Just nu är jag så arg så jag gråter. Skakar verkligen av ilska. Klockan är bara 10:30 men denna dagen blir bara värre och värre. Trots, matvägran, bråk, utbrott.
Efter att ha kämpat i tre timmar med att få i killarna frukost, tvättat av dem under hysteri, klätt på dem gång på gång (eftersom de slitit av sig kläderna). Trugat, lockat och hotat.
Sedan proceduren med att få på dem ytterkläderna! Och lyckas få in dem & sätta fast pluttarna i bilen (rent kaos).
När jag sätter mig bakom ratten pustar jag ut.
ÄNTLIGEN skall Lille M få leka av sig ute på gården på förskolan och sedan skall vi handla mat (eftersom det är tomt här hemma) Nu skall allt bli bra tänker jag. Sedan.……
SKITBILEN startar inte!
Jag Orkar bara inte….
I ösregn får jag bära in två ledsna arga killar igen, klä av dem under vilda protester och då…. Lyckas Lillebror riva ner ett glas som går i tusen bitar
Kaos
Nu sitter jag här med glasbitar i foten, en hund som skäller och barn som skriker. Idag ser jag verkligen fram emot klockan 22:00 (för det är då Lillebror också somnar) Då får jag några minuters lugn innan jag själv stupar
