Trettonbarnsmamman

Moderkaksprov

Det blev lite stressigt på morgonen och vi kom iväg lite sent. Jennifer följde med för att sitta utanför med Lilja under provtagningen och Kevin masade sig snällt upp för att passa sina småsyskon.

Fick komma in direkt och ta ett blodprov och sen kom läkaren och körde igång.

image

Jennifer tog massa foton på Lilja under tiden 😉

Först kollade läkaren med ultraljud att allting såg bra ut och att graviditetslängden stämde vilket det gjorde. Jag blev väldigt lättad av att se bebisen röra på sig och må bra. Innan Lilja hade jag ju ett MA ( missed abortion ) som upptäcktes när jag skulle göra moderkaksprovet…..

Tydligen så låg moderkakan lite knasigt till nu så hon varnade mig om att det kunde göra lite extraont på mig. Nervös jag blev då. Själva provtagningen tar ca. 10 sekunder och det gick bara bra och gjorde inte ont alls. Tyvärr så hade hon inte fått med tillräckligt med prover så det fick bli ett nytt stick. Även det gick bra och läkaren blev nöjd 🙂 Hon frågade om vi ville veta könet och det ville vi ju så även det kommer att komma i provsvaret inom 2 veckor 😉

image

Idag har jag order om att ta det lugnt. Inte städa, jaga barn m.m så idag kommer jag på sin höjd att pilla mig i naveln  ( måste ju ta läkarens ord på största allvar ).

Många av er har frågat mig bla varför tar jag ett moderkaksprov och vad skulle vi göra om den visar att barnet har Downs syndrom…..

Först och främst så är det ju så att alla gravida kvinnor erbjuds att göra antingen KUB, FVP eller moderkaksprov pga att riskerna för kromosonavvikelser ökar med kvinnans ålder. Jag har alltid tackat ja till erbjudandet och ju äldre jag har varit desto större skäl till att tacka ja tycker jag. KUB har jag aldrig gjort då det baseras på statistik m.m. Och för man låga siffror så blir det ett FVP i alla fall. Jag går hellre direkt och gör själva provet som ger mera korrekta svar. De kromoson-avvikelserna som tittas på är Trisomi 13, Trisomi 18 och Trisomi 21. De kollar inte enbart Downs syndrom ( trisomi 21 ) vilket vissa verkar tro. Trisomi 13 och 18 är stora avvikelser där ytterst få barn lever efter 1-års åldern. De flesta dör i magen eller efter födseln.

Så vad skulle vi göra om de hittar någon avvikelse? En fråga som är omöjlig att svara på innan man står iför det faktumet. Vid svåra avvikelser där man med stor sannolikhet vet att bebisen inte kommer att klara sig skulle jag välja att avsluta graviditeten direkt…så mycket vet jag i alla fall. Men huvudsakligen så vill jag veta för att kunna förbereda mig inför framtiden. Jag är hellre lite förberedd vid bebisens födsel än att få det som en chock. Ett barn med Downs syndrom kan ha väldigt varierande och olika graders symptom vilket är svårt att se innan bebisen är född. Att vara förberedd är viktigt för mig. Många tror att bara för att man gör tex moderkaksprovet så kommer man automatiskt skulle ta bort ett barn om proverna visar något fel. Jag tror dock att många kvinnor tänker som mig – de vill veta för att kunna förbereda sig. Och oavsett hur alla tänker kring detta så är det varje kvinnans eget beslut att göra det som de anser vara bäst för de själva 😉

Nu ska jag försöka hitta lite svalka någonstans för fy fasiken vad jag känner mig klibbig 😀

Kram kram ♥

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sara

    Gud va trött jag blir på alla som tänker välja att göra abort för att ungen inte är ”normal”… dom är också människor! Lika mycket värda !! jag själv har hellre 10 funktionshindrade barn än några egna ”normala”

  2. Madeleine

    Vilken lättnad att allt såg bra ut så långt. 🙂 själv upptäckte vi att alla gravtecken försvann, gjorde då ett ul o det misstänkta bekräftades MA 🙁 men nu till min fråga…alla säger att fvp är farligt…är moderkaksprov oxå det eller är det mindre riskfyllt? Lycka till med graviditeten o hoppas provet är bra 🙂

  3. Johanna

    Måste ändå säga att resonemanget kring att man inte kan ha ett visst antal barn, om man får ett barn med svårigheter blir lite knepigt. Var går gränsen? Är det ok med sju barn o ett barn med exempelvis down syndrom? Eller går gränsen vid tre barn? Man har den familj man har och vänjer sig vid det som är. Känslan av att det absolut inte skulle funka att ha fler barn + ett med funktionshinder kommer nog oavsett om man har två eller tio barn till. Tänk också på att i en stor familj har barnen ganska olika åldrar, de större hjälper ofta till med dom mindre osv. Är man två föräldrar blir det väl säkert så att man får dela upp sig mkt. En förälder går med barnet till hab osv, den andra är hemma med resten.. O det är nog lika jobbigt oavsett om man har sju eller två barn.

  4. Marie

    Var glad ni som tillhör landsting som erbjuder dessa KUB och NUPP (tror jag det kallas) test! Det landsting jag tillhör erbjuder inte dessa test, vill man göra dem får man betala dem själv och åka till någon privat klinik. FVP erbjuds dem som är lite äldre.

  5. Vinbladskan

    Vad skönt att det såg bra ut med lillklutten. Jag tycker du tänker väldigt klokt kring proverna o ev negativa svar på dom. Kram!

  6. Disa

    Jag skulle inte vilja ta fvp / moderkaksprov per automatik vid graviditet med tanke på den ökade missfallsrisken men så har jag svårt att få barn och kan inte göra ett nytt när jag vill. Så jag förstår ditt beslut.

    1. mettemy

      hahaha jag funderade just vadå transexuallitet 🙂 I övrigt håller jag med, de ”befintliga” barnen( eller hur man säger) måste få gå före ett ofött foster så om jag personligen som har tre barn skulle vänta ett barn som kräver så väldigt mycket omsorg att övriga syskonen blir lidande under en väldigt lång tid så skulle jag avbryta . Absolut inte för att jag inte vill ha mitt barn oavsett utan just för att jag skulle tänka att jag måste i första hand tänka på de jag redan har, kanske elakt men så känner jag.

  7. Camilla

    Om man har 12 barn sen innan och får sitt 13 som kanske skulle fötts med tex.Downs. Syndrom så skulle man inte orka!! Ett sådant barn kräver mycket och jag sa första tiden m min lillkillen m DS…att han tillhörde Landstinget. Ett evigt tränande och möten m habiliteringen. Så vilken super kvinna man än kallar sig skulle det nästan bli en omöjlighet att hinna ge både han och syskonen. Det som dom behöver.Är själv 5 barns mor m med Tre ut vuxna barn.Men lilla syster har ofta fått stå tillbaka för sin brorsa.Men han är mer än älskad av alla! !! Men som sagt om någon skulle säga att med så många barn och ett ev handikappad. Skulle funka så kan jag säga. .det går inte!! Dom första två åren m honom gick ca 50 av min tid till träning m honom pedagoger, sjukgymnaster,ögon,öron,hjärt kontroller,transsexualitet och så vidare…var i det läge glad att jag bara hade ett syskon till honom hemma.idag ser jag allt jobb jag lagt ner…han läser och skriver Och är nu 9 år.Ett barn m särskilda behov kräver lika mycket som tre barn utan särskilda behov…de anser jag men vi är många fler m.barn som kräver lite extra och säkert tycker annorlunda☺

    1. popcorn

      Tänkvärt! Och man vill ju att barnen ska komma så långt det går, ditt jobb har ju gett resultat som ni kanske annars inte nått. Tror också att det vore omöjligt med 12 syskon varav flera småbarn….ingen är superwoman. I o f s tror jag ju att det är omöjligt att verkligen hinna med att ge 13 friska barn mer än det basala också….om man får tro det…

    2. Lisa

      Alltså va? Klart som fan man kan hinna med ett barn med Ds OCH 12 syskon.. det där var ju bara sjukt sagt… i min släkt har vi en liten underbar unge med Ds och hon har 5 syskon, alla får lika mycket kärlek, alla får lika mycket uppmärksamhet ! Det blir ju vad man själv gör det till ! Jobbar dessutom på ett dagis där vi har en med Ds och 15 andra barn, vi ger alla precis lika mycket uppmärksamhet…

  8. Ninna

    Jag gjorde fvp med femte barnet eftersom det såg lite annorlunda ut på ultraljudet. Fick veta att vår son har downs syndrom, men vi behövde inte ens fundera – vi ville ha vårt barn som det är. Alla barn är unika, men vår Victor är mer unik än vi kunde föreställa oss. Han har aldrig varit till annat än glädje, så oskuldsfull och underbar, han är ren kärlek. Syskonen frågar med jämna mellanrum ”Han blir väl aldrig så där vanlig, för då är det ju inte VICTOR längre”. Rörande. En vuxen i deras närhet frågade ett av syskonen, lite klumpigt men i välmening, om det inte är jobbigt att ha ett syskon som är annorlunda. ”Fråga Victor istället, han har FYRA syskon som är annorlunda än han” blev svaret. Barn är kloka.

    1. popcorn

      Åh underbar kommentar från barnen! Och så rätt du har….hoppas att er Victor får fortsätta vara glad genom hela livet!

    2. Ninna

      Ja, barn KAN 🙂 Men visst är det annorlunda att ha ett barn med funktionsnedsättning, även om ”själva barnet” inte är till annat än glädje är det ju mycket annat som inte sköter sig själv. Alla kontakter med vård och myndigheter, och med barnomsorg och skolor som inte alltid är så optimalt. och den ständiga tanken – hur ska det gå när han blir äldre, vem tar över när vi inte kan eller ens finns mer… Jag förstår dem som gör andra val än vi gjorde, var och en måste få väga in hur det fungerar i just deras familj, hur det påverkar de barn man redan har o s v. Jag känner all respekt för dem som väljer att avsluta graviditeten, och jag är säker på att ingen gör det med lätt hjärta. Det är en kris, och jag hoppas att den som inte ser någon annan utväg får allt stöd och hjälp att bearbeta det som hänt.

  9. mia

    Jag gjorde KUB testet. Jag var orolig för trisomi 13 och 18. Eftersom de inte klarar sig länge, som Mirka skrev. En del klarar sig i ett par år. Trisomi 21 är inget skäl för abort tycker jag eftersom de har livskvalitè, men som Mirka skrev, man vill vara så förberedd man kan. När de gör KUB så undersöker de alla organ noga, så man får reda på om hjärtat är normalt byggd, hjärna och andra organ. Så även om man bara får en uppskattning och hur stor % risk det finns för kromosonavvikelse så känns kub testet tryggt. SÅ man även där blir förberedd och får vetskap om vad som kommer ske efter förlossningen om barnet tex har fel som måste opereras. Dessa tester som erbjuds är fantastiska tycker jag.

  10. Cleo

    Jag fick ett MA i januari i år och är gravid igen, ligger dock lite före dig. =) Valde precis som du bort KUB då det är baserat på sannolikhet. Moderkakeprov eller fostervattenprov fanns inte på min eller min mans karta, eftersom även proven är en risk i sig. Vi skulle ändå inte ta bort barnet om det skulle ha några fel, vi tänker lite blir det så illa så får vi ta det då.. Däremot var de oerhört noggranna under vårt rutin ultraljud och det kändes extra bra just med tanke på vårt MA. De hade dessutom redan en kontroll i vecka 13 för att se att allt såg bra ut.

    Jag tycker det är bra att alternativ finns och att varje familj får välja vilket sätt som passar dom bäst. Man ska kunna känna sig trygg under graviditeten =)

  11. Therese

    Vad skönt att det såg bra ut. 🙂 Själv går jag i 8 dagar till och fundera på om bebisen i magen lever och mår bra innan jag får göra mitt första ultraljud. Då kommer jag vara i vecka 18+3. Man blir lite nervös när man går så länge och inte får veta om bebisen lever och mår bra.

  12. annak

    Jag har fem barn har aldrig gjort nåt prov har inte ens vetat vad det är.bara ultraljud lycka till nu och ta det lugnt

  13. annak

    Varför jag frågade för jag har en fantastisk dotter med kromosomfel mot alla odds lever hon börjar tredje året på gymnasiet nu hon vill bli advokat och det blir hon tjurigare en hon känner ingen

  14. Emma

    Jag gjorde en sen abort 3 februari i år pga att bebisen hade trisomi18, var då i v23 när vi avslutade graviditeten. I måndags exakt 6 månader senare var vi in på vul och fick då reda på att fostret i magen inte har någon hjärtverksamhet så nu är det bara att vänta få se om kroppen själv gör sig av med det eller om jag måste in och få hjälp

  15. Malin-Mamma och änglamamma

    Bra skrivet!
    Jag har fött ett barn med trisomi 18 i vecka 19 ♥ Det läkaren bla sa till oss var att de flesta dör under graviditeten, under förlossningen el direkt efter. Att de inte är livsdugliga, hemskt att höra om sin lilla bebis i magen 🙁
    Men som sagt, bra skrivet, tror det är jättebra att vara förberedd.
    Jag gjorde dock bara fvp med första barnet eftersom det visade avvikelser på ul. Med vårt andra barn vågade jag inte göra fvp eftersom der läckte så mkt fostervatten första ggn så jag vågade inte riskera något.
    Kram

  16. jessica

    Denna graviditeten fick vi göra fvp. Jag var inte brädden på det så allt blev en chock. Fick göra det i v.21 har jag för mig så allt blev akut. Herre jösses va det har tagit hårt på mig. Men själva testet var ju ingen fara att göra. Men jag hade tur att få reda på svaret dagen efter eftersom jag va så långt gången. Men detta sitter psykiskt fast i min hjärna. Men att veta att dagen efter testet få bestämma mitt ofödda barns öde, det skar i mig.. Nu fick vi ju veta dagen efter att proverna såg bra ut och en liten lättade pust orkade sig ut.

  17. Caroline

    Hej, vill bara att du ska veta att för mig är du en stor förebild. I november förlorade vi våra tvillingpojkar, vi skulle då blivit 3 barn i familjen.. Nu har vi vår dotter Linn ❤️ Som våran starka pelare. Men jag vill fortfarande ha fler barn är och kommer alltid ha 3 barn även om två är i himlen ❤️ Jag är bara 25 så fler kan vi ju få, är gravid i v7 nu

  18. Lena

    Absolut är det så. Att få möjligheten att förbereda sig ger bättre förutsättningar om det visar sig att något är fel men ändå väljer att avstå från abort. Vi håller våra tummar!

  19. Tina

    Va underbart att allt såg bra ut, en stor lättnad förstårs at veta, skärkilt när man fått MA innan. Stort grattis till er, och hoppas det kommer gå bra framöver också.