Vi pratade om barn och sparande i Malou (se hela klippet HÄR.) Jag och Calle sparar 500 kr i månaden till Penny och ibland så sätter vi in lite mer runt födelsedag, namnsdag, påsk och jul. Det är ju helt klart fördelaktigt att vi har råd med det, det förstår jag. Men man lägger ju pengar på en massa onödiga saker hela tiden som man säkert kan dra in på. Man gör så gott man kan. Många bäckar små. För det är ju skönt att veta att det finns en buffert i framtiden. Det har jag fått lära mig den hårda vägen tyvärr. Glöm för guds skull inte bort att spara åt er själva också!
Hur som helst på 18 år så blir det faktiskt de där ursprungs-500 kronorna i månaden hela 100 000 kr. Det är ju sjukt mycket pengar. Men jag och Calle omvärderade efter att jag fått träffa fantastiska Claes Hemberg att man kanske ska fondsparar i lågrisk fonder, med låg skattesats. Helt plötsligt skulle de där 100 000 kr snabbt bli 170 000 kr. Berättade han. För värdet av 100 000 kr om 18 år är i princip lika med noll ifall man sparar på ett sparkonto med minimal ränta och med avgifter. Samt med 2029 års ekonomi. Vad man lär sig, tänk va. Det ska jag fixa imorgon.
Så här tänker vi. När Penny är 18 år får hon ut en summa som kan bekosta en ”Jorden Runt Biljett”, ett körkort och lite lösöre. Sen håller vi på resten och fortsätter spara till hon är 25 år. De pengarna som finns kvar då är öronmärkta till handpenningen på en bostadsrätt. Det är trots allt en ganska liten summa i månaden om man i slutändan ser vad det genererar. Sen tycker verkligen inte jag att man ska curla ihjäl sig. Men att kunna hjälpa till när det verkligen behövs känns vettigt.
Hur resonerar ni i ämnet?
Helt sant! Det gäller att prioritera och göra val. Snus i en månad eller 500 kr/barn? 1000 kronor disponerade på helt olika sätt. Man har råd bara man vill, men det gäller att göra smarta val och tänka efter.
Ulrika: Kan man visst det. Det är bara att lägga en DISPrätt på kontot och sedan bestämmer föräldrarna när spärren försvinner 😀
Haha, tror att det kan vara en bra idé att hålla på pengarna, så som ni har tänkt er! Min kompis tog ut allt när hon fyllde arton och köpte hårförlängning, läppförstoring, dyra kläder, taxiresor, telefoner och massa alkohol och restaurangmat. Pengarna som tagit 18 år att spara ihop var slut på tre månader. Somsagt, vissa kan hantera pengarna, andra inte!
Vet inte om restriktionerna verkligen är så viktiga. Vi är tre barn som alla fick en liknande pott pengar i form av fonder när vi fyllde arton. Jag är 22 och har ännu inte rört de, utan har istället följt fonderna med stort intresse. De är en stor säkerhet, speciellt när man får problem med csn ( vilket alla teknologer får, då csn är sjuka i huvudet, ju mindre man pluggar ju mer får man, men det är en annan story) och liknande. Men det är inga pengar man vill ’kasta bort’ på resor och nöjen, som man kan jobba sig till. Det är trygghet! Den enda av oss tre som rört de än så länge, är min bror. Han använde en del i en insats att starta sitt företag, och även då han behövde krispengar när bilen gick sönder. Det jag vill säga med detta är att barnen, när det väl blir dags, tar pengarna på stort allvar och uppskattar tryggheten väldigt mycket. Men det är också viktigt att känna att föräldrarna litar på att man själv kan ta rätt beslut kring pengarna. Det fick både mig och mina syson och vänner med liknande situation att växa och bli mer tacksamma och ansvarsfulla kring sin ekonomi. Man VILL inte hamna i en situation där man skulle kunna tänkas tvingas nalla av sina fonder. Ha lite mer förtroende i barnen att de gör rätt val, det sporrar de att själva också vilja göra rätt. Föräldrar är guidance, inte förmyndare när man är över arton.
Det är min erfarenhet iallafall.
Mina framtida barn kommer få jobba ihop KK och jordenrunt-resa. Däremot kan jag tänka mig att spara pengar till dem för att de ska slippa ta studielån. Så gjorde mina föräldrar och det är jag mkt tacksam för idag. 500 kr i mån är en vettig peng tycker jag!
Hej A, din blogg har jag nog aldrig kommenterat men nu är det dags: du är så himla himla snygg:))) Ibland håller jag helt med dig i det du skriver, ibland får du mig att fundera och då och då blir jag upprörd. Som det ska vara med en blogg antar jag. Men när jag såg dig på dessa foton: wow! Och du har ju kämpat med träningen och maten. Bra gjort tjejen!
Bra att ni håller på en del av pengarna!Jagi hade sparat till min son (tanken var typ körtkort, sätta bo, eller varför inte en jordenrunt-resa). Men på 18-årsdagen tog han ut allt, hoppade av skolan (han hade ju pengar ändå), och spenderade hela beloppet inom några månader utan att ha en enda vettig sak att visa upp. Allt, som jag sparat ihop under hans uppväxt trots dålig ekonomi periodvis för att han skulle få en bra start har gått till snabbmat, godis, cigretter, öl och förmodligen hasch. Istället för att hjälpa honom till en bra start bidrog pengarna till att han misskötte sig själv och skolan. Nu är han några år äldre, har mognat och skärpt sig och ångrar sig väldigt, så han har kanske lärt sig en läxa ändå. men allt det talar ju för att man ska låsa pengarna så att barnen kan få dem när de är mogna och behöver dem. Sådant kan man inte veta innan. jag har fler barn som hanterat detta bra, och uppfostran biter olika på olika barn.
Om ni öppnat ett eget konto till Penny, och inte sparar på något av era egna, har ni ingen möjlighet att hålla på pengarna längre än tills hon är 18 år och myndig. Bara så ni är medvetna om det.
Till körkortet är viktigast för mig att spara ihop till och gärna så vi kan hjälpa till med lite prylar när de flyttar hemifrån, dock inte till kontantinsats tror jag. Absolut inte till någon Jorden runt-resa! Nöjen får de kämpa ihop till själva. Tror (hoppas!) de blir bra människor även om de inte skulle komma iväg på en sådan resa. Curling på hög nivå 😉
Ett sparkonto behöver inte alls vara fel, det finns konton med längre bidningstid som ger uppåt 3% ränta idag. Det kan vara ett bra alternativ i turbulenta tider som det är nu. Dock är det generella rådet när man sparar till barn att eftersom man sparar på så lång sikt så kan man ta högre risk. Dock ska detta ses över åtminstone en gång per år för att se till att man ligger i rätt fonder. De flesta banker har numera ganska ”generella” fonder som placerar i både aktiepapper, råvaror, hedgefonder och räntepapper. Dessa kan lämpa sig om man inte vill vara så aktiv själv. Du skriver ovan att Claes tipsade om fonder som har låg skatt? Skatten är ju densamma och det betalas ju på vinsten man gör. Det är ju bara trevligt att få betala mer skatt i detta fall eftersom det innebär att man gjort en större vinst. Sen kan det vara värt att notera förvaltningsavgiften, men inte enbart fokusera på den, då många med högre förvaltningsavgift har gått betydligt bättre än de med låg eller ingen förvaltning. Ett tips är även att är ni villiga att placera i högriskfonder, vilket kan vara ett mycket bra alternativ så länge man är medveten om risken, så lämpar sig en Kapitalförsäkring för barn. Detta innebär att givarna (föräldrarna i detta fall) har full kontroll över pengar, även om barnet fyller 18, och pengarna får endast tas ut om man har givarnas medgivande. Fördelen är även att till skillnad om man sparar i sitt egna namn så är pengarna skyddade från föräldrarnas eventuella ekonomiska problem, som t ex skillsmässor eller arbetslöshet. I en kapitalförsäkring är det dock en skatt och avgift varje år, oavsett hur fonderna gått, vilket innebär att man ska sträva efter att ha en viss avkastning för att tjäna på det. Man ska alltså inte ha lågriskfonder som enbart kan generera lite grann under en längre period, dock kan det lämpa sig kortsiktigt.
Mina föräldrar har varje månad satt över 100:- var till mig och mina två syskon på våra fondkonton, och gör det fortfarande trots att vi nu är vuxna allihop, varför vet jag inte riktigt. Vi fick tillgång till de där pengarna samma dag vi fyllde arton, och tack vare dessa pengar (som jag bara rört en gång sen jag fick tillgång) vet jag att jag alltid har en buffert om det skulle krisa med någonting. Min syster kunde bli klar med sin utbildning tack vare denna buffert då hon hade en termin kvar av utbildningen, men inte kunde få mer studielån då hon redan fått ut max. Då våra föräldrar inte hade det så välbeställt under vår uppväxt är jag väldigt tacksam att de trots allt gjort detta för oss.
Barnbidraget kommer att behovsprövas på samma sätt som man gör med alla andra bidrag (bostadsbidrag, socialbidrag etc). Hur man prioriterar, bostadsort osv vägs inte in i bedömningen. Säkert har man lite mer att ”prioritera runt med” om man kan spara, och då behöver man inte bidrag från staten.
Vi sparar hela barnbidraget till vår son, gjort så sedan första utbetalning. har varit jäkligt knapert vissa månader när bara ena föräldern har jobbat men det är fan värt det! Vi är en familj som prioriterar sparande. sen om vi sparar genom att amortera mer eller att öka värdet på vår bostad det spelar mindre roll. Att spara pengar är inte fel, även om det är sk ”bidragspengar”
Hej Vill bara säga att det går att sätta restrektioner på ett fondkonto i barnens namn också, det måste inte vara så att de får plocka ut allt när de fyller 18. Be banken hjälpa till.
Risken med att spara åt barnen i förälderns namn är att om det skulle hända något (sjukdom, konkurs, skulder) så är de pengarna inte barnens utan den vuxnes med allt vad det innebär.
Fortsätter lite. Håller absolut med om att barnbidrag och andra ”bidrag” tex i form av maxtaxa på dagis eventuellt skall behovsprövas. Det är så klart inte meningen att skattemedel skall gå till sparande för dem som har ”råd”. Däremot tycker jag att det är av stor vikt att komma ihåg att två familjer med samma inkomst kan välja att prioritera olika, en del prioriterar prylar, andra resor och ytterligare andra prioriterar sparande. Jag är dock väl medvetan om att för många famlijer är att prioritera en lyx då alla pengar som kommer in måste gå till det absolut nödvändigaste. Frågan blir då hur man gör med behovsprövandet, var drar man gränsen? Tittar man enbart på familjers inkomster?spelar det någon roll var i landet man bor? Vad anser man att barnbidraget skall täcka? Hur utreds vilka marginaleffekter en ev bidragsprövning kan komma att få. Tycker att frågan är oerhört intressant men ganska komplex….
Tycker det låter jätte bra. Vi sparar till vår son också, för att vi kan. Finns ju en risk att det inte alltid kommer fungera men så länge man har möjlighet tror jag det är det bästa man kan göra. Vi har sagt att vi önskar att han använder det till bostad eller istället för att ta studiemedel om han vill plugga.
….därför bör , och kommer snart, barnbidraget att börja behovsprövas. Gemensamma skattemedel och bidrag ska inte gå in på sparfonder till välbeställt folk.
Klokt! Så tänker vi oxå.
Vi sparar också till våra barn 800 kr i månaden. Vi sparade tidigare i edras namn i olika fonder. Vi har nu bytt sparandefortm och sparar i våra namn. Precis som Therese vill vi inte att pengarna automatiskt skall bli deras på 18 års dagen. Vår tanke är att pengarna skall fungera som en grundplåt till en bostad i framtiden. Varken jag eller min man hade med oss några pengar in i vuxenvärlden, det fungerar naturligtvis utmärkt, men vi anser samtidigt att om vi kan ge våra barn den fördelen så gör vi det. Och ja Kakan det kan väl vara en form av curlande och det finns inget som säger att vi kan spara i all framtid. Men för oss är det en prioriteringsfråga där vi prioriterar sparandet framför många andra saker som barnen ”vill” ha.
Vi sparar 500kr per månad till våra två barn. För att vi ska
kunna bestämma vad pengarna ska användas till är sparkontona i vårt namn och inte barnens då de isf får tillgång till det när de fyller 18.
Jag va ung när jag fick mitt första barn, bara 19 år. Men vi har lyckats spara till henne så att hon nu vid 20 års ålder både haft pengar att ta körkort för och har pengar till vad bankerna nu kräver i insatts för en bostadsrätt (15%) …. Det är en bra investering man gör för sina barn, och jag är tacksam och stolt över att kunna ge mitt barn den starten i livet. Något mina föräldrar inte kunde ge mig. Som Anitha säger – vi lägger pengar på så mycket varje månad som vi säkert skulle kunna vara utan….
Men Kakan, lite överdrivet att jämföra sakerna du nämner med ett SPARKONTO. Herregud. Jag kunde inte varit mer tacksam över att mina föräldrar satte in lite pengar på ett sparkonto åt mig sen jag var liten, och vi badade inte direkt i pengar. Mina föräldrar har aldrig curlat varken mig eller min bror och bara för att jag vetat om att jag har en buffert så har jag inte glidit fram på en räkmacka för det och kört ”pappa betalar”. Jag har jobbat sen jag var 16, är 21 idag, och vet mycket väl pengars värde. Varför klanka ner på Anitha för att hon och Calle väljer att spara åt deras dotter? Penny kommer ju inte få en veckopeng på 10 000 kr i veckan direkt. Jäkla nättroll, vidga dina vyer lite.
För att pengarna inte ska minska i värde måste ni upp i en avkastning som lägst är lika med inflationstakten. Långsiktigt sparande, då kan man kosta på sig högre risk. Och så, jätteviktigt, om ni vill styra vad Penny ska använda till ska ni spara åt henne men ni föräldrar ska äga kontot. Är det Pennys konto så gör hon precis vad hon vill med pengarna när hon blir myndig, nämligen.
Hmm…lite väl mycket curling….ungarna måste ju köra sig själva för 17. Ska du planera boende arbete och livspartner också?
Bra att spara till sina barn om man som ni har ”råd”. Själv har jag varit ensamstående med två barn och då har vi inte haft de möjligheterna. Jag har sparat så vi kunnat åka på semester (i Sverige) eller skidor på loven. Det har satt guldkant på vardagen!
Ni ska nog ta reda på lite mer om vilken sparform ni vill ha. Det är ingen avgift på ett sparkonto däremot är räntan verkligen minimal d.v.s 0-0.15%. Men ni behöver inte spara i någon av de stora bankerna Både SBAB och HOIST spar t.ex. har drygt 3 % och bankgaranti. Fonder däremot har både avgift och ingen garanterad hög utdelning, men på sikt är det väl ok. Anitha, 100 000 är 100 000 även om 18 år! P.g.a. inflationen (som nu är mycket låg) får man kanske inte lika mycket för 100 000 då som idag. Förstår du själv vad reella värdet innebär?