Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Jag tycker det finns kill- och tjejfärger.. Ja, iaf till en viss del, men det beror precis på hur man kombinerar dom om dom upplevs som kill- och tjejfärger eller inte. Jag tycker det är störande med människor som säger ”Det finns inga kill- och tjejfärger” som kommentar när jag har nämnt blått och grabbigt i samma mening. Jag tycker också att det är störande när folk säger hen och med flit undviker att använda rosa kläder på en flicka och bara klär sin lilla tjej i unisex kläder! Givetvis gör alla som dom vill och jag respekterar allas åsikter, men i hemlighet så stör jag mig. Men det skulle jag aldrig aldrig säga det till någon som gör så! Jag vet inte riktigt varför, men jag tror att det är för att jag själv älskade rosa kläder och ville jämt ha klänning när jag var liten. Min absoluta favoritleksak var Barbie. Om mamma hade tvingat på mig snickarbyxor (som var det absolut fulaste jag visste!) och bara gett mig bilar att leka med hade jag gråtit floder! Jag var ju en prinsess! En prinsessa kan ju inte gå runt i en outfit á la Karlsson på taket och leka med bilar i sandlådan. Nej, nej, det var helt fel!!!!
Även om man gör sina barn, uppfostrar sina barn, klär sina barn, väljer leksaker till sina barn så kommer man aldrig aldrig kunna bestämma vad dom ska gilla! Vi köper saker till Lucas som vi tycker är grabbiga, coola och tuffa. Både kläder och leksaker. Men det betyder ju inte att han inte kommer vilja ha en rosa T-shirt när blir äldre! Och vill han ha det kommer han att få det! Jag tycker inte att man av ren principsak ska klä sina barn i unisex-kläder, för jag tycker det finns en tjusning med att det finns både flickor och pojkar och jag tycker det är nåt fint som vi ska framhäva. Jag tycker vi ska klä våra barn i det vi tycker är fint och det som barnen tycker är fint och då spelar det ingen roll om det är blått, rosa, svart, vitt eller unisex! Och det finns faktiskt inget kön som heter hen. Det finns kvinnor och män, tjejer och killar, flickor och pojkar och det är något vackert! Något vi ska vara stolta över! Det är iaf min mening! Som sagt så respekterar jag andras åsikter. Det här är bara min åsikt 🙂
Min kompis Jessica skrev ett inlägg på sin blogg om att hennes bonusbarn som är 4 år hade fått en tuff rosa t-shirt med delfiner på. Men den fick han inte ha på dagis för sin pappa. I det här fallet tycker jag inte att t-shirten är en tjej-tshirt bara för att den är rosa. Den t-shirten hade jag utan tvekan tagit på Lucas! Kanske inte just nu eftersom han fortfarande är så liten, men det är för att jag vill att det ska synas att Lucas är en kille. Det syns ju inte så enkelt på bebisar. Så i grund och botten handlar det hela för mig inte om att det finns tjej- och killfärger, utan snarare att jag inte tycker att det är nåt fel med att visa att en kille är en kille och att en tjej är en tjej. Om Lucas sen skulle vilja ha en Barbie eller om han vill klä ut sig till prinsessa så kommer jag aldrig neka min son att göra det. Om det gör honom lycklig så är jag lycklig!
Vad tycker ni? Ordet är fritt!
Skriv nu inte att jag är dum eller nåt sånt bara för att jag tycker så här. Jag respekterar ju era åsikter och säger inte att någon är dum eller liknande, så var god och respektera min åsikt också!
Hej,
Jag tror att du hat missuppfattat. Det handlar inte om att killar inte ska få ha på sig en blå tröja eller att tjejer inte ska få ha klänning. Det handlar om att erbjuda killar klänningar och barbie. Hur ska din son kunna veta att alternativet finns, om det aldrig blivit presenterat? Om det är så hemskt att sätta en rosa tröja på en pojke, varför ska då flickor behöva ha det? Jag var själv väldigt typiskt pojkig, och är det fortfarande. när jag var yngre blev jag förbjuden att t.ex. vara stjärngosse… Jag ser inte vad problemet är, erbjud barn både typiska tjejgrejer och typiska killgrejer och låt de välja utan att vuxna lägger in värderingar. Sedan kommer de välja det de tycker om.
Jag har läst många kommentarer att föräldrar tycker det är jobbigt/pinsamt när folk frågar vad det är för kön eller tar fel på könet..och det kan jag verkligen inte förstå. Vem bryr sig om tant Agda eller grannen Göran tror jag har en son istället för dotter? Min kärlek till mina barn förblir endå den samma oavsett vad tant agda tror! mina närmsta vet vad jag har för kön så jag behöver inte visa resten av världen att jag har just en dotter eller son, jag bryr mig helt enkelt vad andra tror..det är deras problem och inte mitt!:-)
Jag skulle aldrig ta på min son något ”tjejigt”, han är en kille och för mig så gäller då ”killkläder”. När han blir stor nog att bestämma själv få han självklart det, men tänker ta vara på denna tiden och bestämma så länge jag kan. Jag har fått en son, inte en hen och det tänker jag stolt visa upp, inte gå runt och svara på frågor om vilket kön hen har! 🙂 men alla väljer själva, och allas åsikter är lika rätt och fel..
Hannah: skulle gärna läsa ditt inlägg, va har du för hemsida??
Är det inte lite så också att det FUNDERAS FÖR MYCKET? Om jag ser en fin tröja så köper jag den. Jag funderar inte på om den är för kille eller tjej, som en del mammor här verkar göra, det ska liksom vändas och vridas på allt och så sitter man där med en kille i rosa kläder bara för att! Min son 2,5 år gillar klänningar, rosa väskor och halsband, mest troligt för att han ser mig göra mig fin och vill göra likadant! Så han får klä sig så och testa mina skor men får han välja så vill han ha sin Bilar keps, sin Bilar tröja och sin Bilar väska! Det gjorde mig hemskt brydd att han gillar Blixten McQueen eftersom vi aldrig tittat på det när han plötsligen ville ha en sån tröja…Jag har aldrig gillat kjolar och klänningar heller på min tjej, men endast för att det är så krångligt och åker upp osv hela tiden, då väljer jag automatiskt bort det.
Jag har dessutom precis skrivit ett inlägg om bikini på bebisar, det ÄR ju gulligt. Men jag skulle aldrig ha det på min flicka, icke lekvänligt som det är- Men jag lägger ingen värdering i det och dömer andra föräldrar i alla fall!
Nu har jag inte orkat läsa alla tidigare kommentarer men jag tycker det du skrev var jättebra! Det är ingen mening att ”bara för att” klä sin kille i rosa tex…och som du skriver så är det så svårt att se på bebisar vilket kön det är, och då är ju färgen en ledtråd! Eftersom jag har en pojke först och en flicka sen så har jag lite ”neutrala” färger som hon får ha…rött och grönt passar både tjej och kille tycker jag. Men tar jag på henne en blå tröja så får det bli något rosa till det, så det syns det är en tjej! Och Elis skulle inte få ha klänning, lika lite som Vega skulle få ha hans gubbkeps. Vissa grejer är helt enkelt kille eller tjejkläder! Jag har en kompis som har en kille, och häromdagen hade han rosa body, orange byxor, rosa mössa och rosa napp! Det måste bli skitjobbigt för dom när alla frågar vad deras flicka heter….
Det jag ville få ut av mitt förra inlägg var att oavsett vad man väljer att gå för väg är att man skall vara medveten om att sina val påverkar sina barn oavsett om det gäller. Att det finns biologiska skillnader mellan könen är ett faktum. Men att det skulle vara biologisk betingat att tjejer hellre vill leka med dockor eller klä sig i rosa tror jag ingen håller med om. Man brukar utgå ifrån sina egna erfarenheter och mitt mål är förutan friska och välmående barn, att de blir både psykisk och fysisk starka som respektera andra och sig själv oavsett kön. Sedan vilken väg man väljer är upp till var och en bara barnet får den kärlek och bekräftelsen den behöver.
Varje individ är unik och skall få klä sig precis som de vill med kläder, smink, frisyrer m.m. oavsett kön. Men man skall som vuxen och förebild vara medveten om sina åsikter & val färgar av sig oavsett vad man tycker. Jag tror roten i denna diskussion är vilka egenskaper man som förälder vill främja hos sitt barn oavsett kön. Och jag personligen vill inte att mitt barn skall blir behandlad som ett objekt eller bli någons accessoar.
Tina,
När jag växte upp hade jag i princip bara killkompisar så jag är verkligen inte färgad att bli tjejjig på något sätt. Min mamma har aldrig gillar rosa och fluff så den typen av kläder har jag aldrig haft. Jag hade bilbana och He-mandockor men föredrog Barbie och Skrållandockan. Med tanke på hur mycket killar jag umgicks med kan man ju tycka att jag borde blivit mer pojkaktig?
Jag är helt för att barn ska få välja själva men fram tills det att min son kan välja själv så vill jag klä honom i pojkkläder för att det är fint! Han är ju dessutom kille och det är bara att inse att det alltid kommer vara en skillnad mellan könen! Fy vad trist det vore om alla gick runt i könsneutrala kläder, frisyrer och utan smink!
”jag själv älskade rosa kläder och ville jämt ha klänning när jag var liten””Jag var ju en prinsessa!” ”så kommer flickor i störst utsträckning välja dockor och pojkar välja bilar.” Varför tror ni att ni känner och tänker så här Emma, Johanna m.m.? Varför tror du att du älskade rosa färger och ville klä dig som en prinssessa?
Ett av ”problemet” är som andra tidigare skrivit ”Problemet ligger inte i vad barnen har för kläder på sig utan hur barnen blir bemötta i kläderna de har på sig.Bemötande av killar och tjejer är ju också olika och hänger ihop med kläderna”
Föräldrar har en enorm påverkan (omedveten eller medveten) på sitt barn och barnen lär sig snabbt vilket som ger mest uppmärksamhet eller gör mamma/pappa glad. Oavsett ålder vill man som människa alltid bli bekräftad att man duger som man är och att man känner sig älskad. Och för att få denna bekräftelse så anpassar man sig efter omgivningen förväntningar. Det handlar inte alltså om att du Emma som barn ”älskade rosa kläder och ville jämt ha klänning” utan du anpassade dig till omgivningens förväntningar.
Det håller jag också med om, Emma, att om tjejen själv vill ha bilåkiniöverdel så är det helt ok. Jag tror inte att tvååringar kommer med en sådan önskan, men kanske en fyraåring…. Jämförelsen med ölen var dålig, min poäng var bara att en överdel inte alls behövs när man är två år, även om man kommer att behöva den i framtiden.
Min mamma sa likadant när jag var liten, och nu förstår jag hennes resonemang. I hennes och mina ögon känns det konstlat att ha bikini på en liten tjej, däremot är bra UV-kläder praktiska.
Tack för att du lyfter frågorna, det är bra att diskutera och få perspektiv 🙂
Kom igen, Elin! Med det resonemanget, ska man ge ungarna öl när de är 2 år, bara för att de ändå kommer att dricka det när de blir stora? Bikiniöverdel på små flickor behövs inte, de ska inte behöva skyla sig innan det finns något att dölja. Om flickan själv propsar på, då är det väl ok, men att som förälder köra med bikiniöverdel tycker jag är onödigt.
Fast nej Siri! Man kan ju omöjligen jämföra bikini på barn med att 2 åringar ska dricka öl!!!!! Hur tänkte du där? Med det resonemanget så är det ju isf fel att ha även baddräkt innan barnen får bröst, alltså upp till 12 års ålder! Jag tycker inte det är fel med bikini på barn om dom själva vill ha det, men det känns ju inte rätt att kränga på en liten 2-åring bikini bara för att man som mamma tycker det är gulligt!! En bikini är ju rätt bökig och inte alls lekvänlig! Jag skulle inte ta på en bikini på min dotter om det inte var för att hon ville ha det. Jag ville jättegärna ha bikini när jag var liten för det hade ju min mamma! Men jag fick ingen förrän jag var tio och vi åkte utomlands för första gången, innan dess tyckte väl inte min mamma att jag behövde nån.
Håller fullständigt med! Vill passa på att protestera mot folk som säger att de är fel att sätta på små barn bikini överdel!?! Visst kanske de inte behöver de än, men att tycka de är något fel är ju som att neka att bebisen är en tjej och kommer få bröst när hon blir vuxen!! Vi är tjej och kille…..inte nån konstig hen!
Jag håller också med Linda, Sussi och de andra! Våra barn lär sig otroligt tidigt vilken könsroll de förväntas tillhöra, att sätta killar i ett ”tufft” fack och flickor i ett ”sött” fack manifesterar skillnader mellan könen som jag tycker att man ska akta sig för.
Jag har en dotter på 5 som älskar Spiderman och en son på 3 som är prinsessa, när de får välja helt själv. Och det låter vi dem göra. De är båda två söta och tuffa. Hade de varit annorlunda hade de fått vara det.
Vi måste lära våra barn tolerans, allas lika värde och att man måste bli accepterad för den man är, utan press på hur de av samhället förväntas vara.
Jag tror inte det spelar roll om man klär en pojke i tuffa kläder och köper bilar och får han sport intresserad som äldre eller en klär sin flicka i rosa och köper barbie dockor.
Och att man då ”visar hur en kille/tjej” ska vara.
T ex. en barndoms vän till mig (kille) växte upp i ett hem där han hade ett riktigt grabb rum, han älskade spela fotboll osv.
Men desto äldre han blev så insåg han att han var lagd åt andra hållet.
Så trotts att han växte upp väldigt ”grabbigt” så valde han ändå en annan väg 🙂
Hej igen 🙂
Till Linn: Det är inte alls fel att lära sina barn att det faktiskt finns skillnader mellan flickor och pojkar. Vår 2,5-åring har ju märkt att mamma inte har snopp tex. Och att mammor har bebisar i magen men inte pappor. Så det har vi pratat om. Men där slutar enligt mig skillnaderna som ett barn behöver lära sig, det fysiska alltså. Vilka andra skillnader behöver de lära sig? Det är min fråga.
Precis som någon annan skrev så tycker även jag att man som förälder bör rannsaka sig själv. Vad är det egentligen man lär sina barn? Att ett barn år 2013 får höra att hen inte får ha ett visst klädesplagg eller leka med en viss leksak eller bete sig på ett visst sätt för att hen tillhör ”fel” kön är ju faktiskt helt sjukt.
För att få ett jämställt samhälle måste vi börja med våra barn. Visa att alla alternativ finns och inget är fel pga vilket kön man tillhör.
En jätteviktig fråga och bra att du tar upp den, Emma!
Det här är en mycket intressant debatt och hade du frågat mig för ett par år sedan hade jag också sagt att det finns killfärger och tjejfärger. Det var innan jag blev förskollärare och innan jag hade fördjupat mig i genusvetenskap. Problemet ligger inte i vad barnen har för kläder på sig utan hur barnen blir bemötta i kläderna de har på sig. Det finns många studier som visar att killar blir bemötta på ett tuffare sett. Deras kläder är även gjorda för att leka i. Tittar du istället på flickkläderna är de trånga och med gulliga motiv, de får redan från att de är små lära sig att flickor inte ska sticka ut utan vara ordentliga medan pojkarna blir lärda att vara tuffa och vara normen i samhället. Flickorna blir alltså lägre rankade i samhället och om vi inte bryter de mönstret kan det aldrig bli mer jämställt när det gäller till exempel löner för män och kvinnor.
Jag har själv en son och har följt din blogg sen jag blev gravid, ungefär samtidigt som du. Jag klär min son i alla sorters färger, jag vill att han själv ska få en möjlighet att välja vad han vill ha för kläder när han blir äldre. Han ska inte bara ha blåa kläder för att han är pojke, jag sätter på honom dom kläderna jag tycker är fina med mycket mönster och bryr mig inte så mycket om färgen.
Det finns en skillnad på flickor och pojkar, men det är biologiskt och inte socialt. Läs på om genus, de kommer chocka dig över hur mycket vi föräldrar och omgivningen påverkar hur barnen ska vara nu och i framtiden! Det är superintressant!
Annars tycker jag din blogg är bra och de är roligt att läsa om någon som är precis i samma ålder och funderar på samma saker =)
Håller med Linda och Sussi och tänker inte skriva allt det de redan skrivit så bra om.
Jag har så svårt att förstå varför det är så viktigt att man vet att bebisen är en tjej eller kille? Redan där och då blir man bemött olika som tjej eller kille och hur man pratar till dem. Jag säger inte att killar och tjejer SKA vara lika men de har rätt att bemötas lika, och genom att bara köpa typiskt grabbiga/tjejiga saker till sitt barn tror jag man begränsar deras erfarenheter och deras framtida val.
Tycker också att det är synd att det är så mycker mer okej att klä tjejer i unisex än vad det är att klä killar i det för på något vis är det fortfarande mer accepterat med ”pojkflickor” än vad det är med ”flickpojkar”…
Det viktigaste är nog i grund och botten att man som förälder verkligen synar sina egna tankar om ämnet och verkligen tänker igenom vad det är man signalerar till sitt barn. I slutändan vill väl alla känna att de gjort sitt allra bästa som förälder och det kan man nog bara göra om det känns rätt i hjärtat och inte gör som andra tycker och tänker om saken…
En sak som stor mig ar hur foraldrar forbjuder sina barn att tycka om vad de vill! Har jobbat pa forskola ett par ar och har markt hur, speciellt foraldrar till sma killar reagerar nar deras pojkar vill leka med dockor, prinsessklaningar och annat som ar valdigt ”tjejigt”. Kara varld kanner jag, vad skulle de gora om lille 5-ariga Emil vill kla ut sig till prinsessa? Jag forstar inte i fall som dessa vad foraldrarna ar radda for? Jag tycker det ar viktigt att man later barnen valja sjalv vad de vill leka med och inte forbjuda dem bara for att det ar en typisk kill eller tjejlek. Har en liten dotter sjalv, och hon kommer naturligtvis ha nan liten bil att leka med, OM hon skulle intressera sig for det vilket inte alls ar sakert. Men ifall.
Min kusins tjej skulle fa en cykel och hon skulle absolut ha en rosa cykel med prinsessor, sa det fick hon. Och absolut ska hon fa det om det ar det hon vill ha. Men skulle man kopa en rosa cykel at en kille om han skulle vilja ha det?
Jag hoppas ni forstar mig ratt. Jag tycker det ar upp till barnet vilken/vilka farger/leksaker han/hon gillar. Och att man som foralder stottar sitt barn i de valen som han/hon gor oavsett om ens pojke vill leka prinsessa eller bilmekaniker.
Japp min 4 manaders tjej har rosa trojor, men hon har en bla/gra baseball jacka ocksa 🙂 Jag tycker det ar snyggt 😉
Det är väl inte färgen i sig som är ett problem utan vad färgerna & kläderna symboliserar. Att tjejer ska vara söta Och gulliga medan killarna ska vara tuffa och coola. Ja precis som Sussi skriver helt enkelt :). Vad gäller orden hen så är det ju ett missförstånd att det ordet på något sätt skulle ersätta pojke och flicka!? Vad kommer det ifrån? Jag tänker att hen är ett fantastisk bra ord och användbart. Exempelvis kollade vi inte könet på bebisen i magen och att säga ”hen” istället för ”den” tyckte jag låt trevligare, det är ju trots allt en liten människa. Hen visade sig vara en han. Man kan tänka om ordet hen så här; mamma, pappa, FÖRÄLDER(könsneutralt). Man, fru, PARTNER(könsneutralt). Han, hon, HEN(könsneutralt). Exempel i en mening när man inte vet kön; Jag ska till doktorn, undrar vad hen kommer säga. Vill man inte använda hen gör man inte det. Vill man hellre skriva han/hon gör det, vill man skriva h*n gör det då. Men språket utvecklas hela tiden och nya ord tillkommer, så är det och det är något bra och oundvikligt!
Jag tycker att detta är en super spännande debatt. För mig finns det skillnad mellan pojkar och flickor, män och kvinnor.Denna skillnad består dock inte av att flickor inte ska leka lika mycket som pojkar, och därför har jag lite svårt för vissa flickkläder. Inte för deras färg men de är så otroligt opraktiska! Små söta sandaler med en spetsklänning kan du inte klättra i träd i särskilt lätt och jag vill inte att mina barns kläder ska stoppa dem från att leka.
Det Linda och Sussi skriver ovan om att vi påverkar våra barn är alldeles rätt. Men min fråga är, varför är det fel att lära mina barn att det är skillnad på pojkar och flickor? Jag är fullt medveten att det jag gör påverkar hur mina barn kommer att tänka i framtiden, men jag vill att de ska tänka så. 🙂
Slutligen måste jag bara kommentera hen ordet. Jag tycker att det är ett väldigt praktiskt ord att använda om man inte vet om det är en pojke eller flicka. I början kallade vi exempelvis bebisen i magen för hen eftersom vi helt enkelt inte visste om det var en han eller hon. Det är ju faktiskt så ordet är meningen att användas och det är endast (i min åsikt) extremister som anser att det ska finnas hen-omklädningsrum osv 😉
Linda och Sussi skriver det väldigt bra! Självklart påverkar du barnet med hur du väljer att uppfostra, klä och behandla barnet.
Det finns inga tjej och killfärger, så enkelt är det. Sluta lätt ditt barn det.
Jag håller med Linda, barn påverkas väldigt mycket av vad vi föräldrar tycker de är fina i. Och så klart resten av omgivningen Om man inte klär sin pojke i rosa, kommer han troligtvis aldrig gilla det eftersom han aldrig fått det som ett alternativ. Barn är experter på att gilla det de får höra att de är fina i. Bemötande av killar och tejer är ju också olika och hänger ihop med kläderna. Tjejer är söta i sina söta klänningar och killar är tuffa i sina tröjor med bilar på. Utseende för tjejer och prestation för killar. Och vad som är för pojkar resp. flickor får de bara från oss föräldrar, det är inget de själva kommer på.
Jag är för en könsneutral barnavdelning i klädaffärer och med det menar jag inte att alla ska klä sina barn i brunt eller så. Nej, ALLA färger och olika modeller, tryck och mönster på tröjor och byxor. Men barnvänliga kläder, kläder man obehindrat kan leka i. Jag har svårt för tighta jeans och korta kjolar, hur rörlig är man själv i sånt? Och kollar man i butikerna är oftast tjejkläder mindre lekvänliga än killkläder, vad sänder det för signaler egentligen? Och varför ska färger ha ett kön? Varför finns det inga bilar på tjejkläder och inga hjärtan och glitter på killkläder? Varför ska tjejer vara söta och killar tuffa? Varför är det så viktigt att dela in barn i kön, och de fördomar och förväntningar som hör till, innan de själva bryr sig?
Vår son har en väldigt färgglad garderob, blandat från kill- och tjejavdelningar. Han väljer lika ofta rosa som blå kläder. De enda gångerna han klagar är när något inte sitter bekvämt. Så om inte han bryr sig om vilket ”kön” hans kläder har, varför ska jag?
Och det här med hen. Tanken (ja enligt de flesta iaf) är att man säger hen när man INTE vet vilket kön någon är eller när det inte är relevant. Jag är för hen men eftersom jag vet att jag har en son säger jag han. Det är något jag ser så ofta och stör mig på . Att man inte har koll på vad man menar med att använda hen. Det handlar inte om att man vill ta bort han/hon , inte alls. Och könsneutralt handlar inte om att begränsa utan att öka alternativen för sina barn.
Märks det att jag gillar det här ämnet? 🙂
Jag älskar lila och rosa, så självklart har Jennifer kläder i dom färgerna. Robin hade en lila tröja(urväxt nu…), men deras pappa skulle aldrig vilja se Robin i rosa(helst inte rött heller, som han passar så himla bra i! Så det köper jag ändå.) eller att han leker med dockor. Däremot om Jennifer skulle vilja leka med bilar har han ingenting emot det, inte heller om hon har blått på sig(köpte en blå klänning till henne i veckan). Jag tänker mer som dig, om Robin vill ha rosa kläder/leka med dockor så ska han väl få det. Bara han är lycklig! Lika med Jennifer. Man vill ju bara att barnen ska vara glada/lyckliga. 🙂
Hen är det absolut fulaste och mest irriterande ord jag vet! Det finns två kön (ja, jag är medveten om att det finns hermafroditer men även dessa väljer ett av de två könen) Förstår inte vitsen med att använda hen. Är man osäker kan man helt enkelt fråga ”vad heter barnet?”
Jag är helt övertygad om att oavsett om man klär sin pojke eller flicka könsmeutralt och låter barnet leka med precis vilka leksaker han eller hon vill så kommer flickor i störst utsträckning välja dockor och pojkar välja bilar. Såklart finns det alltid undantag men jag har då inte träffat många småpojkar som föredrar en Barbie framför en traktor eller bil.
Jag har nyss fått mitt första barn, en liten kille på 2,5 månad. Vi klär han i typiskt grabbiga kläder för vi tycker det är finast! Dessutom minimerar vi risken att någon frågar vad hen heter 😉 Vi kommer självklart erbjuda tex dockor som leksaker och låta han välja själv men jag är övertygad om att det sitter i hans gener att välja ”pojkleksaker”
Kul att du lyfter ämnet, jag har stört mig på det här könsneutrala tramset länge 😉
Jag jobbar med barn och det är till störst del föräldrarna som påverkar vad barnen tycker om. Så jag tycker det är helt idiotiskt att föräldrarna säger att det finns pojk och flick färger. Barn är barn och ska inte behöva bry sig om sånt. Jag har sett sminkade femåringar som är det bara för att de är flickor och föräldrarna har köpt smink till dem. Eller pojkar som anser att flickor är svaga bara för att de är flickor och deras pappa ljuger aldrig säger de.
Så jag rycker att man ska tänka på vad man gör och säger som förälder. Våra barn ser upp till oss och vi måste vara bra förebilder. Vi måste visa att det finns olika alternativ, att det inte bara finns en väg att pojkar kan leka med dockor och flickor med bilar. Självklart vill man kanske ha pojkiga kläder på sin lilla bebiskille och tvärt om. Jag tänker nog mest praktiskt och på min sons bästa. Ibland är det bekvämast med tights och då har han det. Ibland finns det bara en röd och vit dress med smultron på rea och då får han den. Och hur bekvämt kan det vara för en bebis med kjol egentligen?
Håller helt med dig! Har oxå stört mig i hemlighet på folk som är så jobbigt principfasta med att inte klä sina tjejer i rosa. Hade jag själv haft en tjej hade jag köpt upp alla söta klänningar jag hade hittat! 😛 Men eftersom Leon är en kille får han ”grabbiga” kläder. Inget gulligull! Men tror att det där med flickigt och grabbigt kanske suddas ut något sen när dom blir större. Det finns ju så mycket supersöta kläder just när dom är små. Men inte lika mycket när dom är större!
Kunde inte ha sagt det bättre själv!! Är så sjukt trött på hen och unisex kläder! Väntar mitt första barn nu i oktober och jag kommer klä min bebis i rosa och kjolar och klänningar (troligtvis en flicka) för det tycker vi om och så är vi uppväxta! Jag kan inte påstå att jag tagit skada! När vi lekte som små mina syskon och jag så lekte vi ibland med bilar ibland med dockor, alla var med!
Vill också tacka för en bra blogg! Har snart läst igenom hela arkivet;)
Jag håller med dig! Varför ska det vara dåligt att vi har två olika kön? Alla är självklart lika mycket värda, men vi är olika i hur vi ser ut och det är fint och bra! Nu när min son är så liten att han inte kan välja själv skulle jag aldrig klä på honom en rosa tröja, men om han vill ha det när han själv kan välja får han givetvis det