Vad är det här för samhälle vi lever i egentligen? Jag läste några kommentarer hos en an bloggväns instagram som handlade om det samarbete hon gjort. Det var ett samarbete gällande lånegivare. Hon skriver att hon inte är jätteglad på att ta lån men att ibland händer det saker i livet som gör att man måste ta ett lån och då kan det vara bra att ha kollat upp vad som är bra och inte..
Kommentarerna flödar om att det inte är rätt att göra såna reklamer/samarbeten, då dessa lånegivare står för en massa skilsmässor och skulder hos oss människor.. What?! Känner jag bara. Vänta va? Sitter vi nu och skyller på andra, företag dessutom, för att vi gått skilda vägar med våra partners? Är det bankens fel att man skiljer sig? Lånegivares fel att man hamnar i skiten?
Nä efter att ha läst boken ”Omgiven av motgångar” så inser jag mer än någonsin hur sann boken är. Vi ansvarar själva för att ha hamnat där vi är, vi ansvarar själva över våra val i livet, vi ansvarar själva över det liv vi har och de vägar vi tagit. Men det är alltid lättare att skylla ifrån sig såklart och därför kör vi med korten:
”Det är dessa lånegivares fel att många skiljer sig”
”Det är alla de här bullarnas fel och mina vänners fel att det inte händer något med min vikt, för de bjuder mig på fika hela tiden”
”Det är min chefs fel att jag inte kan vila och går in i väggen”
”Det är min mans fel att jag inte går ner i vikt för han köper hem sit hela tiden”
”Det är mitt jobbs fel att jag inte hinner träna, läsa en bok eller annat för jag hinner inte hem i tid, jag jobbar långt bort”
”Det är xxx fel att jag mår som jag gör för att xxx”
Ta ansvar och jobba med det du vill ha i ditt liv
Alltid en massa andras fel, har ni tänkt på det? Vad hände med att ta eget ansvar?
Det va ju du som tackade ja till jobbet, just det där jobbet som ligger längre bort än vad du mäktar med.
Det var ju du som tog bullen till din mun och alla de andra fikorna också, det är ju du som tackar ja och väljer att ta en bulle istället för att nöja dig med en kopp kaffe och en banan.”
Det är ju du som väljer att äta skräpet som din man tar med sig, det är du som väljer allt du gör.
Hur kan det då vara någon annans fel?
Fega utvägar, bara för att inte ta eget ansvar, för då blir det jobbigt eller hur?
Jag tycker själv att det är jobbigt att vara ansvarig över mitt liv många gånger, för då har jag ju ingen att skylla på, då är det bara mitt egna fel och ingen annans och då är det också bara jag som kan göra något åt mitt liv/min situation. Men samtidigt befriande skönt, att veta att jag styr mitt egna liv, jag bestämmer, ingen annan.
Hur ser du på ditt liv, beslut och allt?
