Att vara och bli mamma

Vi lever

Vi lever!!
Ingen bebis i sikte ännu men var hos barnmorskan igår och den ligger långt långt ner nu och är helt fixerad så det kan verkligen hända när som helst nu.. Det är jättespännande!!
Vi har ju varit sjuka här hemma i en vecka, eller aa Charlie har det och mitt fulla fokus har varit på honom. Ville verkligen ge han all uppmärksamhet och allt mitt fokus när han var dålig, vet att det inte kommer bli lika mycket framöver. Igår var första dagen han var på dagis på en vecka, han blev överlycklig när vi kom dit och sprang in till kompisarna. Jag fick mig lite välförtjänt sömn hemma i lugn och ro så eftermiddagen blev lite lättare.
Jag ska inte säga att jag mår tippen nu direkt. Jag känner mig riktigt trött och sliten, kanske lite för att jag har fått snuva och är lite ur balans. Barnmorskan sa igår att kroppen förbereder sig och känner av vad den ska göra så därför kanske det inte känns något än, den är stressad av sjukdomarna här hemma och behöver få balans och ro innan den känner sig redo för att föda, låter ändå ganska logiskt:)
Funderade härom dagen på vilken tid under graviditeten jag har mått som bäst och verkligen njutit ordentligt. Jag har nog ändå haft en rätt tacksam graviditet trots foglossningar och annat, men jag måste nog ändå säga att mellan vecka 20-30 så hade jag min glans period:)
Då började man se gravid ut på riktigt, inte bara småtjock. Jag började känna riktiga fosterrörelser, jag var fortfarande hyfsat lätt och smidig, jag var inte lika trött som jag var innan, fick tillbaka matlusten igen. Det finns mycket som jag i efterhand kommer att sakna, även om vetskapen att mitt barn istället kommer ligga i min famn snart är mycket bättre:)

(null)
Charlie tycker att magen är toppen att vila på:)<3

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.