Världen är vänd upp å ner känns det som. Min mamma är orolig, min pappa struntar i allt. Jag väntar från timme till timme på besked gällande om skolorna stänger. Veckorna går och det här känns nästan som en overklig dröm. Maten tar slut inne bland våra mataffärer och de äldre tvingas ibland att gå längre bort, till andra affärer för att hitta det de söker.. Jag tycker inte att det är rätt att hamstra galet mycket. Det räcker med att man köper lite extra men inte överdrivet för det känns nästan som att man inte tänker på de äldre. Och då syftar jag inte på den som är 90 år, äldre kan lika gärna vara 65. 70, 75 år. Det är ändå en person i riskzon och ska inte behöva jaga mat för att andra bunkrar upp för krig i ett halvår framöver.
God morgon onsdag. Jag är slut med allt som händer i världen. Allt stannar upp. Kommer vi ha kvar jobbet? Kommer mina vänners företag konka? Kommer vi kunna resa igen och när? Är det någon idé att fixa upp lägenheten i Spanien när det är en sån ekonomisk kris som det är. Min mor skickas hem utan betalning i 1 hel månad för att hon är i riskzon… vem ska betala hennes lön? Tvångspensionera henne?
Funderingarna är många. Idag har jag frisöbesök. Jag vill avboka men hon kommer också att konka eftersom de flesta av hennes kunder har avbokat. Så det blir bil in till stan (för att undvika kommunalt) och klippa och sen hem igen.
Som sagt, god morgon mina vänner. Hur har ni det denna onsdag morgon?
