Att vara och bli mamma

Natten till fredagen den 20/2(dagen vårt barn var beräknad till) vaknade jag och hade värkar, det kom bara ett par och sen inget mer. Jag förstod att nu snart är det dags, kunde nästan lova att vårt barn skulle vara hos oss innan helgens slut. 

Fredrik fick stanna hemma till kl 9 på morgonen, vågade inte vara själv med Charlie ifall det skulle sätta igång igen. Ingenting hände under dagen och min mamma kom hit på eftermiddagen och så gick vi för att hämta Charlie. När Fredrik kom hem bestämde vi att mamma skulle sova över här, vi hade på känn att det skulle kunna hända något. 

Jag och mamma gick ut på en promenad på eftermiddagen och när vi kom tillbaka vid 18 började jag känna lite förvärkar igen, dom var väldigt oregelbundna men dom kom ändå. Vi gick och la oss på kvällen men precis som natten då vattnet gick med Charlie så kände jag på mig att det var dags. Vid halv 2 på natten vaknade jag och värkarna satte igång ordentligt, jag väckte Fredrik och sa att han kunde börja förbereda sig. Jag hade tidigare på kvällen laddat ner en värkapp till telefonen, värkapp hette den vet inte om den finns till android men till iPhone i alla fall, jättebra. 

Man startade den när värken började och stoppade när den var slut. Så fick man uträknat ett snitt på hur långa värkarna var och hur tätt dom kom, perfekt att kunna säga till förlossningskoordinatorn när vi ringde. 

Fredrik sov mellan värkarna, det gjorde han rätt i. Hade det varit första barnet hade han säkert inte gjort det men nu var vi lite mer avslappnade. Jag stod och hängde över skötbordet och kollade på ”Svensson Svensson”, haha:) när klockan var runt halv fem ringde vi förlossningskoordinatorn och då tyckte hon att det var dags att åka in. Då hade jag en värk ca var 5e minut men de varade i ca 1 minut vardera så därför tyckte hon att det var dags. Tack gode Gud att mamma var här, det var bara att väcka henne och säga att vi åker. När vi ringde så fanns det plats både på Mölndal och östra så vi valde Mölndal, då är båda barnen födda på samma ställe. 

Herregud vilken skillnad det var att åka in denna gången, vi skämtade på vägen till bilen och hade en go stämning, sist var det panik och Fredrik sprang fram till bilen och hade panik. 

När vi kom fram till Mölndal fick vi först komma in i ett rum där en sköterska skrev in oss och frågade lite frågor sen kom en barnmorska och en läkarstudent. Barnmorskan kollade hur mycket jag var öppen, fem centimeter(precis lika mycket som med Charlie) hon kollade hjärtljuden på bebisen och kollade hur han låg i magen. Dom frågade om det var okej att läkarstudenten också gjorde de olika testerna och det var helt okej för mig, de blev jätteglada för tydligen hade ingen av de andra mammorna som kommit in låtit honom testa. Jag har full förståelse för om man som kvinna tycker det är jobbigt med en annan man som ska vara där nere och rota. Allt såg så bra ut och bebisen låg där den skulle. Nu var det liksom dags, klockan var strax efter 06, vi blev flyttade till förlossningssalen och jag kunde inte ana att jag fem timmar senare skulle ligga med den vackraste lilla skapelsen på mitt bröst….

Jag delar upp min berättelse på två delar och detta är den första.