Jag har just nu, så mycket jag längtar efter i framtiden. Jag längtar efter värmen, sommaren, att flytta, att få inreda, att få måla om lägenheten, att få inreda balkongen, att få testa gymmet, att få resa till vårt hem i Spanien, att få inreda där också, att få njuta av Spaniens hav och livet där, att få börja en annan utbildning… You name it, jag längtar efter mycket….
Men så inser jag. Jag måste stanna upp här. Jag drar i handbromsen och inser att jag lever lite för mycket i framtiden. Vad hände med nuet? Jag drar ju ett tarotkort varje morgon för guidens (vägledning) och grundning. Varje dag skrattar jag lite för mig själv, då jag inser att jag är verkligen inte ensam. Jag har verkligen mina guider med mig och de visar mig vägen, ger mig stöd och sällskap.
Jag tror det var i morse eller igår, som jag drog ett kort som säger mig att njuta av nuet. Att mitt liv som det är nu, är perfekt, att njuta av det och inte leva för mycket i framtiden och vad som komma skall. Jag skrattade lite och inser ju att det är ju så sant. Jag har lätt för att spåra iväg och längta en massa men nuet då? Den är ju perfekt som den är. Jag har det så bra nu, stabilt framför allt. Lugnt och stabilt och jag älskar det.
Jag är tacksam till min vägledning, jag är tacksam till mitt liv, jag är tacksam till min spirituella utveckling som får mig att inse så mycket bra på vägen i mitt liv. Livet är ju verkligen inte ett mål, det är ju resan det handlar om!
