Jag är lite lätt trött och blir lite lätt provocerad av att höra hur folk pratar i Sverige, om att de är uttråkade och trötta på att sitta i karantän, att inte kunna träffa folk etc. Vi har inte ens karantän här i Sverige, vi sitter inte isolerade i våra hem med utegångsförbud, så varför snacka skit? Varför klaga på sociala medier om hur tråkigt och hemskt det är när vi inte ens sitter i karantän. Vi rör oss fortfarande fritt, under eget ansvar, där ute. Vi kan fortfarande träffas fast på avstånd, vi kan fortfarande fika, prata med olika människor, se våra äldre, allt sånt, men på avstånd.
Än så länge så har vi inte utegångsförbud, vi får träffa folk. Men det handlar om att hålla avstånd! Tvätta händerna! Var tacksamma för att vi fortfarande får röra oss, för att vi har den friheten än. Men i andra länder så har man på riktigt inte sett sina nära och kära på flera veckor, månader. Min kusin sitter fast i Italien, har inte sett sin mor, sina systrar, sitt systerbarn som bara är 1 år, för hon får inte resa från Italien. Fast i ett hus med massa andra människor som inte är hennes familj, i mer än 1 månad. Det är karantän.
De i Spanien, lider av panikattacker ibland, pga isoleringen. de är ensamma och har utegångsförbud. Depressioner och paniker skapas. Så snälla sluta klaga över ert liv, ni har fortfarande makten att göra vad ni vill med det. Ni bestämmer vad ni gör det till. Vi har fortfarande friheten här så lägg ner klagandet, det blir bara förlöjligande av er själva.
