Jag har varit ute och sprungit flera gånger haft lite musiknostalgi i lurarna. Jag har nog varit förälskad i allihopa någon gång. Oerhört osorterat. Jag tror det är intensiteten som är den gemensamma nämnaren för så värst fagra är de ju inte. Även att de är ganska androgyna i sitt repformens, det är väl det sexiga antar jag. Det här kanske kan bli någon slags sommar följetong en gång i veckan olika musik/videolistor och teman vad säger ni?
Axl Rose hade svårt att bestämma eller för honom eller Slash. Men oftast var det Axl. Fan vi bråkade han och jag i dagdrömmarna, oftare än han och Stephanie Seymore. Men vilken hetta. Herregud hur ser karln ut idag. Men då på Lies och Appetite var han ju lite darling.
[youtubeplay id=”ErvgV4P6Fzc” size=”medium”]
Dave Gahan tyckte aldrig han var snygg när jag var hardcore synthare. Han har liksom lite flyende haka. Men sen släpptes skivan Songs of Faith and Devotion och den här låten gick på repeat. Han ser ju mer ut som någon tjackig pastor. Men fyra minuter in i låten börjar han klä av sig långsamt och visst har han något härligt här.
[youtubeplay id=”SYoH4yYmdSk” size=”medium”]
70-tals Bruce. So sorry men det där underbettet är sjukt hett. Speciellt till svettiga överarmar och Jerseyburr. Kolla solot 3:00 älskar när musiker bara lever så genom musiken så innerligt att man släpper allt. Han är nästan i trans. Längtar efter konserten 28 juli då blir det min tredje Springsteen spelning.
[youtubeplay id=”C3vUKBOJ5sU” size=”medium”]
John Spencer i John Spencers Blues Explosion har sett dom live två gånger och den energin han har på scen är helt sjuk. Vet inte om det riktigt rättvist går genom rutan här. Eller jo efter 2:00 börjar det eskalera till ett psykedeliskt väckelsemöte som typ ett två timmars gig är. Bandet ser inte mycket av sin sångare. Tjejer älskar skiten.
[youtubeplay id=”aRhkbr5zPJQ” size=”medium”]
Nick Cave har allt och inget. Men en sån passion i röst och rytm. Så vitt men så svart.
[youtubeplay id=”Nbe5RERDh4k” size=”medium”]
Jack White alltså jag älskar ju White Stripes. Meg White kommer nog aldrig gå till historien som den tajtaste trummisen, men fan vad hon slamrar skönt. Jack ett sånt underbarn. Nej jag fick aldrig honom heller han gifte sig med typ Lily Cole och skaffade massa barn. Ja ja så kan det gå. Här tolkar han i alla fall Paul McCartneys fantastiska Mother Nature’s son för President Obama. Vilken fusion på alla sätt. Dessutom förstår man ju att Jack är extra svettig med Macca själv bredvid presidentparet. Bara en sån sak.
[youtubeplay id=”GUr3sugBfJA” size=”medium”]
Ringo, Paul, John and George. Jag älskar hela Beatles experimentella era. Men den som fått minst cred men gjorde oförglömligheter är öven den snyggaste beatlen. Om man måste välja, George. Hur starkt är introt på den här?
[youtubeplay id=”F3RYvO2X0Oo” size=”medium”]
Rolling Stones får ju Beatles att kännas som körgossar. Howlin Pelle släng dig i väggen. Här är originalet. He got the moves…Jagger.
[youtubeplay id=”SBva-z1AsGk” size=”medium”]
;
Du bara måste göra en spotify lista å dela med dig av!
Och min första kärlek var Paul McCartney och sen George Michel i Wham. Snackar om fäblesse för sockersöta män innan jag var tio bast. Sen bl.a. haft crush på Jack White, ett geni, upplevde stor lycka på Roskilde!
Kul inlägg! En av anledningarna till att jag ständigt återkommer hit, personliga inlägg blandade med oväntade ämnen. Gillar att du verkar reflektera och analysera mycket! Och schyssta klipp. 🙂 tack!
Tyvärr håller jag med Linn till fullo
Min första och största RIKTIGA kärlek var Adam Ant. Från just Adam & the Ants. Jag gick i sjuan och var sådär galet, himlastormande, jobbigt kär. Varken tidigare eller senare har jag varit så galen i någon.
Och vad Linn här nedan anbelangar så förstår jag inte vad hon menar.
Du skriver ovanligt bra och lättläst 🙂
Hej! Jag tycker om din blogg och allt det där, även om jag ofta inte håller med om vad du skriver, men, jag har ofta väldigt svårt att förstå vad du menar då du skriver väldig osammanhängande, rörigt, glömmer ord, punkter, komman och stavar ibland så pass fel att man inte vet vilket ord du menar. Jag inser att det kanske låter lite elakt det här, men det är inte menat så, jag vill bara säga att din blogg är väldigt svårläst och inte så läsarvänlig. Så, det var allt
Åh Bruce. Jag har avgudat den mannen sen jag var 6 år. Ingen är bättre än honom (ok, min man då). Hans musik är magisk för mig och den/han har varit med mig i alla stunder av mitt liv, olyckliga som lyckliga.
Första konserten såg jag på stadion -88, då var jag 10 år. Nu i juli blir det min fjärde konsert, vi kanske ses?:)
Haha så kan det gå. Tur att du ryckte in tack för infon. Lily är juryn tre år så det kunde ju inte stämma såklart.
/Anitha
Jag gillar verkligen dig och din blogg, tycker den är jättebra. Men sen finns det ju den där lilla delen av mig, den som älskar musik och allra främst Jack white, och den måste bara påpeka att han inte är gift med Lily Cole, utan var gift med Karen elson, en annan brittisk rödhårig modell. Det var bara det.