Idag letade vi upp ett riktigt genuint matställe. Vi var sugna på äkta fransk mat (långt från tråkig ”turistmat”). Kan säga nu i efterhand att jag kommer köra på säkra kort i fortsättningen 😉
Hej & hå! Allt började så bra. Trots att de inte kunde ett ord engelska så klarade vi oss galant på min knaggliga franska (mannen till o med berömde mig för mina färdigheter)
Servicen var fantastisk, vinet var gott, barnen var snälla, personen tyckte jag gjorde ett utmärkt val.
Allt var bra tills mat kom in. Kände direkt att här var det något som inte riktigt var som det skulle….
Skar i en av mina enorma ”biffar” köttet var mört, för mört gör att vara kött…. Smaken och tuggmotståndet fick mig att vilja spotta ut (vilket jag givetvis inte gjorde) utan log glatt mot den förväntansfulla kocken & ägarinnan.
I panik bad jag mannen smaka en bit av mitt kött för att se vad han trodde jag fått in. När jag räckte över honom en bit av mitt kött såg jag undersidan och insåg att jag beställt in två stora oxTUNGOR till lunch Shit! (not my cup of tea so to speak).
Tog en stor klunk vin och övervägde att tvinga i mig en av de två tungorna för tt inte förolämpa dem men nej, det bara gick inte!
Bad mannen offra sig och äta lite av min men inte ens han klarade det. Ägarinnan gick förbi, jag log och kände svetten pressas ut så pinsamt…
Vid det här laget hade även barnen börjat få myror i brallan och började springa omkring, sedan blev det dags för akut blöjbyte på Lillebror, sedan behövde lille M kissa, sedan välte lillebror vagnen och så behövde Lille M göra nr 2.
Ja, ni förstår kaoset…
Ägarinnan frågade bekymrat vad som var fel med maten, varför jag inte åt, om jag ville ha in ny mat osv. Jag kunde inte förklara mig på franska och försökte försäkra dem om att allt var bra men hon gav sig inte och kocken blev sur :-/
