Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Lucas pratar väldigt mycket. Han brås på sina föräldrar, allra mest på sin mamma som är en riktig pratkvarn 😉
För att stimulera deras utveckling så ska man ju prata med sin bebis när den försöker prata. Eftersom jag inte förstår bebisspråk så dör konversationen ofta rätt snabbt, men så istället härmar jag Lucas. Då blir han alltid jätteglad och skrattar 🙂 Jag brukar börja med att härma honom och sen gör jag nåt annat ljud och försöker få honom att härma mig och när han gör det så försöker jag göra ett mer avancerat ljud. Så här brukar det låta:
– Grrrr, säger Lucas
– Grrr… försöker jag säga
Lucas skrattar och säger ”Grrr” igen. Då svarar jag med ”Booo”. Efter ett par gånger härmar Lucas mig och säger ”Boo” han också och då avancerar jag till att säga ”a-boo”. Ibland lyckas han härma det också 🙂 mammas kille 🙂
Jag pratar hela tiden med mina barn, det blir mest retoriska frågor som Ska vi laga lite mat då? Tror du pappa kommer hem snart? Eller; nu går vi och hämtar posten och sen åker vi på byn. 🙂
Jag brukar berätta saker för Kevin när jag tröttnar på envägskommunikationen 😉 Typ hur mamma o pappa träffades, om våran bröllopsdag (då lillfis låg i magen), om personer i familjen/släkten o vad de jobbar med tex. Han är supernöjd över att höra min röst o jag behöver inte använda fantasin SÅ mycket 😀 en annan kompis tipsade om att läsa högt ur tidningar du själv läser, återberätta lite skvaller 😛
Kul att höra att det är fler som går runt och pratar med sina bebisar hur fånigt det än låter. Idag i affären var Lucas lite otålig så jag gick runt och pratade med honom, typ så här:
-Ska vi se om vi hittar några goda persikor till pappa? Tror du vi hittar det? Pappa gillar ju persikor…
Och så höll det på hela tiden inne i affären! Och då var Lucas iaf lugn 🙂
Jag pratar jätte mkt med tuva. Typ om hon ligger på golvet på ett täcke och tittar så kan jag ”kollar du på när mamma viker tvätt, ska vi lägga in Sebastians kläder osv”