Anitha Schulman

Där trubbel bor

Bild från www.blog.yimmyayo.com

I min klass när jag var 7-9 år så var vi 23 elever. Fem av de här tjugotre busade lite hårdare än oss andra. De gick alltid steget längre, snäppet gränslösare än oss vanliga galningar. Två av de här fem knäckte de andra tre i dåligheter. De var bäst på att vara värst helt enkelt. Jag funderade ofta på varför det blev just de fem, det fanns varken samhällsklass eller hemförhållanden som talade ett övertydligt språk här. Man kunde inte kategorisera även om man gärna ville. Alltså redan från barnåldern kunde man lukta trubbel. De här barnen kommer inte välja en helt rak väg i livet. Någon av de här fem barnen riskerar att dö en självförvållad död. När Polisen var i skolan och berättade om vad polisen gjorde kunde de redan vid sju års ålder veta vilka fem de skulle ha kontakt med i tonåren och vika två av de fem de skulle ha kontakt med lång tid framöver men då på andra sidan ett galler.

Som liten är man väl alltid imponerad av den som springer fortast och hoppar högst men även den som busar på det där läskiga sättet, hela tiden balanserande på gränsen. Som ung tjej är man ju döimpad av de farliga killarna. De som gör det där som vi andra inte vågar.
Som tonåring testade man gränser och trubbel bodde väldigt nära periodvis. Jag snattade exempelvis väldigt mycket en period och på hemmafesterna hade min första pojkvän när jag var tretton och han femton, mycket äldre kompisar från andra sidan stan.

Det var han min första pojkvän som började röka först av oss andra och det var han jag tjuvrökte med första gången. Likaså när jag blev full första gången, då var det han som hade fixat proviantera. Sen började jag gymnasiet och vi var inte ihop längre. Då började han röka gräs. Han sa att det gjorde honom lugn, men gräs blev snart pulver och pulver blev piller. När jag var sjutton år, han nitton var han en fullfjädrad langare. När han var tjugo satt han på på torken första gången. Sen åkte han in och ut och ett tag var han helt ren.
Vi vänner var väldigt glada över att höra att det gick bra för honom och han hade tagit sig ur sin skit och hade skött ett jobb ett helt år. Sen kom samtalet. Han skulle bara hälsa på sina gamla kompisar och det blev väl fest antar vi. Ingen ville riktigt prata om vad som hänt. Han vaknade aldrig igen efter efterfesten och han blev bara 25 år gammal.

Jag minns så väl vad han berättade vad polisen hade sagt till honom. Där du går bor trubbel. Jag tyckte det lät coolt då när jag var tretton. Om jag bara vetat då vad polisen visste. Hade jag kunnat rädda honom?

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. malin

    Karin och tati, intressant att ni liksom hoppar på Anitha angående det där med samhällsklasserna trots att hon tydligt sa att det INTE gick att generalisera. Hon sa att det inte gick att se något mönster, någon gemensam nämnare där, och ändå säger ni att hon ska ”sluta lägga folk i fack”. Det är väl precis det hon inte gör?

  2. anna

    Jag undrar mest vad vi gör för fel? Varför är det så svårt att få dessa strulpellar/pellor på rätt köl när de fortfarande är små?

  3. Sofia

    Jag ser det som så att de redan i tidig ålder fick en stämpel och bild som de kände sig tvingade att leva upp till, då det var så alla såg på dem. Så det som hade kunnat göras annorlunda är vuxenvärldens stämplande av individer. De vuxnas synsätt gör även att barn i samma ålder ser på kamraterna med samma syn, vilket gör det självklart att även du såg dom som stökigare. Ifall vuxna kan se barn som individer som gör på ett visst sätt i vissa sammanhang istället för bråkiga och hopplösa barn hade många klarat sig mycket bättre…

  4. tati

    Du anar inte hur MÅNGA förbrytare som kommer från övre samhällsklasser. Sluta att lägga folk i fack hela tiden. Är det komplekser som gömmer sig under allt detta?

  5. Karin

    Vilken samhällsklass menar du att ”de fem” borde kommit ur för att det skulle förklarat deras beteende?

  6. Moa

    Personligen anser jag att sådana här texter bara förstärker romantiken kring struliga personer. och droger.
    Skulle du t.ex. skrivit ett sådant här känslofyllt epitet om Göran som satt längst bak i klassen, blev ingenjör och pappa och sedan blev överkörd av en buss samma år som hans andra dotter skulle fyllt 2 år?

  7. I samma situation

    Du har rätt Spinne, han kunde bara räddat sig själv!
    Om han däremot verkligen bestämt sig för att bli ren, kan man finnas och stötta, men han måsta ju ändå göra det största jobbet själv!

  8. Spinne

    Är nyss fyllda 18 och sitter precis där du en gång satt. Men jag säger nej, du hade inte kunnat rädda honom. Den enda som hade kunnat rädda honom är han själv. Hans vilja och ingen annans.

Comments are closed.