Det är inte mycket jag har lyckats genomföra i mitt liv, jag faller alltid på mållinjen då jag aldrig orkar riktigt hela vägen fram. Jag känner mig oerhört misslyckad som person förutom i en del av livet. Den absolut största och viktigaste delen, föräldraskapet. Min barn är mitt allt och jag gör ett riktigt bra jobb med dem och vårat liv tillsammans. Andra saker är sånt jag jobbar med och får lite bakslag med men jag ger inte upp.
Hur som helst, jag känner mig oerhört stolt över mig själv när jag kan skriva det här: jag klarade uppkörningen! Jag har körkort!
Den 28 juni började jag köra bil, så nervös och stressad över hela situationen. Efter 5 lektioner bestämde jag mig för att ta körkort för automat istället för jag kunde absolut inte förstå mig på det här med att växla, jag hade panik och det gick bara inte. Jag körde bara med lärare och det hade förmodligen gått bättre om jag körde privat men när jag lämnade manuell bakom mig gick det så mycket bättre. Vi gick handledarutbildning så jag kunde övningsköra med min man då jag ville få in mängdträningen och lära känna trafikflödet samt bli mer säker i bilen, jag fick till två veckor och utvecklades enormt. Väldigt bra beslut och jag är så glad att jag sedan lyckades! Femte dagen med körkort och det är roligt att köra bil, nu längtar jag till jag får hem det fysiska körkortet också.
Det är lite trångt med magen då den är så stor redan nu, jag är kort och måste sitta långt fram för att kunna nå pedalerna så vi får se hur länge jag klarar av att köra men än så länge funkar det bra ♡
