Nicole är en väldigt försiktig och blyg tjej. Redan när hon var nyfödd var hon känslig för stora folksamlingar och annat folk än mamma och pappa. Jag kan säga att det har varit en tuff tid! De personer som funkat är jag, Kim och Nicoles mormor vilket har gjort att avlastningen inte har blivit så stor. Nicole är en riktigt ”bär mig” tjej och gillar att vara nära!
Nicole var ofta ledsen och skrikig när vi var iväg på kalas eller större samlingar med folk när hon var liten. Det tog en tid innan vi förstod att det var just detta som vart problemet. Vi har inte kunnat sätta henne på golvet eller ensam i en stol vid matbordet när vi varit väg. Hon har varit på mig eller Kim tills vi åkt hem!
Nu efter 1 år börjar det äntligen släppa. Vänner, släkt och bekanta kan äntligen hålla henne utan att hon får panik, den lättnaden! Som vi kämpat med att få henne trygg hos våra föräldrar. Nellie var aldrig svår på denna punkten och det har känts så tungt att inte hela familjen kunnat hålla Nicole som bebis men det är sånt man får ta!
Nicole är prio ett, är hon inte trygg ska jag inte tvinga henne till något! Det kommer, jag vet det. Nu har vi gett henne 1 år att smälta familjen och vänner och NU är det inte panik längre.
ALLA är vi olika, det gör oss inte till konstiga människor. Unik = bäst!
Åh vilken härlig tjej ni har. Gillar fina vaderingar
Tack snälla
Vi hade också problem med vår dotter och då kunde inte ens hennes mormor titta på henne utan att hon blev helt hysterisk, hon är fortfarande så mot främmande människor. Fast vem hade inte varit det när det dyker upp ett okänt nylle i vagnen.
Hoppas ni får en bra fredag ☺️
Usch :( jag får så ont i magen när det är faniljen/släkten. Men vad gör man? det löser sig! Trevlig helg kram
Du beskrev just min dotter Vände också nån gång runt året!