På Smällen!

Lucas har börjat äta bättre. Han äter fortfarande inte helt bra, men han äter mycket mer och oftare än vad han har gjort nånsin! Nu äter han även lagad mat och inte bara barnmatsburkar. Förut åt han bara en vegetarisk barnmatsburk, men nu äter han även kött och korv. Korv är faktiskt väldigt populärt! 🙂 Men han vill inte ha vanlig grillkorv utan det ska vara samma korv som vi äter med chili i. Det är ännu en sak som får mig att tänka att han har problem med ”polyper”. Jag skriver polyper inom citationstecken för det heter egentligen adenoid. När man har en stor adenoid i näsan så får man svårt att känna lukt och då smakar maten nästan ingenting och då brukar kryddstark mat bli mer poppis.

Jag fick en läsarkommentar idag som jag verkligen tycker beskriver livet med en adenoid:

Adenoid (körteln bakom näsan på barn) kallades förr ”polyper”. Både jag och min äldsta dotter har tagit bort dem. Om den börjar växa orsakar den: förkylningar, snuva, nästäppa, man börjar andas med munnen (och alltså får kvävningskänslor när man äter eftersom man inte får in någon luft), snarkningar, man kan förlora smaken (vilket gör mat tråkig alt. att bara kryddstark mat duger), att andas med öppen mun skadar dessutom tänderna då bakterierna kan härja fritt. OBS! En ”vanlig” doktor ser inte adenoiden utan man måste be om remiss till öra-näsa-hals där de har verktyg/kamera speciellt för ändamålet.. Dessutom: Ett liv med en svullen adenoid är plågsamt och bör förskonas alla barn.

Tänk att varje dag känna kvävningskänslor när man äter, ångesten av att äta och meningslösheten att äta när inget smakar något. Ordet Gott har inte ens en innerbörd längre. Jag känner igen mig i allt det här med Lucas även om han har börjat äta bättre så är jag inte säker på om det är tillfälligt eller om det faktiskt har blivit en förbättring. Tänk om problemen kommer tillbaka nästa höst när förkylningstiderna kör igång igen?

Vi har sommaren på oss att utvärdera hur han äter. I augusti har vi en remiss till Östra sjukhusets öron-näsa-hals-mottagning.