Jag kan inte få nog av detta ämne. Min kompis har en stalker. Den besöker henne på hennes arbetsplats, bara tittar säger aldrig något. Vill vara nära men bara som betraktare. Ringer flera gånger i veckan både till hennes mobil och jobb och lägger på luren. Skickar långa mail och redogör för saker som aldrig inträffat djupt övertygad.
Mitt ex och jag var stalkade av hans ex. samma sak där ringde och la på. Skrev konstiga hittepå-mail där saker redogjordes helt out of the blue. Väldigt detaljerade. Man vet att det inte går att kommunicera med dom då deras världsbild är så oemotstridig.
Men det som fascinerar mig mest är att dessa människor är vanliga personer som du å jag. Som går till sitt jobb och är en bra kollega och träffar sina vänner och en god sådan. Sen när den kommer hem så lagar den sin middag och öppnar sin post och sitt dolda mörker och släpper lös det. Kartlägger, ringer och lägger på. Går ut, står och stirrar. Kanske går längre?
Jag funderar så på det här när något som kanske börjar som en svartsjuka övergår till en besatthet nästan ett kärleksrus. Förvirrade känslor ihopblandade. Man kanske glömmer bort syftet efter några år. Men kan inte sluta, det har blivit en obrytbar rutin.
Jag tänker så här ni vet, som man själv var när man var tonåring och killen ett par klasser över dig gick förbi och man var typ tvungen att springa in på toa för man stod inte ut av all känslor som bubblade inom en. Att man kunde hänga en hel kväll på fritidsgården bara för att få se en skymt av honom. Aldrig prata bara titta. Man kunde ringa upp för att bara höra hans röst för att sen lägga på. Så måste det vara. En ruskick fast i alldeles för vuxen ålder och alldeles felriktad.
Sen en annan grej. Sol och vårare, bedragare och bedragerskor. Kan inte få nog av dem. Samlar nästan på historier om dem. Är överjävligt fascinerad. S å s j u k t.
Snälla kan ni som blivit drabbade inte bjuda mig och övriga läsare på era stalker och bedragare-historier. Helt ok att vara anonym. S H O O T!
Natten innan du la upp det här inlägget drömde jag att jag blev stalkad av en kille som hotade med att döda mig och mina nära om jag inte lät honom fortsätta stalka. Även om det var en dröm och det nu har gått några dagar så sitter fortfarande obehaget kvar. Killen jag hade innan min nuvarande hade gått fram till honom på krogen och ganska detaljerat berättat om en utlandsresa vi gjorde ihop. Det sjuka med det är att min nya och min gamla har noll gemensamma vänner. Att min gamla överhuvudtaget kunde veta att jag hade ny pojkvän (och hur han ser ut!)är ett mysterium då min gamla och jag inte heller har några gemmensamma vänner. Men han presenterade sig och slog sig ner vid bordet och ja, pratade om vårat förflutna. Sjukligt beteende. Efter att ha läst många historier här nedan och även om det fascinerar mig också så kan jag endå inte sluta tänka på hur farliga såna här personer kan va. Och att alla ni som blir stalkade och känner minsta obehag ska ta det högst allvarligt.
Har blivit stalkad två gånger. En gång för ca 10 år sedan då jag var Au Pair av en känd engelsk tvhallåa (ja, det är riktigt sjukt!) och sedan av min granne då jag bodde i Sverige. Han postade grejer i brevlådan, stod och väntade på mig när jag skulle in och ut ur ytterdörren, kom alltid ned i tvättstugan. Riktigt, riktigt jobbigt var det. Jag flyttade till slut.
Det verkar finnas många stalkers där ute , usch ! Har även jag vart med om detta tyvärr, träffade en kille för några år sedan som jag föll pladask för , lång, mörk solbränd och dansk, han bjöd mig på resor och vi hade några fantastiska sommarveckor men redan under dessa få veckor började jag känna att något inte riktigt stämde, ett exempel: vi var på stranden, han hade slumrat till och jag gick ner och skulle ta ett dopp, då kom det fram en kille som var lite flörtig , då ser jag hur Peter som stalkern heter, flyger upp från vår plats och springer ner till bryggan helt galen, blev en jobbig situation och han förklarade det som om han hade blivitorolig för mig men jag visste att det handlade om något annat, han var helt enkelt obehagligt svartsjuk. Droppen var när jag upptäckte att alla mina gamla bilder på datorn var raderade antagligen för att det funnits bilder på ett ex.. Jag konfronterade honom och fick höra att det var så synd om mig som var så kär och psykooch allt var det var, jag gjorde slut och trodde det var bra så men icke! Männsikan började stallka mig , stod utanför dörren ett antal gånger, när jag gick ut och skulle ta en cigg på balkongen stod Hans bil parkerad utanför, han Var överallt, harbytt nr ett flertal ggr men han fortsätter att ringa, idag bor jag ihop med min sambooch vi ska ha barn här i dagarna faktiskt:) och han ringer mig fortfrande 1-2 ggr i veckan, heltsjukt är vad det är !
Har inte blivit stalkad eller sol-och-vårad däremot ordentligt förd bakom ljuset. Det är ca 5-6 år sedan nu, när jag var singel och smått desperat efter att träffa Mr Right. Var ute och festade mycket med mina kompisar och i träffade en kille som var kompis till en av mina vänners kille. Han var lång, mörkhårig, snygg och trevlig, kändes som jag fått jackpot! Enda nackdelen var att han inte bodde i samma stad som mig utan en i närheten så när vi träffades var det alltid hemma hos mig. Jag fick litet vibbar om att allting inte riktigt stod rätt till men ville så gärna vara kär så ignorerade dem. Sedan en söndagkväll då vi kommit överens om att höras (han hade varit hemma hos mig under helgen och åkt hem samma dag) så svarade han inte på mobilen. Jag sökte fram hans hemnummer, visste ju var han bodde och hette i efternamn så det var inte svårt, och ringde hem istället. Då svarade hans gravida sambo..! Jag fick världens chock. Det visade sig att denna kille var notoriskt otrogen mot henne och jag var bara en i mängden, som han hade ljugit för mig om precis ALLT. Det var verkligen en bedragare och psykopat tror jag.
Och en konstig grej var att hon började i telefon skälla ut mig för ”att springa efter upptagna killar”. Eeeh..? Varför hon stannade kvar hos svinet förstår jag inte.
Blev ”sol & vårad” på 100 000 kr. Inte kul, speciellt inte när man hade 2 tonåringar att ta hand om och försörja. Detta skedde -05. Detta har lämnat ärr som kommer finnas där så länge jag lever eller har minnet i behåll! Jag har gått från att konstant fantisera vad jag ville göra med honom med ett basebollträ tills att idag tycka att vanliga och vardagliga saker känns bra igen! Jag kan idag tänka på honom och det som har hänt utan att adrenalinet flödar fritt i kroppen. Ett av mina s.k knep var att tänka att all min ilska och aggression bara försvann ut i tomma intet och inte påverkade denna person det minsta. Idag är jag tacksam att ”notan” stannade på 100 000 kr. Det kunde lika gärna vara 500 000 kr. Det finns givetvis mycket mer till denna historia än vad som finns plats här. Man får vara glad att de allra flesta människor är bra och hederliga människor som vill väl!
Manlig stalking kontra kvinnlig?
En arbetskamrat till mig (kille-25år) blev grovt stalkad av en tjej. Hon kom nästan varje dag till jobbet (butik), tillsist polisanmälde han det hela och det blev rättegång och vi fick vittna. Hon blev tvångsomhändertagen och lades in på psyk. Även därifrån fortsatte hon att ringa, men när det uppdagades fick hon ytterligare restriktioner.
Rättegången blev prejudicerande då det var den första sen stalking-lagen togs ikraft.
Hade det varit annorlunda om en tjej blivit stalkad av en kille?
Beter man sig som folk så kanske man slipper få hämnare efter sig?
Off Topic – om ni har svårt att hänga med i hur Anitha skriver har det nog mer med er läsförmåga än Anithas skrivförmåga att göra – jag har då inga svårigheter alls.
Om ni måste läsa flera gånger, ja men gör det då, eller läs inte alls, eller handlar det egentligen om att hitta något att klaga på?
Min mans exfru bröt sig in vårt garage och gick helt jävla nuts!
Jag hade en så kallad boyfriend och efter det var slut så började han följa mig till jobbet och lämna present kort under vindrutetorkaren på bilen. Tog tid innan jag fattade vem det var ifrån. Ringde och bad honom sluta eftersom vi var done and over with!
Har ni verkligen inget bättre för er än att skriva långa inlägg om hur Anitha skriver sina inlägg? Om det nu är så himla jobbigt för er att förstå vad som skrivs så kanske ni ska fundera på att läsa någon annans blogg istället!
Anitha du är grym!! Skit i alla knäppisar och fortsätt hitta på egna ord, alltid retar det någon 😉
Kram
Ja du Anitha.. Vet inte om man kan kalla personen ifråga för stalker men hur som.
När jag och min sambo träffades så hade han en kk (som han avslutade med när vi träffades) som var kär i honom. Eller besatt kanske är ett mer korrekt ord.
Hon blev tokig över att han föll för mig och att vi blev ihop. Så hon började maila både mig och honom men mest mig tror jag. Först ville ghon vara min vän (?), sen blev hon ledsen, sen skrev hon arga osammanhängande mail, sen bad hon om ursäkt och så började det om igen. Hon ringde honom jämt, smsade, mailade..
Färgade sitt hår i samma nyans som mitt, piercade sig som mig. Åkte till våra trakter och tog foton och la på internet osv osv.
Det här är grygt 4 år sen och hon får fortfarande sina små ryck. Tror faktiskt att vi aldrig kommer att bli av med människan.
När det har hänt mig har det mest varit knäppa killar som när man hotar med polisen så slutar dom. Alltså inget allvarligt.
Och ni som klagar på hur Anita skriver – hon har dyslexi
http://www.ihelp.se/musikhjalpen/index.php?open=1132 KOM IGEN NU! Starta en insamling med några klick!!
Jag har en psykotant som har trakasserat mig sedan 2008. Inte alls särskilt kul kan jag be att få tala om. Går ju inte att göra något heller. Har polisanmält henne flera gånger men de blir inget av det. Sjuka sjuka människa.
Hej Anitha, och tack för en go blogg!
Jag hade en mycket märklig kille efter mig för några år sen när jag pluggade på högskolan. Vi hade i något sammanhang hamnat vid samma fikabord och sen var det kört. Han ringde, smsade och förföljde mig i skolan. Han ringde och sjöng för mig i telefonen, vilket ju kan tyckas gulligt.. men det var det inte. Han ropade efter mig både i skolan och om vi möttes på stan. På något konstigt vis var han alltid där jag var.. Det slutade med att jag fick gömma mig i skolan och gå långa omvägar, för hade han fått syn på mig så var det kört. Då blev jag inte av med honom..
I efterhand kan jag skratta gott åt att det hela, men då var det sjukt jobbigt
Intressanta historier! Jag har haft några beundrare som varit ordentligt svåra att skaka av sig, men inget som är direkt nämnvärt.
Sedan vill jag gärna dröja lite vid ditt sätt att skriva. Det vore så härligt om du bara ville bemöta den kritik du får om att det är oerhört svårt att hänga med i dina texter. Jag får oftast läsa om allt flera gånger för att förstå. Det är konstiga formuleringar, felkommateringar, avsaknaden av punkt och märkliga ordval. Är det rent slarv eller finns det en naturlig förklaring? Om det beror på det första tycker jag faktiskt du kan ta dig den extra tiden att vara mer eftertänksam eller åtminstone läsa igenom innan du publicerar.
Dina inlägg är ju mycket intressanta i och med dina speciella åsikter och resonemang!
Oemotstridig? Really? Du har ofta bra inlägg Anitha men dom förstörs av din OTROLIGT dåliga svenska!! Oemotstridig?? Det ordet finns inte ens och det är inte första gången du använder ord som inte finns eller ord/uttryck i helt fel sammanhang. Jag antar att du blandat orden oemotståndlig och motstridig i det här fallet, lite skrattretande faktiskt. Om du inte vet hur man använder ett uttryck så använd det inte! Tack för en bra blogg annars!
Mitt ex var otrogen mot mig sisådär 7 gånger. Ett riktigt svin alltså.
När jag sen träffade min nuvarande sambo började mitt ex ringa min mobil på nätterna. Såklart från skyddat nummer. Han sa inget när jag svarade. När min sambo svarade hotade han och hans kompis att han skulle döda honom. Jag förstod att det var mitt ex för jag kände igen kompisens röst. Så efter flera nätter med sånna samtal ringde jag mitt ex och frågade vad han höll på med och varför de ringde mig och hotade min sambo. Efter det slutade samtalen.
Jag hade glömt allt som hade med denna sjuka människa att göra tills jag ifjol bad min bror rensa min gamla dator. Då hittar han ett program som någon installerat på min dator,(på ett datum när jag var utomlands med mina tjejkompisar) som reggat allt jag skrivit och tagit en bild på skärmen var 10:e minut!!!! Allt skulle skickas vidare till en annan dator, men min brorsa som är nörd kunde se att dem som installerat de gjort fel, så inget hade skickats från min dator . Snacka om att de som är otrogna är besatta av tanken på att deras partner ska va otrogen!
Jag och en väninna stalkade en kille som jobbade på Konsum när vi var små. Han kan ha varit runt 20 och vi var kanske 12. Vi handlade två bugg och sparade alla kvitton…..stackars kille 😉
Skriv din kommentar här!
Här har du min blogg:
http://annicaj73.wordpress.com/
Här kan du läsa om bla idioten Micke berggren.
Mest står det i bloggen om du backar till sommaren och hösten 2007 men det står även lite info i nutid.
Vi har just nu en het debatt på Facebook om en sol och vårare. Vi är fleractjejer som blivit utsatta som gått ihop.. sök på Mikael micke berggren-bedragare-sollentuna .. du lär ju älska den gruppen om du tycker sånt här e intressant /ida Carlsson
Jag är också lite fascinerad av ämnet, särskilt då jag inte kan sätta mig in i deras tankesätt. Jag menar, är det någon som inte vill ha mig så skulle jag aldrig göra mitt allt för att vara i deras närhet. Jag skulle inte lägga energi på att ringa, maila, etc. Detta är för att jag inte vill att personen i fråga ska tro att denne är bättre än jag genom att jag svansar efter.
Nu kanske mitt tankesätt är lite koo-koo, men det bjuder jag på. 😉
Har förvisso i två omgångar råkat ut för sjukligt galna ex till pojkvänner där den ena historien slutat i advokatuppgörelse och den andra i att det tog slut mellan mig och den killen. Men dom historierna tror jag är rätt vanliga, galna ex-flickvänner verkar vara en rätt vanlig företeelse.
Något som däremot är lite roligare att berätta om är en grej som hände min mormor för uppskattningsvis 10 år sen:
En man i hellång överrock hade flertalet tillfällen synts stryka runt i området där hon bor. Mormor som är en hyfsat social tant hade försökt flertalet tillfällen försökt få kontakt med mannen för att höra om han eventuellt sökte någon eller behövde hjälp att hitta eftersom han tydligen så osäker och förvirrad ut. En vacker dag mötte hon honom strax utanför porten hemma och hon sa glatt hej. Innan hon hann fortsätta sin mening så slängde mannen upp sin rock och där visade det sig att han inte hade en tråd på kroppen så när som på ett rött sidenband som prydde det allra heligaste i form av en rosett. Mormor började gapskratta och påpekade att det var väl fint att han dekorerat sin lille pillevick men att hon inte var så intresserad att bjuda in honom på fika då hon ju faktiskt hade sällskap av en annan man.
Blottaren blev så generad att han pös iväg direkt och han har sedan dess inte synts till i det området!ar här!
Hej!
Jag hade svart att bryta kontakten med mitt ex. Han ringde, kom hem till mig, lanade vanners facebook for att kartlagga mig (jag hade blockat honom, och fick tillslut blocka flera av vara gemensamma vanner ocksa). Nar jag flyttade ut fran lagenheten lag det sakert hundra lappar med meddelanden i mina tillhorigheter, i fickor, skor, bocker, till och med i mitt harvax. Jag hittade lappar i flera manader efterat, och varje gang gjorde det sa sjukt ont. Det hela kulminerade i att jag slutade anvanda facebook, slutade traffa vanner som han ocksa kanner och vagde inte ga i narheten av stallen dar jag fick for mig att han kunde befinna sig. Jag lyckades fa ett rum i ett hus som bara lag ett par hundra meter fran var gamla gemensamma lagenhet, dar han bodde kvar. Med bostadsbrist i staden var det inte mycket att gora at, men jag var sa fruktansvart radd att han skulle fa reda pa var jag bodde, eftersom han inte skulle kunna halla sig fran att komma dit. Han trodde fortfarande att jag bodde hemma hos mina foraldrar och dit vagade han inte komma lange efter ett raseriutbrott fran min pappa nar han forstod att mitt ex inte var inbjuden. Jag minns att den har perioden var otroligt jobbig, att jag fick mycket angestattacker. Det blev aldrig riktig stalker niva, han forstod helt enkelt inte att han besvarade mig och att det inte fanns en chans att vi skulle bli ihop igen. Han var valdigt ensam. Nu mar bade han och jag bra, och vi har faktiskt traffats flera ganger och haft trevligt och kunnat prata om de stunderna som vart forhallande faktiskt var bra. Vi delar otroligt mycket minnen och jag ar glad att det jobbiga aret efter vart uppbrott inte har forstort de minnena och upplevelserna helt och hallet. Jag tror manga manniskor kan bete sig valdigt konstigt nar daliga saker hander i livet. Han blev besatt av att forsoka fa tillbaka mig, vilket verkade i motsatt riktning. Hadanefter har det blivit extra viktigt for mig att alltid respektera andra manniskors beslut.