Jag kan inte låta bli att bli arg, ledsen och fundersam över alla fall som just nu upptagas om alla kvinnor som blivit sexuellt utnyttjade eller våldtagna. När ska det ske en förändring?
När ska kvinnor få sin rättvisa?
Flickor som mår dåligt, som klandrar sig själva, som blir illa behandlade och som tar modet till sig att stå upp för sig själv, som står upp för vad som är rätt och fel och tar sig kraft att anmäla. Man frågar sig varför?
Man undrar vad tjejerna får ut av att gå igenom förhör, jobbiga rättegångar, jobbiga minnen, spekulationer om och hur det egentligen gått till, folk som tvivlar pågrund av att mannen gått fri?
Ett offer ska få stöd, stöttning och få rättvisa men tyvärr ser det inte ut så i dom flesta fall!
Tjejen som förmodligen redan klandrar sig själv för att kanske ha druckit ett par glas för mycket, som klandrar sig själv för att kanske haft lite för kul på dansgolvet som sjukligt nog vrider ut och in på sig själv och letar fel trots att inget av det egentligen borde spelat någon roll, för inget av detta borde vara en förklaring till ett ofrivilligt samlag?
Bara tanken på dessa flickor, som pågrund av en våldtäkt gått sönder i bitar och som varje dag får jobba med att få ihop bit för bit och som förmodligen utåt sett håller skenet uppe.. För ser ingen hur trasig du är, så frågar heller ingen hur du egentligen mår. Du slipper dra upp det till ytan, du slipper få fasaden rasad och du kan fortsätta minnas endast i dina mardrömmar på natten..
Så många kvinnor, så många offer i Sverige som inte får sin rättvisa?
När och kommer det någonsin ske en förändring?
Det här kan vara det svåraste, jobbigaste och mest skrämmande inlägg jag delar med mig av. En av dom kvinnorna, en av dom tjejerna som legat vaken på nätterna, som klandrat sig själv för att ha druckit för mycket alkohol just på den festen, som klandrat sig själv för att inte ha vaknat när dörren öppnats in till sovrummet, som klandrat sig själv för att inte ha vaknat när en man påbörjat ett samlag med dig, den tjejen, den kvinnan är jag….
Jag mår illa bara jag skriver detta, så mycket jag hållit inom mig, så hård fasad jag valt att hålla utåt för omgivningen och för er, bara för att orka med livet……
Nu tre år senare, känner jag mig stark nog att dela med mig av min historia! Känner att det är rätt tid i och med allt som just nu cirkulerar i media med alla män som går fria efter en våldtäkt. När ska kvinnan få känna sig fri?
Jag vill inte skämmas längre jag vill inte behöva känna mig rädd, rädd för vilka ord eller kräkningar jag kan få genom att stå upp för sig själv. Jag vet att många där ute sitter i samma båt, vi kan ro den tillsammans!
Längst den här vägen, på den här resan, från den natten jag vaknade upp av att en man kysste mig i nacken och hade aktivt samlag med mig, till chocken, till anmälan , till förhören, till Rättegång på den resan har jag tappat mig själv flera gånger, tappat tron på mänskligheten, fått utstå kränkningar, folk som spekulerar i vad som verkligen hände , blivit sviken, men framförallt blivit sviken av Sveriges lagar och stiftelser.
Det gick så långt att jag log i kameran, lade ut för vänner, för er att allt var bra, men sanningen var att jag varje morgon innan jag tog kraft att kliva upp låg i flera månaders tid, varje morgon och tittade upp mot kroken i taket och fantiserade om att jag hängde där..
Under den perioden gjorde det vansinnigt ont att leva. Jag kände mig smutsig, kände mig kränkt, kände mig framförallt sviken av människor, människor som förmodligen inte förstod vad dom gjorde mot mig och hur dom egentligen fick mig att må . Hur dom fick mig att känna att jag inte var något värd!
Mina barn, mina vackra bedårande ungar var och är min räddning i allt. Det var för dom jag krigade och tanken slog mig att utan mig, vem skulle dom då ha som trygghet i livet? Jag valde att inte svika , inte svika dom så som jag kände mig sviken. Valde under den jobbigaste tiden att se på mig själv ur mina barns ögon.
Jag borde hata honom, enbart honom som tog en så stor del av mig, men så många gånger som jag i stället klandrat mig själv för att ha varit för full, för full för att inte vaknat när han öppnat dörren, för berusad för att inte vakna när han dragit ner mina trosor, så berusad att jag inte vaknat förens jag känt hur någon stönar, kysser mig i nacken och har sitt kön inne i mig….
Har hatat honom , har hatat honom för vad han gjort, hatat honom för att han medvetet suttit och ”planerat” att gå in och krypa ner hos mig, har även hatat mig själv, har hatat att jag känner skuld för att ha varit berusad, hatat att jag känner skuld till att kanske varit för glad och kanske att någon upplevt mig flirtig på dansgolvet.
Men framförallt har jag hatat lagarna, lagarna som fått mig att trycka ner mig själv, som så många andra tjejer och kvinnor gör!
I en situation som denna så var det inte självklart att jag skulle anmäla, jag var rädd, chockad och jag tänkte om min anmälan verkligen skulle göra skillnad ( då man hör om alla som får gå fria) och framförallt tänkte jag på min vän med sambo , som skulle hamna i en obekväm situationen där dom var vänner/bekanta med oss båda i fallet…
Jag blundade, jag blundade hårt och hoppades på att detta var en mardröm, Men timmarna gick och det gick inte att glömma hur mycket jag än ville, hur hårt jag än blundade. Om jag inte stod upp för mig själv om vad som faktiskt är rätt eller fel, hur ska jag då kunna skydda min dotter och få henne till att förstå detta?? Det var Ellah, min dotter och min kärlek till henne som gav mig styrkan att faktiskt anmäla och göra det rätta! Jag hade inte kunnat se henne i ögonen annars…
Det väntades långa förhör, en lång väntan på rättegången som sen blev av och som väckte väldigt många jobbiga minnen till liv. Jag vill minnas att jag nästintill grät igenom hela min berättelse i rättssalen.
Jag fick sitta öga mot öga mot mannen i rättssalen, fick ta emot frågor från hans advokat som:
Vad hade du på dig på kvällen, hur mycket hade du druckit, hur dansade du under kvällen, vad bråkade du och din pojkvän om under kvällen innan han valde att lämna festen, har du någon gång varit otrogen ?
Av dessa frågor, att behöva besvara något som egentligen inte skulle ha någon betydelse i fallet fick mig att känna mig som världens smutsigaste människa. Jag kände mig så förminskad och så fruktansvärt förödmjukad, så liten på jorden!
Rättegången gick mot sitt slut och han dömdes till 2.5 år fängelse då dom ansåg han gjort detta utom rimliga tvivel och med uppsåt. För en kort stund, kände jag lite hopp om livet igen. Jag kände mig lite lättare!
Det kom en dag, en tid då han lämnat in för överklagan till hovrätten. Till den dagen var kommen, till dagen för en ny rättegång så fick jag utstå hot från hans vänner, fick höra ord som: han förtjänar inte 2,5 år i fängelse, in och ut i 2 minuter är ingen våldtäkt, han är en snäll själ som inte menat något illa.
Jag sökte kraft och styrka hos mina barn och min familj vid den tidpunkten. Jag kände mig rädd, kränkt och väldigt liten, men ville någonstans vara stark och behålla skenet utåt. Han eller dom skulle inte få förstöra att jag slutade leva, och stängde in mig i hemmet. Han hade redan tagit så mycket från mig att den biten skulle han bara inte få ta, hur jobbigt det än må vara!
Dagen för överklagan kom och Hovrätten stod fast vid att min berättelse var mer trovärdig än mannens och att våldtäkten med största sannolikhet har ägt rum, men att det inte fanns tillräcklig med bevisning för händelsen så mannen släpptes fri..
Han släpptes fri från alla anklagelser och fick inte ens betala ett skadestånd? Det jag hört nu efteråt är att han har kunnat ansökt om pengar då han suttit häktat i några månader. Han får alltså pengar, gå fri medan jag inte ens fick betald psykologtid genom försäkringarna då dom inte gäller så länge han blev friad.
Snälla säg mig. Varför ska vi lära kvinnor att stå upp för sig själva, göra en anmälan om ändå inte Sveriges egna lagar kan stå upp och hjälpa!??
Hur kan en man bli dömd till 2,5 års fängelse för att sedan bli friad då ord står mot ord. Hur ska man som kvinna kunna få rättvisa, hur ska man som kvinna kunna känna sig säker? Ska man alltid ha någon med sig eller ha en kamera uppsatt överallt utfall att, utfall att en man inte kan hålla fingrarna i styr? Är det kvinnans ansvar när problemet egentligen ligger hos mannen?
Idag tre år senare går jag hos en psykolog, idag börjar jag känna mig starkare och har framförallt så har jag valt att leva. Jag tänker inte sitta instängd och gömma mig. Men fortfarande trots att jag är bestämd så hamnar jag i jobbiga och olustiga situationer…
En blick, en blick på stan kan få mig att vilja krypa ur skinnet och gömma mig, en blick från en främmande person kan få mitt hjärta att rusa och jag blir svettig.. Tänk om den blicken, tänk om den blicken var i från någon av hans vänner, eller den lilla procenten som kanske tvivlar på att detta hänt då mannen trots allt gick ”fri”.? Tänk om den blicken var från någon som tycker jag förtjänat det som hänt på grund av mitt rykte som partypingla som tonåring?
Går inte en dag, trots tre år senare utan att jag blir påmind av händelsen eller det jag blev utsatt för under den känsliga tiden runt om, och det får mig att inse att väldigt få kan förstå vad en sådan här händelse gör med än och trots att man väljer att le och trots att man väljer att leva och låsas som om allting är bra så är man skadad på insidan, förmodligen för resten av livet.
Under dessa år, speciellt tiden under rättegångarna fick jag höra ord från vissa trångsynta män ( vänner till honom) att jag borde skjutit detta under mattan och att jag bara skulle köpt att mannen blev lite myssugen och att jag inte borde gjort en anmälan av det. Enligt dom var han en oskyldig själ som handlade klumpigt och i deras ögon var detta ingen våldtäkt som förtjänades ett straff.!
Dessa män borde få upp ögonen för att dom flesta våldtäkter kanske inte går till så som många filmer framhäver det som ,där kvinnan blir nerslagen på stan eller hotad till livet med en kniv.
Oavsett vart, när eller hur en våldtäkt gått till så kvarstår fakta att en våldtäkt en våldtäkt !
Visste du att dom vanligaste våldtäkterna sker i hemmet, hos en vän , av en vän, eller på en fest, där mannen passar på att utnyttja medan kvinnan oftast är berusad eller sovandes.. !??
I mitt fall var det av en man jag tidigare aldrig träffat, på en hemmafest hos min dåvarande vän…
När ska vi slippa försvara oss för vad vi blivit utsatta för och när ska vi få den hjälp och stöttning vi behöver och framförallt, när ska dessa män få sluta gå fria?
Tack för att du valde att läsa det jobbigaste, naknaste och känsligaste inlägg jag någonsin skrivit!
Tack för att du finns!
Den dagen mannen skaffar ett förhållande, skicka ett brev till hans flickvän.
Jag beundrar din styrka att välja att leva. Att orka igenom det. Jag satt med tårar som rann längst kinderna i slutet av din berättelse. Hur kan det ens få vara på det här sättet?
Tack för din fina omtanke.. Ja den frågan ställer vi oss många 🙁 Vill tro att det någon gång kommer ske en förändring, vill tro det för min egen dotter som just nu växer upp i detta samhälle! <3
❤️
Söta du! vi känner inte varandra, men jag läser härinne lite då och då. Har bl.a. bott i Örebro så jag känner igen mig ibland:)
När jag läser ditt inlägg så mår jag fan illa! Jag hoppas verkligen på karma, att denne man får leva med vetskapen om vad han gjort för resten av sitt liv. Även om jag förstår att det kanske inte känns så nu så tycker jag att du var såå modig som anmälde, inte bara för din dotters skull, utan även för din son. Genom dig kommer han växa upp till en man som vet skillnaden mellan rätt och fel, och det är självklart där vi ska arbeta, hos männen som förstör och inte hos kvinnorna som blir utsatta (med tanke på de frågor du fick i rätten). Vill skicka dig massor av kärlek och uppmuntran, från en kvinna till en annan <3
Så fruktansvärt! Jag blir illamående. Vad fruktansvärt för dig! När ska samhället ändras? Jag blir också illamående av att de svenska männen tar ”sina kvinnor” i försvar mot nysvenskar/asylsökande. Ja, det är väl i och för sig bra, men vi är inte ”deras” och vi kvinnor har mer eller mindre alltid varit med om olika typer av ögergrepp. Och nu har vi även världens mäktigaste man med värsta kvinnosynen. Grab them by the pussy! Det har hänt mig ett flertal gånger och det har varit svenska män som gjort det. Det har varit tillräckligt förnedrande. Att ha blivit utsatt på det sätt du blivit går inte ens att ta in. Och att måsta svara på såna frågor om klädsel, etc. Det trodde man ju var förbi!
All styrka till dig! Tillsammans står vi starka!
Stor styrkekram till dig! Tack för att du delar med dig, det är mycket modigt! Det stärker andra tjejer/kvinnor med samma erfarenhet och upplyser oss andra! Och förändrar rättssystemet……….så att förändringar i lagstiftningen verkar vara på gång. Det verkar som om rättssystemet jobbar med att det i framtiden ska vara viktigt med Samtycke, annars ska det vara våldtäkt. Såg inslag på Malou efter tio. Du ska vara STOOOLT din dotter har en STARK morsa.
Kärlek och styrka till dig
Jag vet inte vad jag ska säga.. tårar i ögonen och vill bara skrika av frustration?❤️
Tack för att du delade med dig! Kram
,Heder åt dig att du orkar skriva din hemska berättelse. Ju flera som orkar skriva, desto bättre.
Har gråtit mig igenom din berättelse och förbannar rättsväsendet!!!
<3 du är bäst som berättar! Starkt! Du är en supertjej! 🙂
Blev väldigt tagen av din historia, detta förtjänar ingen 🙁 Du har så rätt, när ord står mot ord – varför verkar det ofta som om mannens ord väger tyngre? Det måste få ett slut! Starkt av dig att dela med dig och tänk vilken skillnad du gör för andra som drabbats när du bryter tystnaden ? all lycka och kärlek till dig!
Tyvärr som du skriver är detta den hemska sanningen. Min förra sambo har misshandlat och våldtagit mig under 2 års tid. Min kropp är förstörd av alla sexuella övergrepp och att klara av en fungerande vardag är nästan omöjligt. Trots flera bevis kommer han inte bli dömd för detta. Jag vet det idag men rättegången kommer bli i mars. Har jag tur kommer jag få 6000kr i skadestånd och mitt ex går fri. Trots att det var polisen själv som gjorde anmälan Jag är bara 20 år och han har förstört mitt liv. Den värsta kommentaren jag får av folk är varför jag inte lämnade honom? Varför jag ”lät” honom försätta misshandla och våldta mig, men det är inte så enkelt. Som du skriver tror man att det är ens eget fel. Det är jag som gjort honom till ett monster.
Vi är så många i Sverige som upplever detta, men rättsystemet är ett skämt! Polisen i min stad har gjort så många fel i mitt ärende. För mig känns det som att dom skrattar åt mig när jag säger att jag inte klarar av att lämna mitt egna hem. Vi kvinnor behöver hjälpa varandra och dela med oss av våra erfarenheter. Det har hjälp mig ❤️
Jättefint att skriva om detta. Det största problemet är nog att jag vågar säga att nästan alla kvinnor någon gång varit med om detta eller kommer vara med om saken. Ingen borde, eller ingen SKA eller BEHÖVT gå igenom skiten men många har eller kommer. Flera kommer aldrig någonsin berätta, inte för någon och varje dag vilja ta bort saken ur sitt minne. Det behöver uppmärksammas, det är aldrig den som utsätts fel, det är idioten som tar makten på ett sjukt och missbrukande sätt. Kram på dig <3
Åh jäklar vilken hemsk sak du fått gå igenom 🙁
Tänk att övergrepp sker i så stor omfattning mot oss kvinnor och ursäktas på de mest dåliga sätt..
Tack för at du tar upp detta och står upp för våra döttrar. Du är en fantastisk människa,
Du är en stark kvinna! En förebild för andra tjejer och kvinnor?
Jag har själv varit med om samma sak som du, hemma i min säng! 9år har gått. kbt behandling och psykolog kontakt. Men denna dag, min 24,e födelsedag kommer jag aldig glömma! Tyvärr blev de ingen anmälan gjord pga att ingen ville vittna eller hjälpa mig. Kände då att jag var väldigt ensam och liten på jorden. Mina vänner, min kärlek svek mig?
Lärt mig att jag livet ut kommer att få bära med mig av detta helvete.
I somras fick min 11åriga dotter var med om sexuellt övergrepp. Hemma i sin egen säng hos sin pappa som hade fest och vänner hemma samtidigt som han hade umgänge med barnen. Där blossade mitt helvete upp igen. Mitt älskade barn!
Anmälan gjordes men i fredags fick vi brev från åklagaren. Fallet är nerlagt pga bristande bevis. Vi har fått väldigt dålig hjälp i detta. Min dotter vägrade dom undersöka pga hennes ålder. Ont i underlivet och panikångest. Men ingen ville ta emot henne.
Jävla sjuk värld vi lever i!!!!
Jag känner desamma! Va med om en våldtäkt i min egna lgh 2008 & de tog 3dagar innan jag vågade ringa & anmäla händelsen. han hade googlat min adress & dök upp & vela kolla film, sa nej & han trängde sig på… Gick runt i morrogonrocken hemma & grät, kände mig äcklad & försökte ringa flera ggr men de gick inte, ville duscha men kunde inte de heller eftersom jag vela anmäla. Blev tvingad att ta mig till polisstationen själv & blev tvingad av polisen att hämta tillbaka mina kläder som jag hade på mig den kvällen. Kvinnan som förhörde mig va gravid i V: 27 (va va inte snällt när man precis blivit våldtagen..) Jag åkte hem till min hemstad till mina föräldrar & vart sjukskriven i 2mån sedan fick jag ingen mer sjukskrivning. Mina vänner stöttade mig & sa att jag inte skulle visa mig svag för honom så dem fick mig att åka tillbaka. Kvinnan som skulle vara min försvarare sa art jag skulle höra av mig när jag kom tillbaka. Gjorde de men hon hade aldrig tid till att träffa mig, brydde sig inte. En dag stötte jag på honom när jag skulle in & handla. Han log emot mig & jag flydde in i matbutiken & såg att han satt & väntade på mig utanför. Fick tag på en personal & fick låna telefonen för & ringa polisen eftersom min höll på & dö. Ringde & sa att han va efterlyst i sin frånvaro men tyvärr hade inte polisen några bilar inne just då. Ringde då jobbet som låg i närheten & frågade om dem kunde ringa våra vakter? vakterna va tyvärr upptagna för någon man hade försökt & snott på systemet i huset bredvid. Sen ser jag en polisbil & tror att dem ska komma till mig, nej då ska den till systemet & plocka mannen som snodde på systemet. Jobbet ringer tillbaka & säger att de är en som ska sluta nu & som kan skjutsa hem mig. När vi väl kommer ut så är han borta. 2 veckor senare så ska vi ut & festa, då ser jag honom igen men då hade jag inget förtroende för polisen så åker bara iväg till stan & senare hamnade jag på sjukhuset med dropp. Efter de bröt jag ner mig själv. Började träna som bara den, åt inte tillräckligt & sov knappt för jag vela ändra min kropp. Tillslut la jag in mig själv på psyket. Å efter de började jag prata med psykologer. 1år senare fick jag tillslut en annan lgh efter en massa sökande själv men då blev jag av med jobbet. Började gå på vattengympa, akupunktur, Arbetsteraput & en kanon psykolog för jag hade så ont i kroppen. Killen hade stuckit till sitt hemland och jag försökte med brottsofferansökan ett antal ggr men började gråta så många gånger & la ner de om vart annant. i sista sekunden så skickade jag in ansökan & fick pengar tillslut, tänkte att de va mkt då men sen när man börjar tänkan efter så har man gått miste om så mkt mer än pengar & tid i livet.
idag mår jag betydligt mkt bättre, är 29år & ska få mitt första barn, en son som är beräknad tills den 29jan.
Tyvärr kommer händelsen leva med en hela livet ut mem jag mår betydligt mkt bättre nu än då & man får sig en tankeställare. polisen är helt väderlösa & jag har inget förtroende för dem överhuvudtaget!
De är tyvärr så himlans många som blir utsatta så de är så sjukt hur världen är. Blir så trött & otroligt ledsen på hur de går till.
Hoppas du också mår bättre snart. Kraam på dig/Er ❤️
Jag känner desamma! Va med om en våldtäkt i min egna lgh 2008 & de tog 3dagar innan jag vågade ringa & anmäla händelsen. Gick runt i morrogonrocken hemma & grät & försökte ringa flera ggr men de gick inte, ville duscha men kunde inte de heller eftersom jag vela anmäla. Blev tvingad att ta mig till polisstationen själv & blev tvingad av polisen att hämta tillbaka mina kläder som jag hade på mig den kvällen. åkte hem till min hemstad till mina föräldrar & vart sjukskriven i 2mån sedan fick jag ingen mer sjukskrivning. Mina vänner stöttade mig & sa att jag inte skulle visa mig svag för honom så dem fick mig att åka tillbaka. Kvinnan som skulle vara min försvarare sa art jag skulle höra av mig när jag kom tillbaka. Gjorde de men hon hade aldrig tid till att träffa mig, brydde sig inte. En dag stötte jag på honom när jag skulle in & handla. Han log emot mig & jag flydde in i matbutiken & såg att han satt & väntade på mig utanför. Fick tag på en personal & fick låna telefonen för & ringa polisen eftersom min höll på & dö. Ringde & sa att han va efterlyst i sin frånvaro men tyvärr hade inte polisen några bilar inne just då. Ringde då jobbet som låg i närheten & frågade om dem kunde ringa våra vakter? vakterna va tyvärr upptagna för någon man hade försökt & snott på systemet i huset bredvid. Sen ser jag en polisbil & tror att dem ska komma till mig, nej då ska den till systemet & plocka mannen som snodde på systemet. Jobbet ringer tillbaka & säger att de är en som ska sluta nu & som kan skjutsa hem mig. När vi väl kommer ut så är han borta. 2 veckor senare så ska vi ut & festa, då ser jag honom igen men då hade jag inget förtroende för polisen så åker bara iväg till stan & senare hamnade jag på sjukhuset med dropp. Efter de bröt jag ner mig själv. Började träna som bara den, åt inte tillräckligt & sov knappt för jag vela ändra min kropp. Tillslut la jag in mig själv på psyket. Å efter de började jag prata med psykologer. 1år senare fick jag tillslut en annan lgh efter en massa sökande själv men då blev jag av med jobbet. Började gå på vattengympa, akupunktur, Arbetsteraput & en kanon psykolog för jag hade så ont i kroppen. Killen hade stuckit till sitt hemland och jag försökte med brottsofferansökan ett antal ggr men började gråta så många gånger & la ner de om vart annant. i sista sekunden så skickade jag in ansökan & fick pengar tillslut, tänkte att de va mkt då men sen när man börjar tänkan efter sä har man gått miste om så mkt mer pengar & tid i livet.
idag mår jag betydligt mkt bättre, är 29år & ska få mitt första barn, en son son är beräknad tills den 29jan.
Tyvärr kommer händelsen leva med en hela livet ut mem jag mår betydligt mkt bättre nu än då & man får sig en tankeställare. polisen är helt väderlösa & jag har inget förtroende för dem överhuvudtaget!
De är tyvärr så himlans många som blir utsatta så de är så sjukt hur världen är. Blir så trött & otroligt ledsen på hur de går till.
Hoppas du också mår bättre snart. Kraam på dig/Er ❤️
För 4 år sedan hände det som aldrig hade gjort slut men han ville ändå träffas en kväll. Ok tänkte jag. Jag cyklar dit. När jag kom dit så va han full. Han hade nyckeln till träningslokalen och han va ensam.spelade hög musik och han verkade va lite låg. Jag drack ungefär 5 gin och tonic och några starköl så jag va ganska så berusad.hade lovat mig själv att vara nykter men lättare sagt än gjort.. Efter 3 timmar så satte vi oss i soffan.han ville ha en puss. Nej sa jag, vi är bara vänner. Ok du tycker inte om mig sa han lite surt. Jo men vi är ju ju fortfarande vänner och det är bäst såhär. Han suckade och försökte se ledsen ut. Ok en puss. På en sekund så la han sig över mig och slet av mig kläderna. Den natten blev jag våldtagen. Den natten glömmer jag aldrig. Anmälan gjordes. Några veckor försent då jag inte vågade berätta. Han gick fri. Inga bevis fanns ju. Jag fick livstid. Livstid att leva med detta. Ångesten och rädslan att träffa på han igen någonstans.
För 4 år sedan hände det som aldrig hade gjort slut men han ville ändå träffas en kväll. Ok tänkte jag. Jag cyklar dit. När jag kom dit så va han full. Han hade nyckeln till träningslokalen och han va ensam.spelade hög musik och han verkade va lite låg. Jag drack ungefär 5 gin och tonic och några starköl så jag va ganska så berusad.hade lovat mig själv att vara nykter men lättare sagt än gjort.. Efter 3 timmar så satte vi oss i soffan.han ville ha en puss. Nej sa jag, vi är bara vänner. Ok du tycker inte om mig sa han lite surt. Jo men vi är ju ju fortfarande vänner och det är bäst såhär. Han suckade och försökte se ledsen ut. Ok en puss. På en sekund så la han sig över mig och slet av mig kläderna. Den natten blev jag våldtagen. Den natten glömmer jag aldrig. Anmälan gjordes. Några veckor försent då jag inte vågade berätta. Han gick fri. Inga bevis fanns ju. Jag fick livstid. Livstid att leva med detta. Ångesten och rädslan att träffa på han igen någonstans. #realmendontrape #rapist #hatehimsomutch ??????
Det gör så otroligt ont att läsa detta inlägg.. Men jag är Så tacksam för att du delar med dig. Tack
Fin läsning
Detta blir man ledsen i själen av att läsa. Men glöm aldrig att du är otroligt värdefull och älskad. ❤️
Starkt!
Jag kan inte förstå.. det finns inte ord för hur verkligheten ser ut. Jag tycker du var oerhört stark som anmälde detta och att du vågar vara en förebild för andra som kanske har varit med om samma sak. Jag fattar fan inte hur de kan gå fria! Usch! Jag har två döttrar och ärligt talat känns det hemskt att veta vilken värld de växer upp i. Tack för att du anmälde, all styrka till dig!
Modigt av dig att dela med dig ❤️❤️❤️❤️
Det är fruktansvärt, och att så många ska bli utsatta för det här.
Kram till dig och tack som delar med dig (eller hur man nu uttrycker det).
Älskade lilla vän!
Så modigt av dig att skriva detta, så fint skrivet om något så hemskt. Jag blir rädd, kall och gråtmild när jag läser om vad du har behövt gå igenom. Hur kan detta vara möjligt!?
Jag önskar dig all styrka, och du har inget fel gjort, så sträck på dig och gå stolt och rakryggad framåt.
Ullis
Starkt av dig att berätta!! Och det är verkligen helt sjukt att han gick helt fri!
Stongt gjort av dig att berätta! Han kom alldeles för lindrigt undan. Kram på dig
strongt… skulle det stå.
strongt… skulle det stå.
All kärlek till dig.
Det är hemskt hur våldtäkter och sexuella trakasserier har blivit vardagsmat 🙁
När mödrar säger: ”frågan är inte OM min dotter kommer bli utsatt – utan HUR allvarligt blir det?”
Jag hoppas hoppas hoppas alla män (de flesta i alla fall) står upp och hjälper oss kvinnor att ändra på detta. Det handlar ju även om deras mödrar, systrar, döttrar osv.
Så starkt att berätta detta. Kan säkert hjälpa andra som varit med om något liknande. Vid en våldtäkt är det helt galet att offret/kvinnan får frågan vad hon hade på sig etc,. Lycka till med allt.
Starkt gjort av dig att berätta detta ? Detta med våltäkter är förjä….t rent ut sagt ?? Det är så många som kommer lindrigt undan och kvinnan får må dåligt ? Tänker på dig ?
Hemskt!! Du skriver dåvarande vän? Förstördes er vänskap pga det som hände?
All min kärlek till dej! ❤️❤️
Så starkt av dig att dela detta!
Det är med tårar i ögonen jag läser ditt inlägg och med rädsla i bröstet att jag snart har 3 tjejer som kommer växa upp i denna värld och med detta orättvisa rättssystem!
Otroligt viktigt och bra att du delar med dig ♡ tack!
Så starkt av dig att dela detta!
Det är med tårar i ögonen jag läser ditt inlägg och med rädsla i bröstet att jag snart har 3 tjejer som kommer växa upp i denna värld och med detta orättvisa rättssystem!
Otroligt viktigt och bra att du delar med dig ❤ tack!
Fy blir så arg när ja hör denna berättelse! Förstår din känsla?? mår illa! Tänker att det är väldigt små män som väljer att ha samlag med en kvinna mot sin vilja! Vidrigt! Så vidrigt att det finns inte ord att kvinnan oftast själv känner skuld för män som beter sig illa våldtagna och misshandlade kvinnor lägger ofta skulden på sig själv! Måste bli ett stopp på detta? Lider med dig! Fy fan för viss typ av men! Du är en stark kvinna och kommer klara vad som helst! Har man gått igenom mycket skit i livet klarar man väldigt mycket och blir starkare och starkare även om man ibland inte känner sig särkilt stark så är man det! Styrke kram till dig?
Otroligt starkt Therese <3
Jag finner inga ord, att du och så många andra tjejer har blivit och blir utsatta för sånt här. Jag förstår inte vart det är okej att ta sig friheter till någon annans kropp.
Ta hand om dig och var stolt över dig själv, att du har stått rakryggad och gjort rätt <3
Massa kramar och kärlek
Otroligt starkt Therese ❤️
Jag finner inga ord, att du och så många andra tjejer har blivit och blir utsatta för sånt här. Jag förstår inte vart det är okej att ta sig friheter till någon annans kropp.
Ta hand om dig och var stolt över dig själv, att du har stått rakryggad och gjort rätt ❤️
Massa kramar och kärlek
Du starka människa! Beklagar verkligen!
Varm kram ❤️
KRAM THERESE!
Jag beundrar din styrka! Du är så stark! Och NEJ- det är inte du som ska skämmss, det är mannen och dom som friade honom! Fy fan va arg jag blir!
Massor av kramar!❤️
Finner inga ord. Försöker förstå hur en människa kan behandla en annan människa på det viset. Hur var hans uppväxt? Vad gick fel? Det är så vidrigt. Hur reagerar en mor som har en son som har gjort något sådant….
Jag hoppas att varenda del av dig nu förstår att du inte får bära någon skuld i detta över huvud taget. Skulden ligger på hans axlar men även på samhället. Som du själv skriver så är rättsväsendet i detta land under all kritik. Något måste hända. Du är så modig som delar med dig av en så stark och smärtsam händelse i ditt liv. Önskar att jag kunde ta bort smärtan från dig och alla andra som har råkat ut för något liknande. Skickar värme och ljus till dig i massor!!!
Jag vet inte vad som var värst av detta, men jag VET vad som hände. Hur kan man ens leva med sig själv som ”så kallad vän” och människa? Det är oförlåtligt,
Vad BRA och VIKTIGT att du delade med dig av det här.
Tack ❤️
Jag blev utsatt för en våldtäkt i somras & jag hade inte druckit en droppe.. det som får mig mest att skrika i allt detta är lagarna.. hans ord mot mitt fanns inga vittnen… jag är bara ärrad för livet.
Herregud så fruktansvärt och så ledsen jag blir för din skull. Det är FEL FEL FEL att samhället uppför sig så. Hemska människor som försvarat detta… Så BRA du delar och jag är så glad du har dina fina barn som ljuset i allt hemskt. STOR STOR KRAM
Fruktansvärt att han inte blev inlåst…
Kram
Ingen ska någonsin behöva utstå detta, Det är fruktansvärt, det gör verkligen ont i en att läsa. Jag beundrar verkligen att du är så stark ❤️ Kramar till dig och dina härliga barn
Så jäkla förfärligt det du har varit med om. Jag blir illamående och skrämd över att läsa hur du blivit behandlad genom detta vidriga som du utsatts för. Hur kan personen i fråga gå fri??? Helt sjukt! Det är väldigt starkt av dig att berätta, och det kommer säkert hjälpa många andra som varit med om det du har. Din styrka är ofattbar och den kommer ta dig långt här i livet.
Det finns inga ord! ? Är så ledsen för vad du har fått utstå. Önskar att ingen människa skulle behöva gå igenom samma sak.
Finner inga ord❤️❤️❤️
All kärlek & styrka till dig!
Fy fan beklagar vad du vart utsatt för.
Men fy fan!! Finns inga ord för denna jäkla orättvisa <3 så starkt av dej att berätta!
Min älskade underbara dotter. Finns inte ord hur mycket jag älskar dig. Du är så stark som berättar nu, fast du nog vet att vargarna finns kvar där ute…. Familjen finns alltid för dig! Älskar dig till månen och tillbaka.?❤
Fy fan rent ut sagt, kan inte tro att det är så här i Sverige 2016 – tänker på dig och vad du har fått gå igenom- starkt att berätta, va rädd om dig.
Fy fan rent ut sagt, kan inte tro att det är så här i Sverige 2016 – tänker på dig och vad du har fått gå igenom starkt att berätta, va rädd om dig
Ville bara säga att jag blev otroligt berörd av ditt inlägg och så arg över att han blev friad. En våldtäkt är en så otrolig kränkning och du gjorde helt rätt som anmälde, just för att visa sånna som honom och hans trångsynta vänner att det inte är ok att agera på det sättet. Heja dig!
Så starkt av dig att berätta och det är med tårar jag läste om detta hemska du varit med om! Finner inte ord, skickar en stor kram! ❤
Det finns en man som tog hela mitt liv i från mig. Hela min barndom, under hela min uppväxt blev jag utnyttjad av en pedofil. När jag var 13 år så var det en vuxen som reagerade på våran ”nära” relation. Då uppdagades allting. Vi bodde grannar och han var aktiv i skolan och på fritidsgården, men ingen trodde på mig. Jag blev avstängd från skolan så han fick vara kvar. Den skammen, den smärtan och framförallt rädslan som jag bar var fruktansvärd. Jag Tog ut den på mig själv med ett väldigt svårt självskadebeteende. Det tog ett tag innan besöksförbud kom in i bilden och jag fick flytta från mina föräldrar till en hemlig adress i Sthlm. 2 år från anmälan tog det tills rättegången blev av, precis som i ditt fall fick jag vittna, 15 år och satt där och blev kränkt med dom mest vidrigaste frågorna i rättssalen. Han dömdes till 8 års fängelse, men blev fri efter halva tiden pga sin höga ålder. När jag var som sjukast så mötte jag Niklas, min barndoms kärlek under en permission, jag blev gravid med Elvira. Jag valde då att ta steget från Sthlm till Örebro igen. Elvira räddade livet på mig där och då, allt flöt på som vanligt. Vi fick 2 barn till, Ellen och alvin. Sen för 2 år sen var det som km jag föll pladask igen. Sjukskriven har jag nu varit i 2 år och jag försöker ta mig tillbaka till livet för att kunna leva med alla minnen med hjälp av psykolog. Men han som förgrep sig på mig. Lever sitt liv som vanligt nu, han fick några ynka år, men jag fick livstid…
Nu ska jag komma på ett sätt för att kämpa för alla barn som är i den situationen som jag en gång var. Jag ska stå upp för den lilla tjejen som jag var som ingen annan gjorde..
Jag ska med hjälp av min historia på något sätt förändra hur situationen blir för den som är utsatt för övergrepp, barn som vuxen.
kram från en som vet hur det är <3
Jag bär på exakt samma typ av känslor som du Therese. Har svårt att finna ord, det finns ingen rättssäkerhet i Sverige. Varken för kvinnor eller barn. Brottslingar förhörs inte ens i Sverige. De lägger bara ned. Oerhört tragiskt! Stor kram till dig.