Hallå hallå,
Ja det är lite semestertider på bloggen också men hoppas ni inte tappar orken. Jag brukar ju alltid köra en frågestund sommartid så fråga på och älskar kärleksbekymmer etc. så snälla låt mig bli er guide i er förvirring! I alla fall försöka.
Fick ett ryck! Rebecca Simonsson och jag hade en hänga runt dag. Vi gjorde något som jag inte gjort på så sjukt länge. Shoppa med en tjejkompis. Det VAR UNDERBART! Speciellt när det inte var helt planerat från min sida. Jag köpte slipsar från Ralph Lauren till Calle. Tajts från Lively till Penny och en drömklänning från Max Mara till mig. Jag fick ju en helt ljuvlig klänning från Malina av Calle i påskas. Då beslutade jag att jag skulle ha den på ett smokingbröllop senare i sommar. Det dumma med det är att då ”låser” man ju den klänning en hel sommar. Så det kändes som ett mycket bra beslut att ”låsa upp den”.
;
Den nya klänningen ska sys in lite. Ni får se en bättre bild när det är dags på riktigt. Aja sicket nonsensinlägg det blev. Men det ska väl blandas, djupt och grunt det är då det blir som roligast.
Jag hoppas jag inte är för sent ute..För jag behöver verkligen din hjälp..!
Min man har vart otrogen med en jobbarkompis i två månader utan att säga nått till mig. Han har aldrig haft sex med henne, men de ha ”hånglat”..han har varit känslomässigt otrogen kan man säga..och det är ju värre. Helt plötsligt en kväll säger han att ”han träffat en annan”..Han säger att han inte har känslor kvar för mig, att vi har glidit isär efter 13 år..o två barn..Jag har inte fattat ett dyft o blir otroligt ledsen. Jag älskar honom fortfarande o vill ha honom kvar..Men är så sårad! Han har nu brutit kontakten med kvinnan, vi har semestrat o det har känts lite bra i vissa stunder. Han o jag har otroligt bra sex just nu, vilket är konstigt..? Men hur går jag vidare? Hur hittar vi tillbaka till varandra? Vi går i familjerådgivning, men har du några råd så tack snälla..! Så svårt att få honom att älska mig igen..Hur ska jag kunna lite på honom igen? Hur ska han kunna arbeta med henne igen..?
Tack för svar…..kram
Berätta mer om ert landställe. Åker ni inte dit längre?
Jag har helt löjliga frågor, men vad fasrn, behöver fan råd.
Ska gifta mig om ett helt år och funderar på frisyren. Har snygg modern page nu, spikrakt. Och ofta när jag vill känna mig snygg lockar jag stora lockar, blir liksom romantiskt och flörtigt, medans det raka kan vara både sexigt, klassiskt, och modernt.
Vi gifter oss borgerligt och jag har en tajt knälång vit klänning, och har nu ångest över håret, fotona ska ju vara for ever, vill inte ångra mig.
Vad tycker du??!! Heeelp
Anitha!
Du ger alltid så kloka svar och jag beundrar ditt sätt att se på relationer och livet så jag hoppas verkligen du kan hjälpa mig med en grej jag tänker väldigt, väldigt mycket på.
Det finns massa småfrågor i dethär problemet, men min störta fråga är i princip ’är det fel att ’vänta’ på någon?
Ska försöka vara kortfattat. Efter en del mer eller mindre lyckade förhållanden, ett seriöst och några småseriösa så träffar jag en kille jag verkligen, vekrligen tycker om. Alltså bara rent av är kär i. Han är inte amazing, eller, det är han, men han är helt enkelt mest helt vanlig och underbar, vi har så himla roligt ihop och verkligen ’connectar’. Jag hör hur cheesy det låter men det är verkligen så!
Problemet är att vi, eller snarare han, är verkligen på ’fel plats i livet’ för en relation. I början försökte vi ta det sakta, och intalade oss att man kunde ha något inte för seriöst, men vi insåg sagta att det går inte i längden. Till problemet tillhör att han ska ut och resa en resa han har planerat väldigt länge. Tidigare har han varit i dåliga relationer och gjort liknande saker och önskar att han varit singel, tjejen i fråga har varit svartsjuk och hemma, han har känt sig kvävd etc. Jag har vetat detta hela tiden, att resan ska komma och att han inte vill vara tillsammans med mig då. Det är dendär gamla klassiska ”om vi hade träffats om två-tre år…” men så funkar ju inte livet. Först var jag skitknäckt, alltså sådär som man bara är när det tar slut och livet är svart, och tänkte att han bara inte tyckte om mig tillräckligt för hade han gjort det hade det funkat. Då hade man ”överkommit” nåt sånt och stannat tillsammans fast han ska resa! (Detta är en längre resa runt jorden och han är inte säker på vad han ska göra när han kommer hem och kanske ska utomlands och jobba). Men sedan vi diskuterat inser jag att så är inte fallet, han är verkligen förälskad i mig men har liksom ”lovat” sig själv att inte vara ett förhållande, både för sin men också min egen skull. Grejen är att jag förstår verkligen, och respekterar det. Tycker det är bra av honom att inse att vissa saker behöver man göra själv, och jag tror han står vid ett vägskäl generellt men hur han vill göra med livet, och måste liksom tänka ut det ’ensam’.
Även om ingen av oss säger det rakt ut så finns det ju såklart ett stort hopp inom mig (och honom också) att det ska funka någon gång i framtiden.. om två-tre år kanske, när han ”lekt” av sig (jag har också mycket det närmsta året med skola och jobb och känner att jag inte heller har något supermycket emot att vara singel fast jag hade helst varit med honom). Men så tänker jag att GUD Jag kan ju inte vänta på honom! Alla säger att det bästa är att glömma och komma över det, inte någonstans inbilla sig att det finns en framtid. men jag kan inte låta bli att göra det. Är det fel tror du? Ska jag ge upp och gå vidare? Det värsta är om jag inbillar mig att hans känslor alltid kommer vara starka och så dör dom, och där har jag suttit och täntk att vi ska bli tillsammans igen. Men å andra sidan, gör dom det kanske tiden har gått och jag redan kommit över honom.
Förlåt att det blev lite förvirrat, jag hoppas frågan framgick i vilket fall!
kram J
Fråga!!!
Jag har inte haft ett förhållande på jättelänge, flera flera år, utan bara haft one night stands, kroghångel, kortvariga sexuella relationer. Mycket för att jag så sällan blir kär i någon! Men på sistone har jag undrat, är det jag som bara har svårt att bli kär, eller är det jag som inte är tillräckligt bra på att flörta, vara öppen för människor eller vad som helst?
Hur som, jag undrar bara: HUR träffar man någon? Jag har just nu inga singelvänninor jag kan gå ut med, jag har inte nätdejtat -skall man prova det? Hur ser man till att killar ser en? Hur blir man utbjuden på dejt? Hur träffas folk helt enkelt???
FRÅGA ANG ”KÄRLEKSBEKYMMER”!
Hej Anitha! Först och främst – älskar din blogg!
Det är så att jag har gillat en kille nu ett litet tag (typ några veckor). Vi har träffats från och till i ett år på fester, middagar osv, men har aldrig känt något då för honom förrän ganska nyligen. Varför? Fråga mig inte! 🙂
Nu är det så att för ca en vecka sedan, efter en middag vi båda var på, fick jag ett sms från honom där han skrev att han tyckte jag var fin (notera att jag inte flörtat med honom vad jag vet). Väldigt gulligt faktiskt, men problemet är dock att han har flickvän sedan ca 2 år tillbaks. Vad ska jag göra? Vill VERKLIGEN inte förstöra deras förhållande, men samtidigt tror jag att det finns något ”där” – iallafall från min sida! Vad tror du han vill? Borde jag prata med honom på något sätt? Känner honom inte riktigt så väl så att jag skulle lyfta luren och ringa till honom… Tacksam för svar!