Jag får en olustig känsla i kroppen när jag är hemma (i detta fall sjuk). Jag tycker det blir så påfrestande att ha tid att tänka på allt jag har i planer, i huvudet och vill helst hinna med allt på en gång. Jag hinner känna efter för mycket och blir väldigt påverkad av det som händer i mitt liv.
Just nu har vi en rätt tuff period med min ena dotter som går igenom en hel del olika saker. Jag vet inte vad det är men jag behöver söka hjälp utifrån för att få rätt verktyg att ta hand om det här. Vill inte gå in på vad men vi kan säga att livet är inte det lättaste när man är mamma. Jag vill finnas där, stötta upp, hjälpa till men vet liksom inte hur längre.
Men hur som helst så försöker jag att inte gräva ner mig och istället läser lite på min kurs som jag påbörjat nu. Fysiologin är otroligt svår, att kunna alla namn på leder och muskler är inte det lättaste.
Just nu saknar jag att träna, väldigt mycket. Jag har varit sjuk och krasslig sedan torsdag förra veckan så det lär inte bli träning än på ett tag. Men jag vet ju att jag mår så mycket bättre när jag tränar, mentalt också. Motion är så viktigt för att vi ska kunna må bra!
Just nu känner jag att jag bara vill dra härifrån, vill boka en sista minuten biljett till Spanien och bosätta mig där för 3 månader i alla fall. Bara stanna upp allt, vila upp mig, stänga av jobb och ”Sverige-problem” och leva i vårt hus i Spanien tillsammans med familjen. Det skulle vara så mysigt. Längtar till sommaren, längtar till Corona lagt sig, längtar bort härifrån.
