Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
Tack alla som har kommenterat hittills och jag har även fått mail med tips om hjälp! STORT TACK!
Jag blev även ”glad” för er som kommenterar och skriver att ni inte har upplevt samma. Trodde inte jag skulle bli det, men nu känner jag att dt jag upplever faktiskt inte är normalt. Jag känner mer och mer att jag blir starkare och kan stå på mig mer imorgon. Jag känner att jag inte ska behöva ”offra” mig för att det där ärret ska spricka/töja sig. För det känns så i mitt huvud. Som att ärret har lagt sig som en ring eller nåt som måste spräckas för att det ska bli lite mer plats. Och jag inbillar mig att det bara kommer göra helt sjukt jävla ont en gång och sen blir allt bra. Men jag vill inte att det ska göra helt jävla sjukt ont en gång. Då låter jag hellre bli. Finns det insemination för sex-rädda när dom vill bli gravida?
Skämt å sido, så klart måste detta lösas på nåt annat sätt. Jag tror inte det blir bra för mig och min sambos relation annars. Visst kan man vara intim på andra sätt, men vi vill ju såklart kunna skaffa barn igen på det vanliga sättet….
Usch så jag lider med dig! Hoppas verkligen att du får den hjälpen du behöver imorgon !
Alltså för att svara på frågan utan att skämta – det är egentligen inte så svårt som man tänker sig (förutsatt att man inte som jag är spermielös få ;-)) Med risk för att var lite (mycket!) intim så kan det ju vara så att tiden utan penetrerande sex känns för lång att vänta (jag har fått östrogengel av gyn för att mjuka upp det stela ärrområdet och mellangården – jag blev för hårt sydd ä, det hjälper men går inte fort) och det kan känmas jobbigt en längre tid. För att göra heminsemination får man samla speman i en medicinkopp och sedan drar man upp den i en doseringsspruta (från apoteket – utan kant eller så får man fila av kanten) och sedan för man upp den och sprutar in sperman (i slidan alltså – in i livmodern får de som vanligt simma själva). Kanske inget du känner att du vill pyssla med men något som vi regnbågar ofta gör (vid heminsemination med känd donator) eller heteropar som av någon anledning inte kan ha penetrerande sex/inte kan ”deponera” vid det 😉
Jag hade kassa ägg så för mig fungerande varken klinikinsemination eller provrörsbefruktning utan jag fick hela embryot donerat av en familj som själva fått ”för många” – men under barnlösheten blev jag iaf väl bevandrad i alternaticäva metoder att bli gravid 😉