Stadstjej blir Lantlolla

Natten var en parodi på sjuka barn med trötta föräldrar under småbarnsåren.

Det började med det typiska, att när barnen äntligen somnat så kan man själv inte somna (även om man verkligen behöver de där ynka timmarna).

Efter att jag snurrat runt sömnlös i sängen i nån timme så vaknade Lillebror med hemsk magont.
Efter två och en halvtimmes vyssande & tröstande blev mannen och jag ganska oroliga. Vad var fel?
Självklart tänker jag alltid det värsta.
Kan det vara blindtarmen?!

Men så plötsligt kom de där ”kaskad spyorna” blir lika förvånad varje gång, hur kan den pyttelilla kroppen ge ifrån sig såna mängder och med sån stråle!?

Sedan den vedervärdiga stanken som fick oss föräldrar att hulka omkring i allt kaos. Vart var ljusknappen nu igen?!

Aha, vinterkräksjuka! Eller!?

Kände en extrem tacksamhet för att vi ännu inte ”fått tummen ur” och bytt till den där champagnefärgade heltäckningsmattan i sovrummet. Trägolv var lite enklare att svabba 😉

Så kom omgång nummer två och tre… Sängkläder byttes på löpande band.
Mitt upp i allt så ”hittade såklart inte” mannen i linneskåpet?!,,,, Män! 😉

Vid det här laget hade storebror vaknat upp och ville gå ner och titta på tv (klockan 3:27 på natten). När vi förklarade att det inte gick kom ett opassande femårsutbrott á la Dramaqueen.

Gång på gång hann vi inte mer än lägga huvudet på kudden innan nästa omgång kom.

Vovve blev nervös och behövde akut ut och rastas mitt i natten i -10 grader 🙁

När jag kom upp igen hade mannen på nytt bäddat om och den stinkande tvätthögen var nu ett berg. Kröp ner i sängen och ser att mannen halvsovande bäddat vår säng med sin farmors handgjorda gamla linnedukar? fint skall det va ;-)

Fortsättningen på natten är bara en enda tjock dimma av spyor, tår som sparkats i trösklar, kräkspänner som tappats, legobitar som legat i vägen och sömn som inte alls blev av.

Gissa om tvättmaskinen gått varm idag :-/