken ligger alltså väldigt centralt, mitt i stan 2. Det var en fredag eller lördagnatt och parken ligger alldeles intill Olearys där det var smockat med folk. 3. Det är en oerhört liten stad det här.
Att ett gäng då drog in en tjej i parken och i grupp våldtog henne, låter det inte HELT osannolikt att det skulle KUNNA hända? Precis. Men det var det som hände.
Sedan att det ens skulle spela någon roll om Margret drog till med 5 eller 10, jaha? OM ni nu menar att hon ljuger – VARFÖR skulle hon ljuga? Kanske för att det faktiskt är sånt här som händer tjejer hela tiden och att flera män faktiskt skulle kunna göra sånt, det är inte alls ovanligt. Jag tror inte att Margret skulle ljuga (som ni menar) bara för ”KUL”, isånnafall har hon antagligen en ANLEDNING – Att uppmärksamma hur det kan vara för en tjej och det är jäkligt viktigt.
Men alltså usch! Även om det skulle vara en saltning är det f.ö. helt irrelevant. Spelar ingen roll om det var 2 eller 300 meter eller en man eller fem män. Att vi fortfarande är ”där” att våra utseenden skulle vara offentlig egendom är sick. Klart att det säger massvis om jämnställdheten i dethär landet att det uppenbarligen finns en massa män som tycker sig ha rätten.
ANITHA, DU HAR INGA BELÄGG PÅ ATT DET SKULLE HANDLA OM EN ”SALTNING”. DET DU OCH CALLE GÖR ÄR ATT SITTA OCH MISSTRO KVINNOR (OCH FÖR CALLES DEL ÄVEN HÅNA) SOM HAR BLIVIT TRAKASSERADE ENBART BASERAT PÅ VAD NI SJÄLVA TYCKER LÅTER ”RIMLIGT”. Slut på caps.
Samma ifrågasättande som brukar komma från vissa personer mot människor som berättar om våldtäkter. Det är DET som folk tycker är helt åt helvete. Du har absolut inga belägg på att det skulle vara lögn, men ändå så påstår du det ena och det andra och att du VET att det är lögn/kryddning/vad du nu vill kalla det. Det är du och Calle som borde ” ta ansvar för att inte förvanska sanningen”. Ni hittar på saker som MA ALDRIG har skrivit utan det är i själva verket som NI som har påstått diverse saker och sen sagt att hon har sagt det.
Skärpning.
Oj! Snacka om att greppa efter halmstrån här ”jag får uppmärksamhet om jag skriver nöt neggigt om en populär person, så då gör jag det och det var lite svårt att hitta nåt konkret, men det fanns en liten mening i en artikel som jag lyckades hänga upp mig på så BOOOOM”
Dethär inlägget är så sorgligt och löjligt och onödigt, vad håller du på med? Och bilden, sättet du tagit den ur sitt sammanhang och på ett helt medvetet sätter fördummar Marget som framstår som oseriös och löjlig när hon egentligen är en av Sveriges mest framgångsrika mediekvinnor. För att hon i en intervju möjligen varit oförsiktig och slängt ur sig fem, när det kanske möjligen bara var tre (fan vet jag, jag var inte där och inte var inte du heller). Ska vi inte foka på det faktum att män öht slänger ur sig saker om kvinnor på gatan istället för att analysera exakt hur många glåpord som är rimliga på en viss sträcka i Stockolm. Jesus, du är ju helt otrolig.
Mycket märkligt inlägg. Du och Calle framstår som mer och mer obehagliga.
Älskar för övrigt Anithas kommentar nedan i STORA BOKSTÄVER! Bloggen är som bäst är Anitha får spelet på sina läsare.
Dagens uppdrag: hitta exempel i Anithas blogg där man kan tro att hon kryddat. Märk, att det behövs bara ett uns osäkerhet för att kvalificera. Bör finnas ett gäng.
(Vad sa ni? Mänskligt? Ointressant? Ja, precis som hela blogginlägget ovan).
Åh, jag blir så deppad över att människor som du och din fantastiska karl:
a) finns
b) får så mycket utrymme i media
c) är kända
d) verkar tro att ni är någon slags intelligent elit
Hjälp, var är världen på väg? Men å andra sidan, kan sådana som Jimmie Åkesson bli framröstade till att leda ett parti så är väl allt möjligt.
Så fruktansvärt onödigt. Hela den här diskussionen grundar sig i att du inte tror på en kvinna som hävdar att fem olika män ropat efter henne under en sträcka på 200 meter.
Jag orkar inte ens försvara den faktiska rimligheten i det eller referera till liknande, egna erfarenheter. Det har ingen som helst betydelse. Det har absolut ingen betydelse huruvida det är trovärdigt eller ej. Jag har lärt mig att man ska vara tyst om man misstror sina medmänniskor, kollegor eller vänner. Det är bara fult.
Du har inget som helst belägg för dina misstankar. Du bara TROR att hon ljuger. Du bara TYCKER att det inte låter trovärdigt. Då kniper man igen.
Jag blev helt förbryllad när jag insåg att detta grundar sig på en lite parentes i denna intervju. Bara något hon sagt förbigående. Du, Anitha, är nog den enda människan på jorden som kan snappa upp den detaljen och skriva ett långt inlägg i en välbesökt blogg där du anklagar kvinnan för att ljuga.
Sedan förstår jag inte alls din respons på kommentarerna du fått. Varför fortsätta strida för att få rätt? Du bara tror att Margrit ljuger. Det har aldrig framkommit. Hon har aldrig erkänt det. Du bara tror det.
Om man ”får en känsla”, ”bara tror”, ”misstänker”, ”kan tänka sig” behåller man det för sig själv. Möjligtvis diskuterade saken med sin man i soffan, på sin höjd. Annars är man tyst. Punkt.
Hahaha Margret Atladottir är så jävla snygg och ser så väldigt speciell ut, så otroligt mycket snyggare än exempelvis du (och jag!) så det finns INGEN anledning att tro att hon behöver ljuga. Äckliga män ropar efter mig. kommer fram till mig och de flesta andra kvinnor, ibland fler ibland färre, men att det här är ett problem ska vi ju inte sticka under stol med! Drar jag på mig snyggkläderna och promenerar mot ett uteställe i göteborg så visst fan påkallas min uppmärksamhet av fulla drägg. Varför skulle det inte vara samma och värre för Margret? Sluta misstro kvinnor som berättar om övergrepp och utsatthet. Det är en förjävlig värld.
Hela det här blogginlägget smakar salt. Vem har saltat? Kan någon skicka mig saltet? Salt n’ pepa!
Herregud vilka patetiska människor det finns. Brukar aldrig dra PMS-kortet men man undrar ju hur det kan komma sig att man retar upp sig på små detaljer. SPELAR ROLL om det var 5 män eller 1 man.. same shit eller hur?!
men varför får hon inte säga det? varför använder du ordet ”SALTNING?” vad har du för belägg för det du skriver?? varför är det precis lika onödigt att berätta om det man varit med om, som att ropa sexistiska saker? hur tänker du?
FORTFARANDE.
HADE HON INTE NOG PROVE HER POINT GENOM ATT SÄGA ”ATT MÄN ROPAR SEXISTISKA SLAGORD EFTER HENNE”?
DEN DRAMATURGISKA UPPBYGGNADEN I ATT FEM MÄN PÅ TVÅHUNDRAMETER ROPAR SEXISTISKA SAKER EFTER HENNE. ÄR EN ONÖDIG SALTNING.
PRECIS LIKA ONÖDIG SOM ATT ROPA.
VI LÖSER INGA PROBLEM HÄR! HALLÅ!!!
Hej da nu laser jag inte din blogg mer.
Systerskapet står bakom varandra mot kvinnoföraktet, ditt inlägg är inget annat än kvinnoförakt. Kvinnor kan förakta kvinnor också.
Det du skriver är sån bullshit.
Skriv din kommentar här!Vet du vad Anitha? Det var inte bara Margret som blev kallade lögnare av Calle igår. Det var ett flertal andra kvinnor som berättade att de varit med om samma sak. Calles respons på dessa var ”påhitt”, ”haha, knappast” osv. Calle sa att Margret ljuger baserat på vad han själv TROR och antalet män, inte något han vet.
”Men jag TROR helt enkelt inte på att FEM olika män hojtar. Det är inte.. troligt. Varför skulle de göra det? ”
Han kallade alla kvinnor som har blivit utsatt för det här av 5 eller fler män för lögnare för han ser det som osannolikt. Hade det handlat om EN man skulle han kunna tro på det men inte 5 av nån anledning. Sen så hånade han genom att skriva saker som ” 2700 brudar skrek just på mig! På tre trappsteg bara!” upprepade gånger.
” Igår på Twitter sa hon ju bokstavligen att det inte var exakt så som hon blivit citerad” Nej Anitha, det sa hon aldrig. Det var vad Calle sa. Hela den här påstådda ”lögnen” sitter i din mans huvud för att han inte kan föreställa sig att 5 män skulle kunna trakassera en kvinna, speciellt inte på 200 meter tydligen.
Hemskt inlägg. Citerar bloggkommentatorerna:
”Varken Calle eller Anitha var där. Ingen kan bevisa vad som hände. Det enda det här ältandet bevisar är att en kvinna som berättar om allt från sexuella trakasserier till rena våldtäkter regelmässigt misstros och ifrågasätts.”
Alltsa jag tror att de inte tror henne for att de inte tycker att hon ar tillrackligt snygg for att fa kommentarer fran killar pa gatan, men det vagar de inte saga.
Trakigt i alla fall att kvinnors berattelser om sexuella trakasserier alltid ska misstror och ifragasattas.
Ursäkta men vem kränker dig ”brutalt” i detta kommentarsfält? Allt jag ser är människor som ifrågasätter hur du anser dig ha rätt att anklaga Margret för att ljuga, helt utan de belägg du påstår att man själv ska ansvara för? Antar att du tagit bort de värsta kommentarerna, men den som insinuerar att Margret är prostituerad får snällt stå kvar…… Nej, kränkningar hör inte hemma i systerskapet eftersom du upprepar den frågan. Att du är kvinna betyder dock inte att systerskapet kommer låta motsägelsefull skit du slänger ur dig stå oemotsagd.
Jag skrev
”Så, enligt dig försvåras/förhindras arbetet för jämställdhet för att någon eventuellt saltat en historia och/eller sagt ”fem pers på 200 meter” i stället för att säga ”en grupp killar som i princip stod bredvid varandra”? ”
och du tolkade det som att jag skrev att ”alla män är svin”?
För att vara någon som tycker det är av yttersta vikt att hålla sig strikt till sannningen tycker jag att din tolkning av det jag skrev är lite …speciell.
Hon påstår ju inte heller att männen oberoende av varandra skrikit efter henne. Hon säger ” typ fem olika män”, det vill säga fem män som inte är samma person. Att det kan vara en klunga utesluts väl inte i texten?
Emma Gray Munthe: Så du tycker att trovärdigheten för kvinnokränkning blir bättre med salt? För kvinnor?
Ja visst, alla män ÄR ju faktiskt potentiella kvinnokränkare. Det har du rätt i. De kan ju om de vill. Det är ju bara att de öppnar munnen. Fem separata eller i grupp spelar ju ingen roll. De har ju penis och mun. Klart att dom är kränkande svin allihopa.
Jag kunde inte låta bli att läsa på twitter nu och blev helt stum av ”diskussionerna” som verkar ha pågått där . Undrar om man skulle säga sådana där grejer till varandra live? Jag tror inte det. Tycker absolut att alla har rätt att ifrågasätta, vad som helst egentligen. Men att det är lite skillnad på att ifrågasätta och att anklaga någon för ljuga. Och att det blir lite överdrivet när det dessutom i citatet i intervjun anges ”typ” innan fem. Det kan vara fyra, det kan vara sex, är det en grupp killar, eller två olika grupper som börjar bröla så brukar iallafall inte jag stanna och räkna.
Buhu! Anitha, du kränker andra och nu klagar du över att andra kränker dig?! Du har inte blivit kränkt eller utsatts för personangrepp. Dina läsare har däremot ifrågasatt hur du tänker och ditt ganska provocerande blogginlägg. Du måste klara av att ta kritik när du sticker ut hakan istället för att bli otrevlig och gå in i försvarsställning. Det är tråkigt med bloggare som ser allt i svart eller vitt istället för att kunna ta en diskussion. Jag förstår vad du vill ha fram och hållet delvis med men tycket att du valt ett mycket dåligt exempel när du tar upp MA:s upplevelse. Kan du förstå någonting av vad dina bloggläsare försöker förmedla till dig?
Så, enligt dig försvåras/förhindras arbetet för jämställdhet för att någon eventuellt saltat en historia och/eller sagt ”fem pers på 200 meter” i stället för att säga ”en grupp killar som i princip stod bredvid varandra”? Det låter ju jättekonstigt. Så himla skört tror jag inte att läget är.
Och, som svar på din fråga om vad som hänt om en man saltat en liknande historia på samma sätt: ”förmodligen ingenting”.
Men Anitha, varför väljer du ens att skriva att hon förvanskar sanningen? Du har ju ingen aning om det, eller hur? Sa i sjalva verket ar det ju DU som faktiskt vilt gissar och hittar pa for att forsoka starka din tes?
Hela resonemanget faller tyvarr platt och det kanns bara som att du helt onyanserat forsoker stodja Calle i hans markliga twitter utspel. Riktigt synd.
Åh herregud! Jag säger det igen, åh herregud! Anitha, du har RÄTT i det du säger! I kommentarerna du skriver här och även i inlägget. Det Margret skrev motarbetar allt det jag som jämställdist kämpar för! Notera att jag skrev jämställdist, för att kalla mig feminist i Sverige idag kan tyvärr göra mig associerad med de som till största del skriver kommentarer till det här blogginlägget. Vet inte ens varför jag skriver det här. Går inte att diskutera med er. Men Anitha, jag vill att du ska veta, det finns människor (kvinnor) som håller med dig.
Sista gången jag läser din blogg.Lågt.
Till övriga kommentarer här som pratar om feminism och systerskap och samtidigt kränker mig på ganska brutala sätt. För att jag inte är av samma åsikt som ni. Är det systerligt? Eller är systerlighet något när det passar och vem som förtjänar det? Jag bara undrar. Ni har rätt till er åsikt och jag till min. Kontentan var tydlig. ”Förvanska inte sanningen för att göra en poäng. Det blir knappast rättvist då.” Ni får gärna debattera mot mig utan personpåhopp. Med vänlig hälsning, Anitha
Emma Gray Munthe: Igår på Twitter sa hon ju bokstavligen att det inte var exakt så som hon blivit citerad. Att det inte var typ fem olika män. Det var typ några snubbar som stod bredvid varandra och en ropas ”Pink Lady”. Jag har ingen aning om vad det betyder. Men de är ju knappast poängen här. Att salta en från början poängfull annekdot till att få det att låta som en nästan hotfull situation som sker varje dag i hennes liv. Är väl knappast fördelaktigt för någon sorts jämställdhet. Vad hade hänt om en man gjort motsatsen? I ett forum där kvinnor kan kränka män?
När du började blogga tyckte jag så himla bra om dig. Nu…jag vet inte längre. Dina texter blir bara mer och mer märkliga. Den här förstod jag inte meningen med. Varför ska du ifrågasätta det som Margret berättar om?
Jag är inte en av Margrets fans. Tvärtom tycker jag hon verkar både elitistisk och onödigt provocerande i vissa saker hon säger – sen bara det faktum att hon bär päls..vem gör det idag? Helt bonkers. Dock tycker jag att ditt inlägg är helt meningslöst och obefogat. Det tillför verkligen ingenting, det finns ingenting att vinna på det du säger utan det är bara ett sätt att dra en annan tjej genom smutsen. Det får inte dig att se bättre ut, tvärtom. :/
Väldigt konstigt resonemang du för om huruvida historien är kryddad eller ej. Detta grundar du dessutom på… just det.. ingenting.
Alltså VAD var egentligen meningen med det här inlägget? Du har ingen aning om vad som är sant eller inte sant i det Margret berättar och det spelar ingen roll heller. Så jävla fult, äckligt och meningslöst. Och precis som någon kommenterat här under, du skriver att på nätet blir allt sanning och att man måste se till att inte förvanska sanningen för att underbygga sina teorier. Du bara helt från ingenstans antar att det är smålandsgatan för att underbygga dina teorier fast du inte har någon som helst aning om var, när, hur det hände. Snacka om att skjuta sig själv i foten. Såna här medvetet provocerade och empatilösa inlägg känns bara så jävla trötta.
Dina motiv till att skriva detta kanns riktigt grumliga. Detta ar bara lagt och pinsamt av dig Anitha.
Har ingen aning om utifall hon har kryddat eller ej. Men det jag kan saga, ar att jag har rakat ut for liknande. Jag och min faster som var pa besok(bor i Leytonstone, London) skulle ga till var lokala pub runt hornet. Det ar kanske 50 meter dit. Tre olika killar, helt oberoende av varandra, gjorde gester eller kommenterade vart utseende. Vi var inte ens uppkladda. Det har tar vi upp nagon gang da och da och skrattar at. Men sanningen ar att det ar fa saker som gor mig sa innerligt arg som nar man star/sitter nagonstans och branner en med blicken nar man gar forbi, fr.o.m. att man ar nagra meter bort tills att man ar flera meter darifran. Blicken dras sjalvklart nedat nar man gatt forbi. Dem behover inte ens saga nagot. De ganger jag eller min kompis har fatt en kommentar(”hey baby” eller nagot annat smickrande) har v svurit for oss sjalva, eller annu battre, till dem. Det har ar sa pafrestande och irriterande just for att det hander v.a.r.e.n.d.a dag. Det kanske ar vanligare i London, vad vet jag.
Min poang med det har inlagget ar, visst, det ar inte bra att hon overdriver sadana situationer for att starka sitt budskap. De ar val ett problem isafall. Men sa som jag ser det, sa ar killar som skriker, busvisslar eller pa vilket satt som helst objektifierar kvinnor lite varsomhelst ett STORRE problem.
Visst finns det kvinnor som behandlar man likadant, men det ar INTE lika vanligt och kommer aldrig bra. Sa sjukt tontigt nar folk ens tar upp det argumentet.
Forstar i ovrigt vad du menar med att hon kanns untouchable.
För mig beror det på vad syftet Margret hade. Var syftet att visa på enstaka händelser så förstår jag inte detta inlägg, om däremot hennes syfte var att utmåla en generell bild av hur män beter sig så är ifrågasättandet rimligt. Och att man inte håller med om att detta generellt är hur män beter sig så betyder det inte att man är avundsjuk för att ingen ropar efter en utan kanske mer att man inte tror på att utmåla stereotyper av män som man upplever inte stämmer med verkligheten.
-> J
Ja, det finns väl en gräns för hårt man får ta i – och orden i kommentarerna må vara hårda men jag tycker inte att de går över den gränsen. De flesta försöker utveckla vad de menar och vill förklara för Anitha varför hennes resonemang är tokigt. Att retoriken blir tuff är ganska väntat när ämnet är så viktigt och många av oss har personliga erfarenheter som gör att vi tar åt oss extra mycket.
Om det handlar om att Anitha och Calle ifrågasätter sanningen i Margrets uttalande eller en rättsal som ifrågasätter sanningen i ett våldtäktsoffers historia spelar mindre roll då det grundar sig i samma kvinnosyn och strukturer. Därav de starka reaktionerna.
Sofie: Jag vände mig inte emot rimligheten i de andra kommentarernas argument, vad jag vände mig emot är sättet flera kommenterar på. Att motivera hetsiga kommentarer med ”som man ropar får man svar” är som att säga att om hon slog mig får jag slå tillbaka. Alla är ansvariga för sitt eget beteende, vi är vuxna människor. Jag tycker man kan ifrågasätta det feministiska i att hoppa på någon och säga vidriga saker till någon för att man inte håller med om något denne sa, oavsett hur vidrigt man tycker det var. För hur mer feministisk är man själv då på en skala?
Gör en pudel nu. Att hålla på att förminska andra människor på detta sätt är inte ok, inte sjysst. du märker väl att ALLA i kommentarfältet är mot dig. besvikna eller arga eller förvånade. annars har du kanske några mot och några för, men nu SER du väl att du måste tänka om?
-> J
Som man ropar får man svar. Anitha skriver att Margret ljög, Calle twittrade om att 0 personer ropat efter Margret på gatan, och de skriver helt utan belägg och bevis. Att misstro någon på det sättet är i sig en form av påhopp och tyvärr blir allt för många kvinnor ifrågasatta på det viset så fort det handlar om sexuella trakasserier.
Med risk för att själv bli påhoppad. Om jag förstår Anitha rätt så är hela hennes poäng endast att föra en diskussion kring att överdrifter kring jämställdhetsproblem är kontraproduktivt för jämställdhetsdebatten. Oavsett om man håller med om inlägget eller inte kan man väl skriva en saklig kommentar tillbaka? Tycker alla dessa påhopp och spridande av galla är otroligt avsmakliga och långt värre ur ett jämställdhetsperspektiv än Anithas egna inlägg. Ta det lugnt, var konstruktiva, i en jämställdhetsdebatt måste man kunna prata om alla aspekter utan att bli förlöjligad och påhoppad.
Nu har både du och Calle alldeles på egen hand skämt ut er nåt förbannat, gratulerar. Jag håller tummarna för att ni inte kommer föra över er ryggradslöshet på era barn. Ge fan i att lära er dotter att misstro kvinnor som berättar om trakasserier och sexism, för fortsätter ni såhär är ni en del av problemet.
Lite lätt överdrift kanske? Ungefär som när du sa att Jungmansgatan i Visby är gatan där ingen vågar gå ut. Där i den där vevan Calle slog ihjäl ormen. Ja du minns säkert. Min mamma bor förresten i Bogen 1, dvs Jungmansgatan… Hon låser juknappt dörren om natten 🙂
Att ens orka bemöta detta påhitt från Calle och Aniha känns lönlöst.
Här är du ute på alldeles för djupt vatten. Vad spelar det EGENTLIGEN för roll om det var 3, 7 eller ”typ” 5 män. Obehagskänslan består. Jag bor i en stad med dryga 50.000 invånare och har blivit förföljd genom gator som ej varit överdrivet befolkade. Män har skrikit saker efter mig (och då fler än 5 oberoende män på kortare sträcka 200 meter). Jag blir tagen på rumpan VARJE gång jag befinner mig på ett uteställe. Så om det kan ske här så kan det ske i Stockholm. Att hoppa på någon för att denna ”kanske ljuger” instället för att reagera på ursprungsproblemet känns så fruktansvärt unket. Även om man inte tror på något behöver man inte skrika högt om det. För även om det kanske inte stämmer i hennes berättelse så stämmer det in i många andras.
Jag spydde precis i min mun efter att ha läst det här inlägget. Sjukt, sjukt, sjukt att hitta på att en hittar på. Och för övrigt så har jag ingen aning vem den där Margaret är men en sak vet jag, det här var sista gången jag läst din blogg.
Så. Om jag förstår saken rätt skriver du om att ”inte förvanska sanningen”, för ”att underbygga teorier” för att ”på nätet blir allt fakta”? Och bygger detta på en egen teori om ett tillfälle där du själv inte var närvarande? Ville bara dubbelkolla.
Alla män är potentiella våldtäktsmän. De är även potentiella rånare, mördare, terrorister och så vidare. Missförstå mig rätt; detsamma gäller kvinnor. Det är helt enkelt omöjligt för oss att i förväg veta om människan vi möter på gatan kommer att försöka skada oss eller inte.
Ungefär hälften av gångerna som jag nattetid promenerar den korta biten hem från tunnelbanan är jag rädd för en eller flera män. Jag kan inte erinra mig att jag någonsin varit rädd för en främmande kvinna i hela mitt liv. Det är en känsla varken du, Calle eller någon annan kan ta ifrån mig, och eftersom jag är så långt ifrån ensam om detta är det någonting vi bör prata om. Varför har problemet uppstått, vad innebär det och hur kan vi lösa det?
Det blir så mycket svårare att föra en ordentlig debatt om detta när kvinnors upplevelse nästan varje gång blir ifrågasatta. Vi överreagerar, får skylla oss själva, söker uppmärksamhet och så vidare. Det du och Calle gör är så mycket mer destruktivt för debatten än det Margret EVENTUELLT har gjort.
jag känner igen det margit skriver! men skönt att ni två kämpar för det viktiga här i samhället, att få hugga ihjäl ormar på sommarstället och ställa sig på fel parkeringar och så!
/ tjej på 26 år som undviker gå ensam förbi män pga allt för många negativa erfarenheter av skrikande/kommenterande
typ fyra kvinnor här i ditt eget kommentarsfält har kommenterat att de själva varit med om liknande händelser. och du påstår att de ljuger och förvanskar? själv har du helt tagit dig friheten att bestämma att det bara var en man. precis som din man på twitter upprepade gånger tyckte sig veta att det rörde sig om 0 män. inga alls. bra sätt att förhålla sig till det där med ”en själv som enda källa”. kudos till de som ens försöker förklara orimligheten i ditt ifrågasättande/resonemang här! och sedan tycker du att det är jämförbart att margret sa ”typ fem män” med att hon sagt att ALLA män är svin? eller utmålar alla män till potentiella våldtäktsmän? herregud din slutledningsförmåga är………..
Men är systerskap att ljuga. Att backa upp varandras förvanskningar? Det är här feminismen slår knut på sig själv. Jag vägrar utmåla varenda man till potentiell våldtäktsman eller sexistiskt svin. Jag vet inte vilka ni dejtar eller är ihop med. Men jag tror inte alla män fostrats till svin. Så därför tänker jag inte påstå det heller. Jag vet att de finns. Jag vet den skada de gör. Men ALLA är inte genomruttna.
Att alltid måla upp hur nära faran man är med män. Gör man bara större klyftor. VI mot DOM. Alieniserande. Män blir räddare för kvinnor och kvinnor för män.
Därför tycker jag att det är en väsentlig skillnad mellan fem män och en man. För historien bygger bara fördomar. Dvs. mer rädsla.
För det första så är det en så otroligt löjlig grej att hänga upp sig på. I hela den texten, så var det den raden du valde att fokusera på? Det är verkligen att göra livet svårt för sig.
För det andra så spelar det väl inte så stor roll hur många de var, eller om de var tillsammans eller utspridda? I texten du citerat står det ju dessutom ”typ fem olika…”, det där ”typ” tycker jag tyder på att det inte är just antalet som är det viktiga. Det är ett ungefär, och inte själva poängen.
För det tredje är det inte alls speciellt orimligt att det skulle ha skett. Även om männen inte kände varandra brukar de ofta kunna trigga varandra, ett gäng killar hör att ett annat gäng killar skriker efter en tjej, osv…
Liknande saker har hänt mig flera, flera gånger, i Stockholm faktiskt, vilket är en av anledningarna till att jag verkligen inte gillar den staden.
Har Calle kommit hem och gråtit för att ingen höll med honom på twitter, så du måste hoppa in?
Jag har också varit med om att många skrikit efter mig på gatan (birger jarlsgatan är kanske värst – jag föreställer mig att det var där hon gick). Ibland står ett helt gäng och skriker tillsammans – t.o.m fler än 5. Det händer inte hela tiden dock, då hade man ju slutat reagera.
Margret skriver också att det var ”typ” fem. Jag gissar att hon inte räknade så noga, hon ville bara beskriva en jobbig situation där många skrikit efter henne på gatan, och av någon jävligt mystisk anledning hakar du och din make upp dig på siffran istället för att reflektera över vad själva fenomenet innebär.
Och om hon nu tog i – om det var tre män, eller fyra, eller två, istället för fem – vad skulle det spela för roll? Ni trycker på att det skadar debatten att förvränga fakta men i detta fall undrar jag hur det skulle kunna skada debatten? Byter problemet skepnad om det var tre män istället för fem?
I övrigt är det sällan en god idé att ifrågasätta trovärdigheten i människors upplevelser på det här sättet. Kvinnor blir tillräcklig ifrågasatta som det är när de beskriver upplevda sexuella trakasserier.
Jag har också utsatts för liknande situationer, förstår verkligen inte heller vad det är som du tycker verkar så orimligt med det hela. Vem är du att ifrågasätta henne på det här viset ? Vi ska stå upp för varandra, inte trycka ner. Både du och din man borde skämmas.
HA! Jag är fet och ”ful” (som man ju är att anses som när man är överviktig) och JAG har utsatts för fem eller fler kåtvrålande idioter på en sträcka av 200 m vid ett tillfälle då gatan var relativt folktät. Så jag förstår inte riktigt den enoooooooorma orimligheten i påståendet som du och din make vill påskina skulle existera.
Vad vinner du genom att pissa på en annan kvinna på detta sätt? Knappast respekt i alla fall.
Varför är det osannolikt? Jag är en 31-årig småbarnsmorsa, jag har också råkat ut för att män (flera. oberoende av varandra) skrikit åt mig på en ganska kort sträcka. En gång var det ett svin som stannade mig och frågade om han fick köpa sex av mig också. Är det också orimligt tycker du?
Jag fattar inte ditt resonemang här – för grejen är den att du har inte en jävla aning om vad som egentligen hände Atladottir. Om du ska dissa henne och påpeka att hon överdriver måste du ju ha FAKTA. Annars gör du samma fel som du anklagar henne för.
Fast det här inlägget bygger på ett twitter-tjafs mellan Atladottir och Calle Schulman från igår kväll så kanske att det svider lite extra i den här bloggen när Calle fick NOLL medhåll.
Själv tycker jag man ska va jävligt försiktig med att pissa på andra kvinnor. Systerskapet är det som kommer ta oss nånstans, inte småsinthet. Man måste inte alltid hålla med eller tycka detsamma, men man behöver heller inte göra ned någons trovärdighet på ett sunkigt ”jag går i högstadiet och tillhör det coola gänget”-sätt.
Men Karin det spelar väl otroligt stor roll. Fem separata män får det ju att låta hotfullt som rena övergreppsläget. Jag hade blivit skiträdd om det hade hänt. Rusat för mitt liv på den lilla sträckan.
Den befäster faran och hotet med män. Att man inte är trygg någonstans. Om fem män står i en grupp och en ropar pink Lady resten skrattar. Så är det ju inte i närheten så hotfullt. Inte okej om hon inte tycker det. Men det finns en viss skillnad i den dramaturgiska uppbyggnaden för att bevisa en poäng.
Men hur kan du bara hävda att detta INTE stämmer utan att alls ha några bevis för det?. Du tror inte att det är sant att fem män ropade/visslade efter henne på en viss vägsträcka. Dina argument är att du själv (aldrig/inte längre) upplevt detta och att denna vägsträcka är ”städad” samt en rad mer eller mindre märkliga argument på temat kulturella aspekter, ålder, hudfärg m.m.
Jag tror inte att Margret Atladottirs uttalande ska tas bokstavligt. Hon säger, citat: ” På den sträckan hade typ fem olika män skrikit saker efter mig.” Typ modifierar hela uttalandet och talar om för oss att detta snarare förklarar hur det kändes än hur det de facto var. ”Fem” är ställföreträdande för ”många” (läs: för många). Hon försöker förklara ett beteende med ett exempel på hur det kan vara i verkliga livet och det är väl ett retoriskt grepp som vi alla använder oss av och det är svårt att förstå hur detta kan provocera dig till en text som denna?
Vad spelar det för roll om de fem männen var i klunga eller oberoende av varandra? Menar du att det är mer OK om de var ett sällskap? Och shit vilken småaktig grej att skriva om alls. Nån typ av konstig avundsjuka för att du är äldre nu och inte får oönskad uppmärksamhet på stan av främmande män?
Du är så fruktansvärt orimlig i ditt resonemang här. Att det ens skulle vara något att kommentera. Du eller Calle kan omöjligt veta huruvida det stämmer eller inte. Att förminska Margret och hennes upplevelse på det här sättet, ja förstår verkligen inte syftet med inlägget?