Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Ni vet, när man har varit hemma och vabbat i en vecka och barnet är typ friskt, men inte tillräckligt pigg för att orka en hel dag på dagis. Vad hittar man på då? Barnet är alltså smittfritt, har ingen feber, men äter kanske dåligt och är extra kinkigt även om det är piggt en stund på dagen. Barnet klättrar på väggarna av tristess, men när man vabbar måste man stanna hemma, eller?
När man vabbar måste man stanna hemma… eller?
Det var en vän till mig som skrev och frågade om jag inte kunde ta upp det på bloggen och jag tänkte direkt ja! Hur många gånger har jag inte undrat detta själv liksom? Jag minns för ett år sen, när Lucas dag efter dag blev hemringd från dagis för att han hade varit förkyld och inte orkade med dagarna på dagis. Han såg helt frisk ut och hemma klättrade han på väggarna så vi hade inget annat val än att försöka aktivera honom lite. Då var vi hemma hos grannen eller så lekte vi på lekplatsen, men vad är egentligen ok att göra när man är hemma och vabbar? Är det ok att göra saker utanför hemmet?
Man kanske bedömer att barnet skulle orka med t.ex. ett museibesök. Men är det ok då? Vad händer om man träffar på en kollega, förskolepersonal eller liknande? Det kanske inte ser så bra ut…
Men om det är ok att göra saker utanför hemmet när man vabbar, vad är i så fall ok? Kom gärna med förslag och synpunkter på detta 🙂
Beror ju helt och hållet på vilken sjukdom det är. Men vid förkylning och liknande när barnet har lite energi men inte tillräckligt för att orka med förskola/skola en hel dag tycker jag det är helt ok att gå ut.
Jag tycker absolut att man kan gå ut om barnet är tillräckligt friskt för det. Frisk luft och dagsljus är ju jättebra. Däremot är det så klart viktigt att ta hänsyn till andra och undvika att utsätta andra barn för smitta. Så att undvika ställen där andra barn vistas är väl en bra ide. Men t.ex. promenader funkar väl alldeles utmärkt. Varför inte? Vad andra tycker och tänker försöker jag att strunta i. I de allra flesta fall är det ju ändå föräldrarna som bäst avgör vad som är bra för deras barn, de känner ju barnet i fråga bäst.
Är man sjuk, smittar eller allmäntillståndet är dåligt. Då tycker jag att man håller sig hemma. Är man nästan frisk, är hemma ”den feberfria dagen” kan msn gå till lekparken, mormor eller så. Inte besöka museum eller annan liknande aktivitet.
En kort stund till lekparken, hem till mormor en sväng eller lunch med morfar eller så kan ju vara okej om man vet att det inte smittar. Men jag tänker att om barnet inte orkar med förskolan så är det vila från alla intryck som behövs. Pyssla, titta på film, spela spel, bygga lego eller vad som helst hemma. Det är värt att ha en sån dag, även om man upplever att barnet klättrar på väggarna.
vi brukar vara hemma en dag extra för att vara på den säkra dagen. Och då brukar vi gå gå ut eftersom det inte smittar. Ibland går vi bara en promenad med vagnen om det är så att enda syftet är frisk luft för både föräldern och barnet.
Så ja, man kan vara ute även om man vabbar. Jag har varit ute på promenader när jag själv varit sjuk om det är så att jag orkar gå ut.
Om barnet är piggt o klarar av en stunds lek tycker jag att lite lek o frisk luft oftast gör dem gott. Gå en stund till lekparken eller ute på trädgården om man har en sån. Kan bli mycket att leka med kompis tex.
Jag blev idag själv uppringd från dotterns förskola om att hon var så lös i magen så att det var bäst att jag kom o hämtade henne. Hon är pigg i övrigt o som vanligt.. Så sambon som ska vara hemma får nog o göra imorgon. Det var ju flera på förskolan som tydligen va dåliga i magen o magsjuka.. Den har vi redan haft o vill inte ha igen. Men det är svårt. Man får se till hur mycket barnet orkar tycker jag. Hellre en dag extra o att barnet sen orkar hela dagen på förskolan när hen väl är tillbaka.
För mig är svaret helt självklart. Såklart man får gå ut en sväng, frisk luft behöver man få fast man vabbar. Att bara sitta hemma dag efter dag är ju väldigt trist men allt beror ju på barnets allmäntillstånd. Jag tar ju inte ut min dotter om hon har hög feber och är helt sängliggandes, men när de börjar bli piggare så är en liten runda i vagnen inget fel! Är ju stor skillnad på att vara på förskolan 6-9 timmar jämfört med att gå ut en liten runda! Hade inte skämts det minsta om jag träffade någon kollega/förskolepersonal ute någonstans. Är ju samma om man själv är sjukskriven, ibland måste man kanske gå ut med sin hund eller handla hem ngt!
Jag tycker man ska vara hemma och inte vistas med andra människor. Jag kan bara tala för vår familj men om Alva klättrar på väggar och får överenergi har jag som förälder engagerat mej för lite. Finns massor att hitta på hemma. Vi kan baka, leka kurragömma, måla vattenfärg, bygga koja inne, leka med såpbubblor, googla fram något pyssel att tillverka. Det är ju bara fantasin som sätter gränser. Är man hemma och vabbar tycker inte jag att man ska låta andra eller allmänna platser aktivera barnet. Vi bor på landet och har långt till kompisar. Men visst går vi ut en liten stund men här drabbas ju ingen eftersom vi har egen trädgård.
Ute får man väl vara när man vabbar, men att vara ute bland en massa folk tycker jag känns fel. Orkar barnet det så borde det orka förskolan. Men att gå en lite längre promenad eller en sväng till lekparken är ju okej.
Min son har varit sjuk endel nu och haft rätt konstig feber som kommer och går och sen sa jag lite till mig själv att idag ska han ta det lugnt och för första kvällen på länge var han feberfri och sedan kunde han äntligen gå till förskolan igen. Jag tror inte att man ska överaktivera barn bara för att de är rastlösa när de är sjuka för de måste faktiskt kunna vila för att bli ordentligt friska. Vi vuxna känner nog efter på ett annat sätt när vi är sjuka. Barn gör nog inte det utan så fort de får lite energi så måste de ta ut den på lek osv. Men inte skulle man själv så fort man kommit på benen efter att varit sjuk dra på träningskläderna och dra ut på en löptur.
Uteaktiviteter eller besöka någon som är medvetna om situationen.
Ut bland andra när man. Precis varit/är sjuk känns egoistiskt. Det finns så många som har sämre immunförsvar osv som kan bli jättesjuk. O de finns sååå mycket att aktivera barn med hemma. O ibland måste man ha tråkigt. Barn mår inte dåligt av de. Idag ”ska man” aktivera sina barn konstant, annats. E man en ”dålig” förälder…
alltså jag tycker väl att det är okej om barnet är på bättringsvägar, inte smittar och har lite ork att göra något, för att man märker att hemma blir dom mer rastlösa. Men smittar man så tycker jag INTE att man ska göra saker utanför hemmet, det tar liksom aldrig slut annars. Genom att träffa vänner och släkt som man smittar ner och sen när man är frisk själv så kommer det tillbaka etc. Och bästa för barn är väl att vila, hemma när det är som värst. Men just när det är på gränsen till nästan frisk men ändå inte helt hundra ork, så ja ut och gör något, det tycker jag. 🙂
Kram fina!