Jag har inte skrivit på länge, även om jag egentligen hade behövt göra det då det är mycket känslor som svävar runt inom mig och det hjälper att skriva ner och reda ut allt. Just nu njuter jag av sommaren och värmen.
Imorgon når vi 16 fulla veckor och jag kan känna bebisen lite då och då, idag när jag var på stranden kände jag flera små sparkar på samma ställe. Tidigare har jag bara känt en liten flurp när hen gjort en kullerbytta eller så men nu var det yttepytte snabba sparkar. Helt otroligt! Jag beställde hem provrör för att själv kunna göra NIPT då min region inte erbjuder det och för tre veckor sedan fick vi svar att det var låg risk (<1/10000) för trisomi 13, 18 och 21. Hurra ♡
Jag har fått se bebisen som växer som hen ska och om 3 veckor är det dags för rutinultraljud. Vi tänkte vänta till efter det innan vi berättade för barnen men min kropp bestämde att min mage skulle poppa och bli gigantisk tidig så vi berättade för dem att ett litet syskon är på väg, de blev så glada och pratar ofta och gärna om lilla Doris i magen. Älskade barn, jag är så glad att jag får vara mamma till så underbara människor.
Livet är rätt fantastiskt trots allt.
Så fint skrivet ❤