När det ofattbara händer

Det är långt bort

I över ett år har jag levt dag för dag, under vissa perioder har det varit minut för minut då det varit så tungt, en ständig väntan på vad som ligger framför. Först var det att överleva dagen sedan när min menscykel kom igång igen var det en väntan för att se hur kroppen skulle bete sig. Aldrig veta när ägglossningen skulle ske eller hur lång lutealfasen skulle vara, allt var bara att vänta och vänta på att någonting ska hända. Nu är jag i en ny väntan, först vill jag ta mig till dag 15 så min mens är sen enligt min gamla ”normala” cykel sedan vill jag ta mig till nästa helg då det är ungefär då hjärtat börjar slå. Har jag inte börjat blöda så ska jag ringa till mödravården om två veckor för att skriva in mig och ordna en tid för ett ultraljud. Så långt har jag kommit, jag vågar inte tänka längre än så. Inte än.

Konstigt nog så är jag inte orolig trots att jag inte vågar tänka långt fram, jag vet att det kan ändras när som helst och tänker passa på att njuta av det så länge det varar. Jag har inte vetat om det särskilt länge så det är klart det är svårt att greppa det och jag kommer fortsätta doppa mina graviditetstest några dagar till för jag älskar att se strecken bli starkare och starkare, det är därför jag gillar att testa tidigt.

Just nu är jag gravid och jag tänker njuta av det så länge det varar, förhoppningsvis hela vägen fram till jul ♡

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.