Jag hör dagligen från tjejer:
– Alltså jag jobbar bäst med killar jag och dom förstår varandra bäst. Jag har bara killkompisar eftersom de är mycket mer komplexfria än tjejer.
Vad betyder det här egentligen? Vad säger det om oss som kön och som individer?
Det sistnämnda påståendet kan jag själv skriva under i yngre år. Jag tror jag kände mig hotad och missanpassad. Då var det enklare att umgås med killar. Killar gör en lätt till ”stjärna” i gänget och man behöver aldrig konkurrera om utrymmet. Det är väl just det som är kvinnors generella problem just när det kommer till samarbete tjejer emellan. Konkurrensen om utrymmet.
Tjejer i samma position och samma ålderspann älskar att mästra varandra och pinkar mer illaluktande revir än gamla gubbtjuvar som träter. Personligen är jag förbi prestigekampen. Har bättre självförtroende och självkänsla nu förtiden. Krävs konflikt så tar jag den självklart fast könsneutralt. Jag blir inte surare bara för det är en tjej som tillrättavisar mig eller tvärtom.
Jag älskar att lyfta fram kvinnliga kollegor känner mig inte alls hotad. Det hade jag definitivt inte gjort med samma ärliga innerlighet för bara sex år sen. Är man bra så förtjänar man att lyftas fram. Det tycker jag är bra kvinnligt ledarskap istället för att tävla i konflikt. Det är bara patetiskt det vittnar bara om osäkerhet och man kan lukta sig till rädslan. Hur ska vi kunna vara starka som homogen grupp ifall det finns så mycket konflikt inom könet? Vi är ju totalt illojala varandra i mångt och mycket.
Min kompis Ulrika Ellemark som ni kommer se i programserien Stockholm-Båstad på söndag och långfilmen Katinkas Kalas senare i vår har gjort en föreställning med en väldigt intressant genusvinkel som heter ”Fuck me”. Den är allt annat än ilsk som man kanske fördomsfullt förutsätter när det handlar om genus och feminism. Men den ifrågasätter saker vi säger och gör dagligen som honkön utan att reflektera varför vi gör det. Sjukt bra! Har ni en chans att se den så ta den. Nu har hon börjat blogga och har väldigt intressanta tankar om just ämnet genus.
Läs ULLES blogg och reflektera över vad hon skriver. Bra blogg, http://theull.blogspot.com/!
NA, läsa detta och lär dig förhoppningsvis något! http://linnajohansson.se/for-killar-killar-ar-sa-mycket-rakare/
Killar är mycket lättare att umgås med, de snackar inte lika mycket skit och de ser en aldrig som et hot samt att de är mycket roligare, har roligare samtalsämnen m.m. De är mycket mer avslappnade och jag tror inte ens dom inser hur det står till tjejer emellan, de är inte på det sättet, de backar alltid upp sina vänner på allvar och bär oftast inte på en massa avundsjuka och sådant trams som tjejer håller på med.
Känner igen det där resonemanget, tror det är en mognadsfråga också. Man lägger ner den där stjärngrejen och vill vara samspelt med både kvinnor och män. Men såg något nyhetsinslag på Rapport i veckan och det handlade om styrelsearvoden och självklart skulle det delas ut mer. Det kanske dom är värda, vad vet jag men där dök frågan upp; var är kvinnorna? I reportaget var det ett 50-tal män/gubbar, alla var glada (tacka fan för det, några miljoner till på kontot) och pratade med pressen men inte en enda kvinna såg jag! Vi behöver verkligen nätverka och hålla varandra om ryggen, hela vägen till toppen! Bra inslag i din blogg! Kram!
Jag skriver faktiskt en D-uppsats i just detta ämne och om det kan vara en av anledningarna till att det fortfarande finns så få kvinnliga ledare. Man kan ju undra varför killarnas nätverk är stöttande när tjejernas fungerar (ofta) tvärtom…
Mycket bra skrivet! Har själv skrivit ett långt inlägg om jämställdhet i min blogg. Kram
Så sant! Speciellt det där om att man bara har killkompisar eftersom tjejer är så jobbiga etc. Men hallå!? Den som sa det, är hon inte tjej själv? Borde inte hon också vara komplex isf?
Jag hatar det där ”Det är så typiskt tjejer, men jaaaag är inte så”. Nähä, för du är en helt unik tjej, ensam i ditt slag? Kan folk inte bara inse att det handlar om individen, och kanske bara kalla alla, oavsett kön, för kompisar, utan något prefix.
Och det är så synd det där med konkurrensen. För det hämmar oss alla.