Nära nu

Tänk imorgon är jag tvåbarnsmamma ”på riktigt”. Känner ju mig redan som det men imorgon så ÄR jag verkligen det.

Nu svallar känslor och funderingar vill jag lova…
Känns overkligt och verkligt på samma gång. Är lycklig men livrädd samtidigt.
Längtar och vill ”skuta fram” på samma gång. Ja, ni förstår…

Jag kan verkligen inte sova. Även om jag absolut borde. Men dagen blev oväntat stressig och smått hysterisk så jag kunde inte varva ner förrän nu.
Och VEM kan slappna av och somna när man vet att man skall bukopereras imorgon (ångest) OCH få träffa sin bebis (glädje).