På Smällen!

Det går bra med sluta-amma-projektet 🙂 nu har jag inte ammat på 4 dygn och ena bröstet spänner bara lite på några ställen. Jag kan se att det bröstet är lite större så jag vet att det fortfarande finns mjölk. Det känns inte alls sorgligt eller jobbigt med att sluta amma längre, inte nu när Lucas inte visar att han vill amma och när jag inte ger honom bröstet så ser han inte besviken ut. Det tuffaste att sluta med för oss var alltså aldrig morgon- eller kvällsamningen, det har alltid varit nattamningen som har varit jobbig och känsloladdad. Vi har haft flera turer med mitt dåliga samvete här på bloggen redan och psykiskt vet jag inte om jag hade fixat att sluta amma vi inte hade avdramatiserat det hela genom att sluta med nattamningen först.

Jag hade aldrig dåligt samvete när vi slutade med nattamningen. Jag visste att det var bra för honom och jag kunde liksom trösta honom (trösta mig själv) med att han skulle få bröst klockan 6 på morgonen om han fortfarande var vaken… Nu ger vi honom en flaska med mjölkersättning tidigast klockan 6 på morgonen om han vaknar men fortfarande är trött. Men innan klockan 6 får han inget annat än vatten.

Mitt råd till er som har känt som jag och mått dåligt av ert dåliga samvete som jag har gjort. Sluta inte med allar på en gång. Börja med att sluta med nattamningen, gå sedan vidare med att trappa ner.