På Smällen!

Nu är vi väl mer eller mindre friska och jag känner mig pigg nog att lämna sängen 🙂 Visst hänger en del av symptomen från influensan kvar men för mig går det bort med Diklofenacen som vi har köpt. För Lucas del är det fortfarande snorigt och en del av slemmet halkar ner i halsen så han måste hosta. Värst är det när han gråter och snoret rinner och han hostar tills han nästan spyr. Men han är mycket piggare och sover hela natten så det är väl sånt man får räkna med. Här fanns det inga receptfria mediciner alls för barn under 11 kg så vi har kört med Alvedon hela tiden. Jag vågar inte självmedicinera utan läkares ordination. Vi hade tänkt att gå till läkaren igår för Lucas var så ledsen och hostade så mycket, men när jag vaggade Lucas i famnen somnade han och sov riktigt länge så han var nog väldigt trött bara. När han vaknade, vaknade han med ett leende på läpparna och klockan var redan 18.00 så då tänkte vi att vi väntar och ser hur han mår.

Idag mår han bra fast han hostar fortfarande ibland. Men han är pigg och glad och har ätit frukost som vanligt, lite mindre men ändå ätit.

Jag tycker fortfarande att det är lite jobbigt när Lucas är sjuk för jag blir alltid lite orolig. Men jag har lärt mig att inte oroa mig när jag ser att allmän tillståndet är bra och att han dricker bra med vatten. Och han har druckit mer än nånsin så jag har egentligen inte behövt oroa mig den här gången. När han var sjuk dom första gångerna, när han var liten liten bebis, då var jag superorolig och jätteledsen och lite så kommer det nog vara med nästa barn också. Nu känner jag ju att Lucas är mer och mer ett barn och jag kan ofta lista ut vad som är fel, med en liten bebis går inte alltid det. Och små bebisar är mycket mer sköra så då blir man ju orolig för det också.