Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Om jag har fått några Cravings än? Hmmm… ööhh.. NÄÄÄ, än så länge tycker jag att det finns mycket mer som jag inte vill äta, än saker som jag gärna vill äta. Fettiga saker mår jag direkt illa av, så våfflorna jag gjorde för ett par veckor sen var helt fruktansvärda! Inte just när jag åt dom, men en stund efteråt. Det är samma sak med mat med mycket fett eller olja, typ McDonalds, oljigt ris och pizza. Det går nästan inte att äta…
Däremot är jag OFTA sugen på sötsura saker som godis och frukt. Jag har ätit extremt lite hela den här veckan så jag är konstant sugen på nånting och ALLTID hungrig! Just nu känner jag mig också väldigt gnällig och ynklig för det här med maten. Varför måste det vara så jobbigt?
Förra graviditeten mådde jag inte illa, men jag tappade matlusten väldigt tidigt (helt borta i vecka 14) och den var borta exakt hela graviditeten. Varje lunch var en pina och varje gång jag blev hungrig på natten för att jag inte hade ätit tillräckligt på kvällen, så ville jag gråta. Det kändes som jag aldrig mer skulle tycka om mat!
Men, till min stora förvåning och GLÄDJE, så var den tillbaka dagen efter Lucas var född! Jair kom in med en bricka med BB-mat och jag tyckte det såg förfärligt äckligt ut! Jag hade ingen lust att äta men visste att jag var tvungen att äta lite. Jag satt just då och ammade Lucas och var upptagen med båda händerna så Jair fick mata mig. Jair gjorde då nåt som jag hatar, han tog lite av allt på skeden på samma gång utan att jag visste att allt smaka gott. (Jag smakar alltid på allt först men blandar ändå sällan!) Det var lönlöst att försöka protestera, skeden var precis utanför min mun, om jag skulle öppna munnen för att säga nåt skulle skeden hinna in före jag hann säga nåt haha! Så jag gapade för att äta och HERREGUD vad GOTT det var! Det var som om någon hade tryckt på ON-knappen på mina smaklökar och plötsligt tyckte jag till och med att något som jag hatat hela mitt liv var gott nämligen storköks mat! Hur många här kan säga att ni älskade sjukhusmaten? Jag tror ganska många kommer säga att den inte imponerade 🙂
Är det nån mer än jag som får det så här under sina graviditeter?
Jag hade packat godis som jag hade tänkt ha under förlossningen men den gick så fort och jag hade inga tankar på att äta eller dricka. Men när vi kom in på bb avdelningen kännde jag världens hunger när jag började äta. Jag tyckte det var så små portioner. Jag fick be sambon köpa mackor till mig. Och godiset jag hade packat var underbart att ta upp ur bb väskan efteråt.
Mmmm, jag packade också godis! Det var riktigt gott! Jag fick aldrig den där mackan efter förlossningen eftersom jag var på operation och det tog sån tid att det blev så sent att det inte fanns nån riktig kvällsmat heller. Godiset var räddningen 🙂
På säs var matten jätte god. Och jag åt som en häst de första dagarna och tyckte oxå att allt var såå gott men deras mat var som sagt god. Man åt på bbhotellets resturang
Åh det låter ju jättebra! Maten på Östra såg inte alls god ut men för mig som inte tyckt om mat på så lång tid var det jättegott!
När jag låg inne med första barnet (09) så tyckte jag faktiskt maten var god, sköterskan kom in och fråga vad man ville äta o så fick man välja mellan 3-4 olika rätter. När sonen var född (12) så blev man tilldelad en rätt o de var oftast inte så goda
Ja då kan det ju vara rätt gott 🙂 när min son föddes så blev man också tilldelad en rätt såg alltid äckligt ut men jag tyckte att allt plötsligt var så gott 🙂
jag har inte heller haft några speciella cravings ännu. 😛 dock börjar mataptiten komma tillbaka men vissa dagar är det fortfarande jobbigt att äta. 🙂
Vad skönt när aptiten kommer tillbaka lite grann 🙂 Jag kände också så ett par dagar, men min aptit känns nu helt bortblåst.