Jag skällde ut en man igår. Så rosenrasande jag var. Han fick höra att han levde. Jag fick ångest sen men han visste inte vilken dag han valde att pick a fight med Anitha Schulman. Det var dumt.
Morgonen började ju med frukost på balkongen och en underbar present. Sen åkte vi till Lin på BVC och gav Penny sina första vaccinsprutor. Det hade regnat på morgonen så det var väldigt svalt ute. Jag satte på Penny hennes Gantoverall. Efter BVC åkte vi ut till Nacka för att kolla om Volvon skulle vara färdig på verkstaden innan imorgon då vi åker på semester. Självklart inte. Så vi bestämde att vi får ställa den på långtidsparkering under semestern. Det ska alltså göras idag. Jag följde med till Calles jobb och skulle ta bussen för att möta upp min gamla kollega Joanna på MTG.
Jag hoppade på en stekhet Trean för att inse att det var fel buss till Söder. Bytte vid Fridhemsplan till Fyran. Men det var lugnt klockan var bara 20 över och jag skulle bara dryga tre kilometer. Men det måste varit broöppning vid Liljeholmen för bara Västerbron i sig tog en halvtimme. Så jag kom slutligen tjugo minuter sent till lunchen. Som i sig var mycket trevlig. Sen följde jag med till MTG och hälsade på mina gamla kollegor. Det var mycket trevligt. Så trevligt att jag lyckades bli försenad till mitt möte med Pascal Engman från Nyheter 24 som skulle ta Byline bild till krönikan.
Men Pascal är snäll så han stod ut med mina sena tio minuter. Helt plötsligt har det blivit stekhett ute och Penny svettas i vagnen i sin overall. Efter att vi är klara så möter jag upp Calle och vi ska kolla på en ny barnvagn som vi skulle lånat till Gotland. Den verkade bra för den hade rejäla hjul. Inte lika cityanpassade som Stokken och skulle klara grusvägarna med bravur. Calle packar in Stokken och lämnar mig, Penny och nya barnvagnen för ett jobbmöte. Jag föreslår att jag handlar allt inför middagen på kvällen.
När Calle lämnat mig inser jag att Penny är stekhet och det är inte bara av vädret. Hon har ju fått feber av vaccinet såklart. Hon gallskriker såklart på grund av det. Jag panikhandlar en Ramlösa på närmaste café och ska amma henne. Hon gallskriker är disig och svårtröstad. Vill inte ha bröstet men är vansinnig utan. Jag känner samtidig att jag börjar bli akutdålig i magen. Penny lugnar ner sig och jag måste låna caféts toalett för att uträtta akutärendet. Toaletten är pytteliten så jag kan inte ta med mig barnvagnen in. Jag får ställa henne utanför och när jag sitter på toan hör jag henne panikskrika i vagnen utanför. Oförmögen till att avbryta det som sker inne på toaletten.
Jag skyndar mig så gott jag kan och möter sura gäster och personal snabbt med blicken för att hastas upp och möta min kompis Åsa på Point Nouveau. Hon bjuder på en härlig födelsedagsfika. Där går låsfunktionen till barnvagnen sönder. Penny har inte somnat om och börjar nästa feberpass. Jag hyschar och tröstar så gott det går utan resultat. Vi bryter upp vid Stureplan jag och Åsa. Nu har jag alltså inte hunnit handla då första caféincidenten tog kol på den timesloten. Calle möter mig utanför Spybar och vi ska fälla ihop vagnen och åka till ICA Globen och handla. Nu är det helt plötsligt bara 2 timmar till middagsgästerna skulle komma. Vi får inte ihop vagnen. I tjugo minuter håller vi på. Någon vals har låst sig. Så bara ena sidan kan fällas ihop men inte den andra. Tillslut efter trettitre jävla-fan-skit från Calle sjunker den ihop. Penny är fortfarande febrig och otröstlig.
Vi inser att Calle glömt sin plånbok på jobbet väl framme på ICA men det är lugnt för jag har pengar. Men jag kan inte följa med in och handla då jag måste amma en gråtande Penny. Som topping på grädden passar hon på att bajsa som hon inte gjort på tre dagar. Så det är ganska mycket. Det flyter över kanten på blöjan och på mig. När jag ska gå ut för att hämta skötväskan och byta så sitter jag på barnsäker plats så jag kommer inte ut. Bilen är full av barnvagnar så det är ingen idé att börja klättra. Just då ringer Alex och Amanda och är så fina och sjunger ”Ja må hon leva” i kör. Så gulligt av dem. Men jag var i en så pissig situation. Calle kommer efter tio minuter och det har börjat tokregna. Penny skriker oavbrutet. Nu är det en halvtimme kvar till gästerna anländer.
Vi kommer hem och ser att det finns plats precis utanför vår port. Då vi hade mycket packning. Två barnvagnar, matkassar, en sjuk gråtande bebis och bråttom in för att fixa middagen. Men i mitten av sju meter parkeringsyta sitter en farbror i en bil med två meter både framför och bakom sig. Calle vevar ner rutan och frågar om mannen är på väg alternativt kan tänka sig att backa lite så vi båda får plats.
Mannen stirrar dumt på Calle och säger kort inte än undertiden han elhissar upp sitt fönster parallellt med att Calle frågar om han tänka sig att backa för oss tittar han ignorant rakt fram. Penny skriker som besatt och hela bilen stinker av tredagars mjäll, sötbäsk barnbajs. Inklusive jag.
Där någonstans. Där någonstans tappade jag det. Han visste inte att han skulle få ut för hela min dags små skitincidenter. Calle åker artigt och parkerar oss några hundra meter bort. Det finns aldrig parkeringsplatser i Hammarby Sjöstad. Jag tar Penny på armen och småspringer uppeldad som ett skenande tåg till mannen. Med gråten i halsen knackar jag på rutan. Han ignorerar mig och stirrar rakt fram. Jag knackar igen. Inte mindre förbannad. Då kommer han ut ur bilen och ser vansinnig ut. Det var som att hälla bensin på elden i det fallet.
Jag frågar varför han för allt i världen inte kunde gjort oss tjänsten att bara backa sin bil två meter, vad det var som var så svårt. Varför han agerade gubbe och var otrevlig utan anledning? Han hade inget bra svar nog. Jag frågade vad det var för uppoffring att bemöda sig? Han fann ingen anledning. Han skulle strax åka men inte just då. Det sista jag skrek var så otroligt dålig stil din jävla gubbjävel. I dörren på vägen inn möter jag ett trevligt grannpar som uppenbarligen är släkt med mannen ifråga. De ser vettskrämda och chockade ut. Jag går skamfullt in i hissen okommenterat.
Skamsköljning. Men jag fick en falling down.
Jag hade gjort exakt samma sak! Fy fan för alla gubbar som beter sig som svin. Bra gjort Anitha! Fler borde säga ifrån!
Men herregud, tycker inte du ska ha ångest för att du skällde ut honom. Han förtjänade en utskällning, så gör man ju bara inte! Han måste ju ha sett att ni hade vagnar, barn mm i bilen och även om ni inte haft det så är det ju självklart att man inte kan stå och ta upp en massa parkeringsyta. Fruktansvärt irriterande.
Resten av dagen är ju som den är, jobbig men inte direkt något att göra åt;-) Livet med en bebis blir inte alltid som man planerat helt enkelt!
Gött. Jag hade förmodligen gjort detsamma efter en sån dag. Skrämmande hur egoistiska folk kan vara ibland. Hur svårt kan det vara att hjälpas åt lite?
Han borde verkligen ha flyttat sig. Vad var det för fel på gubben? Herregud.
Gud vilken dag, hoppas kvällen blev härlig och hoppas ni får det underbart på Gotland och bara njuter av varandras sällskap.
Hel rätt Anitha! Gubbjäveln fick precis vad han förtjänade. Hur svårt kan det vara att flytta sig ett par meter när det finns plats??
Jag skulle dubbel parkerat in honom sa han inte kom ut – blir vansinning pa sant!
Hej tjejen!
Att skälla ut gubben var det enda rätta att göra! Ibland tror dom som är lite äldre att dom får bete sig hur som helst…
Sen, allt snack om bäbisar och feber och vaccin….det är så olika! Min unge blev nästan aldrig berörd av sånt när han var liten. Fortsätt planera dina dagar som du vill, Penny har det ändå bäst med dig! Kram
Det där har nog hänt de flesta av stressade småbarnsföräldrar-ta lärdom och boka in er på mindre aktiviteter/dag och be om ursäkt-även om mannen var lite väl osmidig-DU MÅR IALLA FALL BÄTTRE AV DET!!!
Jag vill först säga att jag inte har något emot dig Anitha överhuvudtaget, gillar både dig och Calle! Däremot är ju alla olika och jag tycker det är rätt egoistiskt att fortsätta dagen som planerat trots att Penny fick feber och inte mådde bra. Försök sätta dig in i HENNES situation. Tänk om du och dina kompisar hade en lika fullspäckad dag planerad men under lunchen någonstans får du hög feber, känner dig hängig och inte alls pigg på umgänge och ”runtflängande”. Du säger till kompisarna (i Pennys fall skriker eftersom hon inte kan förmedla sig på annat sätt ännu) att du far hem och bäddar ner dig istället, MEN de låter dig inte fara hem!! Nej neej glöm det Anitha vi har många ställen kvar att fara runt till, vi ska ha SÅÅ trevligt! Jaha, men hur trevligt orkar man ha när det är svettigt ute och man har feber. Tänk alltså dig själv att flänga runt så som ni gjorde idag, men att det var DU som hade feber och kände dig hängis. Inte så kul tanke va? Skriver det absolut inte som någon näsknäppare utan bara som en tankeställare. Man kanske inte riktigt tänker på hur BARNET upplever dagen. Det var ju typiskt att det skulle bli såhär just på din födelsedag! Grattis i efterskott iallafall. Och måste säga att Penny är otroligt söt och vacker, blir lite ”slut” varje gång jag ser henne på bild, SÅ gullig! 🙂 Hoppas denna söndag blir riktigt lugn, mysig och skön för er! entar här!
Snubblade över din blogg en natt när jag låg sömnlös och jag måste säga att du är fantastisk.
Låg och sträckläste bloggen tills ögonlocken blev för tunga.
Du, Calle och Penny är så fina.
Fortsätt som du gör.
Många kramar, Samira
usch vilken dag. Förestår precis din frustration och
och lider med dig! Ta hand om dig, penny och calle nu! Puss p er
Förstår inte, om ungen har feber och mår dåligt så åker man väl hem, stekhett ute och sedan feber på detta, det skulle ju ingen vuxen ens palla med..Varför inte tänka på den nyfödda i första hand????Lägg ner detta hysteriska liv när du har ett litet barn, trodde du att livet bara är att stressa och köra på som vanligt..
Oj oj… vicken röra! Lider med dig, å jag ska säga dig att ALLA bebisar får INTE feber av vaccinations sprutorna så det är inget fel att planera in grejer efter sprut tagningen 😉
Bra skrivit, gillade din berättelse väldigt fängslande att läsa! Jag har kommenterat lite negativt om dig då du skrivit svordommar och jag inte förstod din humor MEN detta var SUPER bra skrivit!!
Fortsätt å vara aktiv med din bebis det tror jag du mår bra av 🙂 och nästa spruta blir det kanske inte alls feber av 😉
Lycka till på semestern och njut <3
Detta var bland det roligaste jag har läst. Jag tycker naturligtvis synd om dig och jag kan verkligen känna igen mig, man blir trött och då kan sådant här hända. Det är jobbigt att vara Mamma, även fast det är det bästa som finns!
Människor måste förresten börja visa mer respekt för sina medmänniskor, så varenda ord och varenda blick var helt befogat!
Vilken skitdag, lider med dig och vilken skitgubbe. Jag förstår dig, du är mänsklig.
Men herregud vilken skitdag! Stackars! Jag skulle ha brutit ihop för längesedan. Bra att du skällde på gubbjäveln, man måste säga ifrån när folk beteer sig som idioter. Ha inte så fullspäckat schema så finna alltid utrymme för avvikelser. För det blir alltid avvikelser med småkottar. Kram
Du är vacker!
När blev det ok att INTE visa hänsyn, ingen aning men samtidigt borde det vara OK att bli förbannad på dem som inte gör det. Åhhh vad jag hade gjort precis som du och GRATTIS till alla er DUKTIGA mammor som lyckats planera ALLT så BRA så att era små perfekta gullungar fått hela er perfekta väna uppmärksamhet – tänk om alla kunde vara som er… eller förresten, INTE ens Ni är så perfekta, men det är lätt att vara det anonymt i en bloggkommentar.
Heja Anitha!!!! Du är helt normal, har ett helt vanligt stressigt men också ofta underbart småbarnsföräldraliv och du STÅR FÖR DET. Hatten av.
Stackare, vad jobbigt! Men, med en baby händer ofta lite oförutsedda saker och då kan det vara bäst att avbryta det man planerat och bara åka hem. Och du, tokboka inte in dig så här i fortsättningen.
Hoppas kvällen blev lugnare och trevlig!
Lär av detta och boka inte in så fullspäckade dagar…….!! En aktivitet per dygn typ med så små barn. Och ditt utbrott mot mannen var faktiskt inte okej alls oavsett din dag. Men om du känner grannarna kan du ju be om ursäkt.
Men stackars er! Fy, jag skulle fått hjärnblödning av 1/3 av det där. Men du, om jag var er så skulle jag tagga ner på tempot lite. Typ en grej el typ max 2 räcker gott o väl när man har en liten som Penny. För hennes och er egen fysiska o mentala hälsa. Men så klart, ni vet ju bäst själva vad som funkar. Fast just den dagen funkade inte såå bra väl. Hur funkar det annars m Penny? Man får knappt veta ngt längre…. lycka till!!
Note to self Anitha: När bebisar har vaccinerat sig får man räkna med feber och gnäll!
Vilken underbar dag…typ eller inte! Usch blir helt sönderstressad av o bara läsa… Hua!
Vilken hemsk dag, allt elände på samma gång… Att du i det läget får en falling down – inte ett dugg konstigt. Jag hade nog inte klarat av att hålla ihop lika länge som du.
Att hjälpsamheten lyser med sin frånvaro i storstäderna är ledsamt. Tänk så mycket bättre alla skulle må om vi ibland gav hjälp, för att i nästa stund få vara den som tar emot. Den mannen du stötte på var dessutom riktigt otrevlig och arrogant. Han behövde nog höra ett par sanningar…
Hoppas du haft en lugnare och gladare dag idag! Och grattis i efterskott!
Men fy f-n vilken dag!!!! Ångest bara att läsa om det!
Vissa dagar är bara alldeles för j-a (flåt svordomen) men med allt som du och stackars lilla Penny råkade ut för, så hade min gräns för trevligt agerande lämnats långt bakom mig .. ditt tålamod Anitha är beundransvärt med tanke på allt som gick snett. Gamla griniga gubbar som jag själv, skall ha mycket ”skit” sådana dagar .. stackars dig och lilla Penny .. Anitha .. beundrar ditt tålamod *kram*
Birdien
Jag förstår att det brast för dig, jag skulle reagerat precis likadant. Men varför gör du det så svårt för dig själv?
När du märkte att Penny hade feber, varför åkte du inte hem och gav henne alvedon (om du inte hade med dig vill säga)?
Varför svarade du i telefonen om du satt nerbajsad i bilen? Varför släppte inte Calle av dig och Penny framför porten och letade p-plats själv?
Jag tycker att han förtjänade utskällningen. En del människor är alltför jävla märkliga och otrevliga. Igår på grönan så ber jag en kvinna snällt att se upp med fötterna då jag skulle förbi, vill ju inte köra på henne, hon snäser ”Men jag sitter faktiskt här och har kramp för i helvete!”. Ehrm, va? Blev lite chockad över hennes respons så jag säger till henne att inte vara så jävla otrevlig, och så kör jag bara på utan att ens vara försiktig.
Jag hoppas du fick en riktigt trevlig födelsedagskväll! Och att pissfarbrorn fick den motsatta.
Åh Anitha, jag får ångset bara av att läsa ditt inlägg! Inte för att du skrek på gubben (så kan det gå), utan för att jag verkligen känner din panik och frustration. Har själv vart med om liknande dagar då man bara tappar det till slut. En sjuk och ledsen bebis som bara skriker kan få igång en rätt rejält och då är det inte lätt att behålla sans och balans när omständigheterna runt omkring dessutom jävlas med en! Hoppas idag är en bättre dag för er lilla familj! Kram.
Helt rätt Anitha! Ber nån artigt så gör man det man kan för att hjälpa. Rent generellt tycker jag man ska be idioter dra åt helvete lite oftare, istället för att svälja ilskan och vända den inåt alt. på sina närmaste.
Kändes det bättre sen?
Haha din stackare! Man är bara människa och efter den dagen tycker jag han kom lindrigt undan 😉 Man får ju inte glömma att han var jäkligt ignorant dessutom. Kanske tänker sig för nästa gång någon ber honom om en enkel liten tjänst…
Om det är till någon tröst har det hänt mig med. Ibland brister det och det är inte rätt men det gör det. Sedan kan jag ju tycka att det var dålig stil av mannen och han förtjänade att höra ett och annat, men kanske inte allt du sa till han ;-). Hoppas du ändå hade en bra kväll efter alla incidenter.