Anitha Schulman

Fick ett märkligt samtal som jag ska försöka återge. Tycker det var sitcomkvalité på det.

För ett par veckor sedan ringde en person mig från Nyhetsmorgon och frågade om jag ville vara med och prata om att resa med småbarn. Visst sa jag med tanke på att jag skulle hit till Turkiet och samtidigt rest en hel del med Penny iom det sagt gjort alla dundertabbar i världen. Men lärt mig av misstagen. Vi pratade igenom lite grejer som man kunde ta upp.
Dessutom hade personen som ringde mig kontaktat mig tidigare i flera ärenden. En gång som någonslags referens på ett jobb men har också intervjuat mig tidigare om att bli förstagångsmamma.
Så självklart ville jag vara snäll och ställa upp då denne återigen tänkte på mig. Denne vill också att Penny ska vara med men jag förklarar att hon ska skolas in på dagis så de får hålla tillgodo med bara mig. Det är okej verkar det som.

Men hon ber mig försöka ”fixa” en känd pappa med barn som kunde sitta med mig i studion. Det borde ju vara dennes jobb men jag ringer några samtal men de jag kontaktar kan och vill inte. Så ärendet blir åter researcherns.

Igår ringer personen åter. Denne säger att vi ska samtala inför måndagens program:

X: Hallå tänkte gå igenom lite inför måndagens program om att resa med barnvagnar.
Jag: Barnvagnar?! Jag trodde ämnet var olika restips med barn.
X: Nähe barnvagnar. Du ska ju ta med dig dina barn och testa barnvagnar.
Jag: Öhh till och börja med har jag ju bara ett barn som du vet och det ska som jag sa tidigare skolas in på förskolan.
X: Nej, du ska ha fler barn.
Jag: Nej tyvärr då tänker du nog på någon annan. Dessutom var ju inte det här vi kom överens om?!
X: Du ska ha två barn det står det i min research. Du kanske har ett på gång?
Jag: Ehh inte för att det riktigt är din ensak men nej så är inte fallet haha. Hur som helst kan inte Penny och ämnet är inte det vi kom överens om.
X: Du kanske skulle kunna strunta i den där inskolningen eller komma lite sent?
Jag: Nej tyvärr det går inte. Det har jag varit väldigt tydlig på från början och ärligt talat känns inte det här helt hundra. Jag känner inte att det är ett ämne jag kan diskutera faktiskt. Så jag får tacka nej.
X: Öhh okej… Jag och hur hade du tänkt att lösa det här?
Jag: Förlåt?
X: Ja det är ju ganska sent att hoppa av nu…
Jag: Fast det är ju inte mitt problem det är ju ditt. Lycka till och Hej Då.

Kan inte avgöra riktigt vad som var mest udda och komiskt här. Men det är väldigt underhållande med människor som agerar som dom är on top of things. Men uppenbarligen inte är det.