När det ofattbara händer

Nu är jag tillbaka!

Det har varit två veckor med någorlunda fullt upp och så köpte jag en ny telefon mitt i allt och hade inte tillgång till lösenordet för att logga in här. Jävlar vad det tar på krafterna att umgås med andra nästan varje dag och vara ute bland människor mer än vad jag varit sedan januari nästan är tungt, det är gravida och bebisar överallt. Det gör ont i hjärtat att jag inte får ha min bebis med mig. Hon skulle ha varit här och vara med på allt vi gör, istället får jag prata med henne inombords och besöka henne på en kyrkogård. Jag försöker acceptera att det blev så här men det är inte lätt, ångesten är inte lika kraftig längre åtminstone och det är väl bra antar jag.

Nu förbereder jag mig för gymmet, det ska bli skönt att komma igång igen. Promenaderna hjälper mig en hel del och jag ser fram emot att få bli starkare igen. Jag har tappat så mycket muskler, det var inte mycket muskler jag hade före graviditeten heller så styrkan är i princip obefintlig nu. Önskar att jag hade börjat träna före flera år sedan men det är lätt att vara efterklok.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.