Gammalt inlägg som skulle kommit upp när vi flyttade… men bloggensbilder funkade inte.
Jag kan inte ens tro att vi gör det här. Det känns overkligt och eftersom jag inte vågar känna efter är det en konstig känsla hela tiden. Som att vi renoverar eller nått. Vågar inte titta ordentligt i rummen för det gör lite ont ändå. Jag kan inte fatta det, vi lämnar verkligen radhuset, altanen, de riktigt fina och stora badrummen. Shit alltså. Korkade människor men nu är det som det är.
Jag blickar mot mina mål och jag har grymma mål för familjen, både i Spanien och Sverige. Jag ser fram emot att få uppfylla de tillsammans med min fina man. Längtar efter framtiden med maken men njuter av nuet så gott jag kan.
