IGÅR blev den stora dagen! Vi sa hejdå till Nellies nappar.
Det var inte meningen att det skulle bli så… Nellie gnällde mitt på dagen och ville ha sina nappar, vi har sedan ett halvår försökt minska hennes behov av napparna och napparna har inte fått följa med till förskolan. Någonstans måste man ju börja. I samma veva för 6 månader sedan började vi även prata med Nellie vad vi skulle göra med hennes nappar. Hon ville slänga dom i vattnet till Ariels bebisar!
Igår när hon gnällde efter napparna sa jag: Dom har Ariel varit och hämtat här idag, för hennes bebisar var ledsna. Helt plötsligt blev hon allvarlig. Hon sa: Mamma, du skojar?
Nej, det gör jag inte sa jag. Där någonstans insåg jag att hon tog detta på allvar och att det skulle vara fult och dumt av mig att säga att jag skojade. Då hade hon aldrig släppt napparna efter detta. Så nu fick vi ge oss den på att ta bort dom!
Gårdagen gick hur smidigt som helst, knappt något gnäll alls om napparna. Hon somnade för natten, klockan halv 5 vaknade hon och var ledsen för hon inte kunde sova. Det tog ett tag innan hon själv förstod varför, efter ca 30-40 min sa hon: Jag vill ha något i munnen, jag vill ha tutten mamma!
Förklarade vad som hänt ännu en gång med napparna och hon blev lite ledsen, men sen somnade hon igen!
Morgonen kom och hon har hittills inte nämnt nappen. Hon som brukar ha störts begär morgon och kväll har knappt sagt något. Jag som trodde detta skulle bli grymt svårt, ser nu ljuset i tunneln!
Så idag ska jag iväg och köpa ett litet paket till henne och självklart är paketet från Ariel som tack för alla nappar!
♡
Senaste kommentarer