Var på besök hos Barnmorskan i förmiddags & sedan jag kom hem därifrån har jag känt mig ganska nedstämd. Saker jag hade planerat att göra blev inte av & i stället lade jag mig på soffan & slog på en film för att tänka på annat.
I och med min sista förlossning med Kidh har jag fått en enorm förlossningsrädsla & speciellt för att få fler stora barn.
Ellah som var mitt första barn vägde vid födseln 4,5 kg & två år senare födde jag Kidh, som dessutom föddes en vecka innan Ellah & som vägde då nästan exakt 5 kg.
Kidhs stora vikt skapade en hel del komplikationer under förlossningen & jag får panik bara på tanken att jag skulle behöva gå igenom något liknande igen.
Kollar man Kidhs kurva som nyfödd låg han på högsta toppen på vikten, alltså alldeles, alldeles för stor medan han var ”normal” i längden. Barnmorskan berättade för mig i dag att detta förmodligen gjorde att det blev så svårt att få ut honom då all hans vikt på en ändå normallång bebis gjorde att han blev alldeles för bredd.
Ingenstans under min graviditet med honom kunde man se att han skulle var så stor som han ändå var. Mina mått på magen låg hela tiden på normal på kurvan fram till dom sista två veckorna.
Jag hade hoppats & trott, kanske mest för att intala mig själv för att inte vara alldeles för rädd att detta barn kommer att vara mindre då Constantin är & har varit väldigt liten, men ska vi kolla över dom sista besöken hos barnmorskan så är detta barn mitt största.
Under förra besöket för fyra veckor sedan så låg mitt sf mått över kurvan & efter dagens besök hos barnmorskan & nya sf mått så kunde man se klart & tydligt på journalen att måttet skjutit en bra bit i höjden & den där linjen man ska följa går nu i stället rätt upp i stället för åt sidan som det normalt sett ska göra..
Jag berättade för barnmorskan att jag känner att han är stor när han rör sig inne i mig & jag bad henne känna ordentligt på bebisen i magen för att själv få en uppfattning & kanske lätta min oro en smula. Fick till svar att även hon känner att han är stor & ligger över ”normal” bebis vid denna vecka….
Jag kan inte förklara allt som jag känner just nu. Med mina tidigare barn har jag längtat efter att föda, medan denna gång får jag ett stort tryck över bröstet bara jag tänker på det.. Lite för sent att dra sig ur nu om man säger så, men jag är livrädd, livrädd livrädd….
Det jag upplevde med Kidhs förlossning önskar jag ingen & det var nära att vi båda två kunde gått bort & det vägrar jag gå igenom igen..
Ska tack & lov till Specialistmödravården för att träffa min Aurorabarnmorska på Torsdag & jag hoppas innerligt att jag får en chans att känna lite lugn efter det samtalet & att hon kanske har mer exakt en vecka jag kan få bli igångsatt. Vet bara att jag kommer få bli igångsatt, men inte mer än så.
I och med att dom räknade ut nu efter Kidhs födelse att han skulle väga runt 4,5 kg om jag blivit igångsatt i V 38+0 så vill jag helst föda så tidigt som möjligt. Vet flera som blivit igångsatta 37+0 ?
Har du blivit igångsatt? Varför & i vilken vecka?
Önskar jag kunde sätta ord på mina känslor, ångest & oro i detta..
Allt detta är helt nytt då jag inför dom två tidigare förlossningarna gått med en stor längtan att få föda. Nu vill jag bara springa långt långt bort & vakna upp när bebisen är ute..
Puss & kram
min första (sonen Felix) vägde bara 3025 och var 48 lång kom 2 dagar unna bf. Min andra ( dotter Filippa) vägde 3825 och var 51 lång.
Men de jag ville tala om är att jag vet några vänner som har fått igång sättning i vecka 35 då deras första barn vägde för mycket. Jag håller tummar och tår att du får tidigare tid som du vill för sin skull och bebisen mår bra ❤️
Usch för att behöva känna sådan oro! Lider med dig! Och planerat snitt är inte ett alternativ? Jag hoppas att du finner en lösning som känns bra för DIG.
Jag ska snittas i vecka 37+0 be om snitt om du är rädd .. jag födde ett barn på 5 kilo ..
Jag förstår din oro! Var själv ett nervvrak inför andra förlossningen. Fick både psykolog samtal och Aurora samtal. Min rädsla grundade sig i en del fysiska problem efter första barnet samt rädsla för att det inte finns personal.. jag födde första barnet en afton oxh då är det mindre bemanning så narkosläkaren dröjde 3 timmar! Då hade jag panik och och var helt borta och både jag och sambon märkte att personalen var stressade.. dotterns hjärtljud var dåliga och det var nog väldigt nära att det blev snitt.. Jag gick dessutom nästa 3 veckor över tiden den gången.. Så jag var stenhård på att jag ville sättas igång tidigare andra gången -först tänkte jag snitt men ändrade mig efter samtal med min pilates instruktör faktiskt – hon förklara skillnaden i tillfrisknande.. så jag bestämde mig för vaginal förlossning och blev igångsatt på BF, hade gärna blivit det tidigare men det gick de inte med på.. Gjorde tillväxt kontroller med båda barnen och även fostervattensprov med sista (pga vi har mkt allvarliga sjukdomar i släkten) I mitt fall har dessa växtkontroller stämt superbra! Ang igångsättning så blev jag inskriven vid 14 tiden – kan tillägga att de retat livmpdertappen vid två tillfällen innan men enligt dem var jag inte fullt redo – Men jag stod på mig och sa att jag inte tänker åka hem! Hade inte sovit på två dygn då jag var så extremt stressad inför detta.. Upplever att de lyssnar mkt mer på männen när de också står på sig och förklarar sin oro! Sjukt att det ska behöva vara så men det var pga hans samtal vi fick göra KUB test och fostervattensprov.. jag var enligt dem för ung för det när jag frågade om det. I vårt landsting ska man vara 35 år fyllda – (jag var 34 år och 50 veckor gammal när jag bad om det) och när jag väl genförde det var jag 35 och 1 månad.. helt sjuk regel enligt mig! Men som sagt mannen ringe och utryckte sin oro då vi både har Downs och andra allvarliga sjukdomar i släkten.. Efter det samtalet gick det bra! Samma gällde när hag väl kom in till spec mödravården på BF, fully redo för att bli igångsatt och de vill skicka hem mig – skyller på både överbelastning på förlossningen och att jag Inte är mogen… Jag fick ett riktigt psykbryt och min sambo fick kämpa vidare för att få dem till att göra som bestämt.. så till slut öppnade de upp dörren till förlossningen och väl där blev jag sedan superbra bemött! De satte en ballong vid 16 tiden som ramlade ut vid 17.30 och vid 19 tiden fick jag ett riktigt förlossningsrum och började med att sitta på pilatesboll.. (tips från min instruktör) du ska göra rullande rörelser och det hjälpte mig bra! Kl 20 satt de värkstimulerande dropp som de sedan ökade styrka på var 20:e minut, Det köndes hyfsat lugnt vid kl 21. Då barnmorskan föreslog att vi skulle kalla på Narkosläkare för epodural – då. Tyckte jag faktiskt att det kändes onödigt tidigt men hon påminde om att det kan ta tid innan de kommer och alldeles riktigt när han väl kom hade jag rätt ont och han kom i bra tid! Jag fick möjlighet till att ”vila lite” när den verkat och runt 23 kände jag att nu jäklar börjar det trycka på så bad sambon ringa efter hjälp (vi var mkt själva pga jag klarade mig rätt bra, kände mig både lugn och trygg) Så barnmorskan hinner typ bara slänga upp mina ben och så kom lilleman med full fart!! Gjorde så klart fruktansvärt ont men omgående efter kände jag mig supernöjd! Klarade förlossningen bra och kände mig nöjd med den hjälp jag fick på förlossningen – förutom att de inte riktig räknade med att han skulle komma så fort.. Idag är jag inte alls skräckslagen över att föda barn utan känner att jag har ett fint och ångestfritt minne. Hade dock svårt att sova nätterna efter.. var extrem speedad.. och fick till slut hjälp med tabletter som lugnade mig och gjorde att jag kunde sova lite.. Också värt att veta att man kan få det! Jag förstår din oro fullt ut! Men förhoppningsvis kan du med hjälp av Aurora samtal få den hjälp som blir bäst för dig! Jag hade nog också funderat på snitt om bebisarna är så stora – även om tillfrisknandet tar lägre tid efter skulle jag känna mig mer trygg med det! Om det blir så så rekommenderar jag att du tar experthjälp efter och ser till att träna kroppen på rätt sätt! Jag önskar dig lycka till med allt! Styrkekram
Jag förstår din oro! Var själv ett nervvrak inför andra förlossningen. Fick både psykolog samtal och Aurora samtal. Min rädsla grundade sig i en del fysiska problem efter första barnet samt rädsla för att det inte finns personal.. jag födde första barnet en afton oxh då är det mindre bemanning så narkosläkaren dröjde 3 timmar! Då hade jag panik och oh var helt borta och både jag och sambon märkte att personalen var stressade.. dotterns hjärtljud var dåliga och det var nog väldigt nära att det blev snitt.. Jag gick dessutom nästa 3 veckor över tiden den gången.. Så jag var stenhård på att jag ville sättas igång tidigare – först tänkte jag snitt men ändrade mig efter samtal med min pilates instruktör faktiskt – hon förklara skillnaden i tillfrisknande.. så jag bestämde mig för vaginal förlossning och blev igångsatt på BF, hade gärna blivit tidigare men det gick de inte med på.. Gjorde tillväxt kontroller med båda och även fostervattensprov med sista (pga vi har mkt allvarliga sjukdomar i släkten) I mitt fall har dessa växtkontroller stämt superbra! Ang igångsättning så blev jag inskriven vid 14 tiden – kan tillägga att de retat livmpdertappen vid två tillfällen innan men enligt dem var jag inte fullt redo – Men jag stod på mig och sa att jag inte tänker åka hem! Hade inte sovit på två dygn då jag var så extremt stressad inför detta.. Upplever att de lyssnar mkt mer på männen när de också står på sig och förklarar sin oro! Sjukt att det ska behöva vara så men det var pga hans samtal vi fick göra KUB test och fostervattensprov.. jag var enligt dem för ung för det när jag frågade om det. I vårt landsting ska man vara 35 år fyllda – (jag var 34 år och 50 veckor gammal när jag bad om det) och när jag väl genförde det var jag 35 och 1 månad.. helt sjuk regel enligt mig! Men som sagt mannen ringe och utryckte sin oro då vi både har Downs och andra allvarliga sjukdomar i släkten.. Efter det samtalet gick det bra! Samma gällde när hag väl kom in till spec mödravården på BF, fyllt redo för att bli igångsatt och de vill skicka hem mig i skyller på både överbelastning på förlossningen och att jag Inte är mogen… Jag fick ett riktigt psykbryt och min sambo fick kämpa vidare för att få dem till att göra som bestämt.. så till slut öppnade de upp dörren till förlossningen och väl där blev jag sedan superbra bemött! De satte en ballong vid 16 tiden som ramlade ut vid 17.30 och vid 19 tiden fick jag ett riktigt förlossningsrum och började med att sitta på pilatesboll.. (tips från min instruktör) du ska göra rullande rörelser och det hjälpte mig bra! Kl 20 satt de värkstimulerande dropp som de sedan ökade styrka på var 20:e minut, Det köndes hyfsat lugnt vid kl 21. Då barnmorskan föreslog att vi skulle kalla på Narkosläkare för epodural – då. Tyckte jag faktiskt att det kändes onödigt tidigt men hon påminde om att det kantra tid innan han kommer och alldeles riktigt när han väl kom hade jag rätt ont och han kom i bra tid! Jag fick möjlighet till att ”vila lite” när den verkat och runt 23 kände jag att nu jäklar börjar det trycka på så bad sambon ringa efter hjälp (vi var mkt själva pga jag klarade mig rätt bra, kände mig både lugn och trygg) Så barnmorskan hinner typ bara slänga upp mina ben och så kom lilleman med full fart!! Gjorde så klart fruktansvärt ont men omgående efter kände jag mig supernöjd! Klarade förlossningen bra och kände mig nöjd med den hjälp jag fick på förlossningen – förutom att de inte riktig räknade med att han skulle komma så fort.. Idag är jag inte alls skräckslagen över att föda barn utan känner att jag har ett fint och ångestfritt minne. Hade dock svårt att sova nätterna efter.. var extrem speedad.. och fick till slut hjälp med tabletter sim lugnade mig och gjorde att jag kunde sova lite.. Också värt att veta att man kan få det! Jag förstår din oro fullt ut! Men förhoppningsvis kan du med hjälp av Aurora samtal få den hjälp som blir bäst för dig! Jag hade nog också funderar på snitt om bebisarna är så stora – även om tillfrisknandet tar lägre tid efter skulle jag känna mig mer trygg med det! Om det blir så så rekommenderar jag att du tar experthjälp efter och ser till att träna kroppen på rätt sätt! Jag önskar dig lycka till med allt! Styrkekram
Igångsatt i v 41+6, men för överburenhet samt att moderkakans bäst-före-datum passerat och inte gav bebis någon näring.
Förstår din oro. Min första vägde 4,6 vilket i sig inte var ett problem men cervix hade inte töjt ut sig ordentligt så det blev lite kalabalik. Hade exakt samma oro som du har nu inför tvåan och fick regelbundna tillväxtultraljud. Där är ju ett problem att de visar +- 10%. Ville bli igångsatt tidigare men de drog på det och han är född vecka 41 och vägde då 4,4; denna gång gick det utmärkt tack vare att barnmorskan hade koll på cervix hela tiden och instruerade mig noga hur jag skulle ligga och när jag skulle krysta.
tror och hoppas för din skull att allt kommer gå fint men det kan kanske vara en variant att verkligen trycka på att de sätter igång dig tidigt. Med historiken borde det ju finnas lyhördhet för det.
Igångsatt båda gångerna men då pga av att jag gått över, första 17 dagar, andra gången 10 dagar. Min kropp producerar inte det hormon som behövs för att starta en förlossning helt själv tydligen. Det har gått bra båda gångerna, väldigt snabbt dock. Vid min första igångsättning fick jag cytotec vilket inte funkade alls för mig utan bara gav mig smärta o falska värkar, efter att ha läst på så vägrade jag cytotec andra igångsättningen. Mitt tips är att kolla upp och diskutera med barnmorskan hur igångsättningen ska göras och vilka tillvägagångssätt du vill använda. Lycka till när det blir dags!! ??
Igångsatt båda gångerna men då pga av att jag gått över, första 17 dagar, andra gången 10 dagar. Min kropp producerar inte det hormon som behövs för att starta en förlossning helt själv tydligen. Det har gått bra båda gångerna, väldigt snabbt dock. Vid min första igångsättning fick jag cytotec vilket inte funkade alls för mig utan bara gav mig smärta o falska värkar, efter att ha läst på så vägrade jag cytotec andra igångsättningen. Mitt tips är att kolla upp och diskutera med barnmorskan hur igångsättningen ska höras och vilka tillvägagångssätt du vill använda. Lycka till när det blir dags!! ??
Hej Therese! Jag har blivit igångsatt två gånger. Visst har mina förlossningar tagit tid, men det är såå skönt och vara på bb hela tiden. Man känner sig så trygg och väl omhändertagen. Med första blev jag igångsatt pga att han inte ville komma ut 🙂 andra gången blev jag igångsatt 38+0 med mitt andra barn pga mitt mående, att bebis legat fel och vände sig i sista sekund. Läkaren sa till mig att bebisen är helt klar vecka 38+0 då kan man göra igångsättning. Har även gått på aurorasamtal på bb. Men har du även tänkt på kejsarsnitt ? Prata med din barnmorska. Lyssna på din kropp och dina känslor! Det är du som ska föda barn! Jag önskar dig stort lycka till! Du är såå stark! Kram
Hej. vi väntar nr o är i v37 på fredag. med dottern som blir 5 i sommar blev jag igångsatt i v 35 pga havandeskapsförgiftning. hon var dock väldigt liten när hon kom 2120 g o 44 lång . denna gång har jag blivit kollad jättenoga hos både bm ovä spec mödravården så. bebis växer o att jag inte blir sjuk igen..äter dessutom trombyl. bebis ligger o har legat exakt på medel linjen hela tiden o är enligt läkaren en riktig medelbebis. förstår verkligen din oro o hoppas de tar den på allvar o du blir igångsatt tidigt. kram
Jag förstår verkligen att du känner dig rädd och orolig! Jag tycker som några andra här att du kanske ska överväga ett snitt. Jag blev igångsatt när jag var två dagar över tiden (jag bor i USA och här vill de inte att man går över tiden mer än max en vecka). Det är ju olika för alla men ändå ganska vanligt att värkarna blir mer intensiva efter igångsättning. Jag gick från 2-7 cm på två timmar. Det var inget vidare. De använder inte lustgas här. Sedan bad jag om epidural och kunde ta det lugnt till det var dags för krystvärkar. Då visade det sig att min pojke låg med ansiktet uppåt och lite snett så han kom ingen vart. Slutade med snitt. DEt var jättetufft med igångsättning, utdraget krystarbetet och sedan ett snitt. VAd jag vill säga är att om du redan vet att bebisen är stor och kan få svårt att komma ut så kanske du ska fundera över snitt.
Blev igångsatt med dottern hade gått över 16 dagar men det drog ut på tiden så hon är där med 18dagar över
Förlossningsrädsla då tidigare förlossning gick så snabbt att jag inte hann med. Sattes igång 37+5 med orden ”Om han inte andas när han kommer ut vill vi inte ha några arga brev hit upp, eg sätter vi inte igång någon förrän 38+0”. Pedagogisk klinikchef va? Det gick dock jättebra!
Hej Therese!
Förstår din oro, me kan du inte få snitt, om du är så orolig? Allting kommer att gå bra till slut! Lycka till med allting, tänker på dig! ❤️
Kanske ett planerat kejsarsnitt kan vara ett alternativ? Min förstfödde fick en hjärnblödning vid födseln då jag är väldigt liten och han vägde 4kg, så tyvärr blev inget bra förlossning då dom tror att det var därför han fick sin hjärnblödning, så därför var det inget snack om saken med kejsarsnitt när jag skulle ha min dotter. Tänkte på att det ändå finns alternativ?
blev igång satt den 24 mars ja tjatade till mig igång sättning mådde dåligt o hade ont. blev igång satt kl 8 på morgonen hon e född 21.24.på kvällen .ja var i v 38+4
Igångsatt med andra barnet p.g.a. Stora bristningar med första barnet 3835g 54cm född v. 42 . Tillväxt ultra visade med andra barnet 3300g-3400g vi bf ut kom hon i v. 38 3690g 51 cm. Så henne skulle jag inte velat föda 4 veckor senare…
Lycka till när det är dags <3
KOmmer säkerligen ge ett mer lugnande svar så du känner att du fått dina tankar utredda på tors, skönt att du får komma så fort dit
Jag blev igångsatt v 37+0 för snart 6 månader sedan och då vägde min bebis 2,7kg. Jag blev igångsatt eftersom mina förlossningar gått så snabbt + mitt blodtryck så de ville inte riskera en hemmaförlossning till. Detta va mitt 4e barn och nummer 3 är igångsatt v 38 för hon inte skulle födas hemma.
https://lotte4.blogspot.se
Hej, du kan inte få ett storleksbestämande UL så du slipper oroa dig och få njuta sista delen av grav? ❤️
Jag ska in på tillväxt ultraljud men tyvärr lättar det nog inte den djupa oro jag har då jag fick samma ultraljud med Kidh och dom räknade fel på 1 kg :/ Dom sade han skulle väga strax över 4 kg vid födseln men ut kom en kille på 5 kg..
Jag förstår dig verkligen. Min första flicka vägde 4990 gram, hon fastnade, det larmades, när hon kom ut var hon livlös och de sprang iväg med henne. Hon var väldigt öm i huvudet och de trodde att hon brutit nyckelbenet men det hade hon inte. Barn nummer två och efter två TUL sa de att det inte skulle vara någon fara. ”Man får bara stora barn om man klarar av det”. Den förlossningen gick bra förutom att hon i slutet låg med ansiktet åt fel håll och behövde därför mer plats att ta sig ut. Det sög. Vägde 4600, liten tänkte jag ? Nu väntar jag barn nummer tre, tidigt ännu så jag har bara hunnit tänka på det utan att oro mig allt för mycket. Men, jag vet att det kommer att komma. Däremot så är det ju inte optimalt att bli igångsatt heller, undrar som tidigare skriver, du har inte funderat på snitt? Hur det än blir så tror jag att det kommer att gå bra. Men många gånger inom sjukvården så måste man stå upp för sig väldigt mycket, så känns det inte bra tycker jag verkligen att du ska stå på dig och ”göra din röst hörd”. Lycka till!
Hej, jag blev igångsatt vecka 37+0, fick havandeskapsförgiftning vecka 36 så låg inlagd en vecka innan själva igångsättning en. Om de nu vet att han är stor, varför får du inte snitt?
Jag vill lugna dig.
Har blivit igångsatt två gånger:
1. Vecka 39+6 pga lång latensfas. Var öppen tre centimeter. Tog hinnorna och fick dropp. Hade 10 värkar under 45 minuter (tre-kvart alltså) och sen fyra krystvärkar så var hon ute som en hal tvål.
2. Vecka 41+4 pga överburenhet och för litet barn. Var öppen 5 centimeter. Tog hinnorna och sen tog det tre timmar så var han ute. Att det för mig tog ”så lång tid” var pga att han låg med en annan bjudning.
Nu ska jag snart föda mitt tredje barn som säkerligen kommer komma lite tidigare då jag har det omvända problemet mot dig, jag föder lite små barn. Känner stor tilltro till detta!!!
Hej fina du!
Jag blev igångsatt i vecka 36 +2, jag hade havsndeskapsförgiftning. Å mådde riktigt riktigt dåligt, Hilda vägde 2985 g när hon kom. Inga komplikationer och allt gick smidigt när det väl satte igång ordentligt.
Det låter ju som du borde få alternativ på både igångsättning eller snitt. Hoppas att allt går bra ?
Kram
Hej fina du!
För det första vill jag bara säga att du är otroligt stark som delar med dig av din oro och känslor ❤️ Vi är många här inne som stöttar dig och hejar på dig! Stå på dig med hur DU vill föda och var tydlig med det. Det är bara du som kan veta hur Du känner! Min kommentar blir säkert bara en i mängden. Men hjälper detta dig delar jag gärna med mig endå☀️
Jag blev igångsatt i v.37+0, men inte pga stort barn, uran tidig vattenavgång. Men jag tycker att oavsett anledning så ska du få höra att jag upplevde den förlossningen som tuff just för att jag var NOLL mogen, kroppen var inte redo och jag var inte ens öppen en centimeter. Värkarna kom inte naturligt och det blev massor av värkstimulernade dropp för att få hela förlossningen igång. Men när det satt igång ordentligt flöt allt på och 7 timmar senare var vår son ute! Har man tur med bra barnmorskor och de hjälpmedel/bedövning man vill ha, så går en igångsättning jätte bra!! Jag kan dock varmt rekommendera pilatesbollen ? Den hjälpte nämligen till att få min son ner i kanalen, och processen blev betydligt kortare än vad en igångsättning kan ta (för alla är det ju olika!!!) detta är min erfarenhet och jag Har två barn , med två helt olika förlossningar! Jag hejar på dig som TUSAN ❤️ Snart är han här ???? (Vill du skriva, och höra mer som jag ej tog upp här, pga ganska privata saker, maila mig) ?
Måste börja med att säga att du är så stark! Jag fick mitt första barn i vecka 39+2 o han vägde 4450 gram o 53 cm lång andra barnet föddes i vecka 41+6 o han vägde 4075 o va 53 cm lång. Med pojke nummer 3 var jag nervös o även min barnmorska så fick ett tillväxtultraljud i v.36 -37 där det konstaterades att han skulle väga ca 4,5 kg vid beräknat, så jag fick beskedet att jag inte fick gå över tiden utan skymme in på bedömning 2 dagar före bf o då troligen bli igångsatt. Nu kom förlossningen igång spontant o han föddes 2 dagar före beräknat o vägde då chockerande 5310 gram, min räddning den förlossningen var just att han var såpass lång, han var 56 cm lång. Men förlossningen flöt på och jag sprack inte alls, allt gick jätte bra.
Jag tycker att du ska stå på dig och vara tydlig med din rädsla. Kräv ytterligare ultraljud och prata med barnmorskan.
Du kommer klara Det, det kommer att gå bra!
Måste börja med att säga att du är så stark! Jag fick mitt första barn i vecka 39+2 o han vägde 4450 gram o 53 cm lång andra barnet föddes i vecka 41+6 o han vägde 4075 o va 53 cm lång. Med pojke nummer 3 var jag nervös o även min barnmorska så fick ett tillväxtultraljud i v.36 -37 där det konstaterades att han skulle väga ca 4,5 kg vid beräknat, så jag fick beskedet att jag inte fick gå över tiden utan skymme in på bedömning 2 dagar före bf o då troligen bli igångsatt. Nu kom förlossningen igång spontant o han föddes 2 dagar före beräknat o vägde då chockerande 5310 gram, min räddning den förlossningen var just att han var såpass lång, han var 56 cm lång. Men förlossningen flöt på och jag sprack inte alls, allt gick jätte bra.
Jag tycker att du ska stå på dig och vara tydlig med din rädsla. Kräv ytterligare ultraljud och prata med barnmorskan.
Du kommer klara Det, det kommer att gå bra!
Hej fina du!
För det första vill jag bara säga att du är otroligt stark som delar med dig av din oro och känslor ❤️ Vi är många här inne som stöttar dig och hejar på dig! Stå på dig med hur DU vill föda och var tydlig med det. Det är bara du som kan veta hur Du känner! Min kommentar blir säkert bara en i mängden. Men hjälper detta dig delar jag gärna med mig endå☀️
Jag blev igångsatt i v.37+0, men inte pga stort barn, uran tidig vattenavgång. Men jag tycker att oavsett anledning så ska du få höra att jag upplevde den förlossningen som tuff just för att jag var NOLL mogen, kroppen var inte redo och jag var inte ens öppen en centimeter. Värkarna kom inte naturligt och det blev massor av värkstimulernade dropp för att få hela förlossningen igång. Men när det satt igång ordentligt flöt allt på och 7 timmar senare var vår son ute! Har man tur med bra barnmorskor och de hjälpmedel/bedövning man vill ha, så går en igångsättning jätte bra!! Jag kan dock varm rekommendera pilatesbollen ? Den hjälpte nämligen till att få min son ner i kanalen, och processen blev betydligt kortare än vad en igångsättning kan ta (för alla är det ju olika!!!) detta är min erfarenhet och jag Har två barn , med två helt olika förlossningar! Jag hejar på dig som TUSAN ❤️ Snart är han här ???? (Vill du skriva, och höra mer som jag ej tog upp här, pga ganska privata saker, maila mig) ?
Eftersom att du ska föda i Örebro så måste du ha tur att få rätt läkare. Får du det så kommer de sätta igång dig i tid. D kommer gå bra 🙂
Hej jag förstår din oro .. stå på dig. Jag sa till min barnmorska att jag känner hur stor hon är men hon vägrade lyssna.. min första dotter vägde 4.7 och 55cmlång hon fastnade påväg ut och var livlös när hon kom ut dom sprang iväg med henne men hon återhämtade sig fort men just den där akuta delen skrämde mig så enormt så att när jag skulle få min andra tjej fick jag först gå på aurora samtal och dom var HELT fantastiska!! Lyssnade på min oro och hjälpte mig skriva förlossningsbrev. Sedan fick jag ett tillväxt Ul för att se hur stor hon var och hon låg på plus minst 4.5kg skulle hon väga.
Av den anledningen samt att jag hade fruktansvärd foglossning sätt dom igång mig v 38+0 det vart en snabb och ”enkel” förlossning utan komplikationer och hon vägde 3950g 🙂 stå på dig och lycka till Therese ❤ mvh Sarah
Hej jag förstår din oro .. stå på dig. Jag sa till min barnmorska att jag känner hur stor hon är men hon vägrade lyssna.. min första dotter vägde 4.7 och 55cmlång hon fastnade påväg ut och var livlös när hon kom ut dom sprang iväg med henne men hon återhämtade sig fort men just den där akuta delen skrämde mig så enormt så att när jag skulle få min andra tjej fick jag först gå på aurora samtal och dom var HELT fantastiska!! Lyssnade på min oro och hjälpte mig skriva förlossningsbrev. Sedan fick jag ett tillväxt Ul för att se hur stor hon var och hon låg på plus minst 4.5kg skulle hon väga.
Av den anledningen samt att jag hade fruktansvärd foglossning sätt dom igång mig v 38+0 det vart en snabb och ”enkel” förlossning utan komplikationer och hon vägde 3950g 🙂 stå på dig och lycka till Therese ❤ mvh Sarah
Hej!
Du ska lita på din kropp och om han kännas stor så är han det. Du vet bättre än några mått. Måtten är bara en uppskattning och kan diffa jättemycket. Mitt första barn vägde 3,4 kilo och föddes i tid. Mitt andra barn också tjej vägde 3,5 och föddes 9 dagar över tiden. Mitt tredje barn som var en pojke kändes hela tiden så stor i magen. Alla mått var som det brukar och jag gick upp typ lika mycket tror till och med att jag var lite mi dre i kroppen än tidigare. Dom gjorde etr tillväxtultraljud och han var inte stor alls enligt dom utan helt normal. Dom tittade på min historik med normalstora barn och sina siffror och sa att han max blir något/ några 100 gram större än syrrorna. Jag var desperat för jag bara kände på mig atr han var så stor. När jag gått en vecka över tiden så att jag och grät hos barnmorskan och bad om en igångsättning för han tryckte mot samtliga organ. Vid dag 16 över tiden så blev jag igångsatt och han kom ut. Han vägde 4,6 kilo så mer än ett kilo än tjejerna utan att det synts någonstan. Kanske inte är så mycket men väger man 53 kil och är 164 cm lång så var det tungt att bära och föda. Ingen lyssnade på mig och du måste tro på din känsla och kräva att bli igångsatt om du inte mår bra! Lycka till!!!
Hej! Har du funderat på kejsarsnitt? Jag har gjort tre stycken. Det första blev ett urakut snitt då bebis inte mådde bra efter ca 18 timmar med värkarbete. Hjärtfrekvensen störtdök. Det snittet var inte jättekul upplevelse som du förstår. De konstaterade att mitt bäcken var för trångt i förhållande till mina storhövdade bebisar. Barnens far ger bebisar med stora huvuden. 😛 Så, därför har mina andra två barn förlöst med planerade kejsarsnitt och det har verkligen gått superbra och jag har inte haft några komplikationer alls. Barnen har mått utmärkt. Tänker att det iom din historik faktiskt är en chansning med stora risker att föda vaginalt så kanske det skulle vara ett alternativ för dig att på riktigt fundera över. Du ska inte vara rädd för det alternativet. Jag hoppas att du finner det lugn du behöver i din graviditet och att du får rätt hjälp. Många kramar till dig!
Jag gjorde ett planerat snitt med min dotter. Det fick jag göra på grund av att jag har en medfödd sjukdom som kunde innebära en risk vid en vanlig förlossning. Jag kände mig väldigt trygg, både under operationen och efteråt. Det är viktigt att ta de smärtstillande man blir ordinerad efteråt samt att inte belasta magmusklerna. Min poäng är att du kan säga att du åtminstone vill ha ordentlig information om ett planerat snitt. Du har fött två barn och har en anledning till din rädsla. Ett snitt kan eventuellt vara lösningen så du kan fokusera på att må så bra både innan och efter förlossningen som möjligt. Du är så stark och fin. Stora kramar ♡
Blev igångsatt i v 37+0 och kommer bli denna gång med antar jag . pågrund av dödfött barn i v 35+5 dog pågrund av moderkaksavlossning & ett ur akut snitt i v 36+0 pågrund av moderkaksavlossning . Vill dock försöka gå fullt ut denna grav men vi får se . ❤️ Hoppas du känner dig lugnare efter ditt besök hos aurora bm .
Blev igångsatt i v 37+0 och kommer bli denna gång med pågrund av dödfött barn i v 35+5 dog pågrund av moderkaksavlossning & ett ur akut snitt i v 36+0 pågrund av moderkaksavlossning . Vill dock försöka gå fullt ut denna grav men vi får se . ❤️ Hoppas du känner dig lugnare efter ditt besök hos aurora bm .
Kan ni inte göra ett tillväxt ultraljud?
Jag ska få göra ett extra ultraljud för att kolla tillväxten. Men vet inte om jag kan känna mig mindre orolig när jag går därifrån även om dom kanske kommer med positiva besked. Dom räknade nämligen fel på nästan 1 helt kg på mitt tillväxt ultraljud med Kidh. Känns som om inget kan lugna mig just nu i denna situation och alla dessa enorma känslor är helt nytt för mig! 🙁 Hoppas de känns bättre efter Torsdag! <3
Jag blev igångsatt pga havandeskapsförgiftning och att födet i navelsträngen blev sämre. Det slutade med akut kjejsarsnitt i v36+3 och en liten,liten flicka på 2040g och 44 cm tittade ut 🙂
Hej kära Therese
Jag förstår din oro. Själv har jag 2 pojkar.
Blev igång satt med första pojken V40 pga oro av att han skulle vara för stor. Men tyvärr slutade det med akut snitt. Han vägde 3,9 lagom tyckte jag då jag själv vägde 5,4 och va 56 cm lång. Jag va jätte orolig för att mina barn skulle bli så stora. Min andra pojke föddes med ett planerat snitt då jag va jätte ledsen och orolig för att de skulle bli akut snitt igen. Han vägde 4035 och va 53cm fortfarande liten för mig men ändå en stor kille som dom sa. Är planerat snitt inget alternativ för dig.? Tänker mer på din rädsla. Jag kan säga att de va absolut ingen fara och jag är glad att de va planerat så jag slapp gå igenom ett till akut. I september väntar jag barn nummer 3 och de kommer även då bli ett planerat snitt. Hör gärna av dig om du har frågor. Tänker på dig kram
Jag blev igångsatt anledning, gick över 16 dagar men jag fick en liten bebis. 47cm och 2,7kg.
Han tog dock snabbt igen det.
Denna gången har dem massa extra koll och det jag även tänkte tipsa dig om, be om TUL (tillväxtultraljud) då kan dem mäta och uppskatta bebisens ”storlek”.
Då kan både dem och du få veta mer exakt och då kan du även trycka på om igångsättning.
Min igångsättning va inge spännande och ingen historia jag delar med mig av, jag blev oerhört felbehandlad m.m.
Och visst finns det skräck exempel inom all förlossning, men försök verkligen att va så lugn som möjligt och KÄNN EFTER! Är denna barnmorskan / förlossningsläkaren ett bra stöd? Ja eller nej. Annars så säg till det känns inte bra jag vill ha någon annan.
Det saknar jag från förra gången att jag inte kände mig trygg och trivdes med personalen.
Denna gången har jag mer skinn på näsan.
Min vännina blev igångsatt i v 35+2. Och det va för att bebisen va stor.
Hon vägde 4700g och va 53cm.
Idag är hon 3mån och väger 6kg och är 67cm.
Stort lycka till och jag håller tummarna att dem ”Slipper” några mardrömsscenarion. Och heja dig som lyfter dina tankar och känslor ❤️
Jag har blivit igångsatt två gånger pga lång latensfas. Första gången i v37+1 andra gången i v37+2. Bebis är färdig i magen v37+0 och en igångsättning därefter är alltså ok. Stå på dig och lycka till♡
Jag har blivit igångsatt två gånger pga lång latensfas. Första gången i v37+1 andra gången i v37+2. Bebis är färdig i magen v37+0 och en igångsättning därefter är alltså ok. Stå på dig och lycka till♡