På Smällen!

Ni kanske är nyfikna på hur dom sista nätterna och dagarna har varit sen jag beslutade att fortsätta amma. Jo, det har känts riktigt bra faktiskt. Lucas visar aldrig längre att han vill ha bröstet. Inte ens på natten. På kvällarna ammar jag lite snabbt medan Jair gör iordning en flaska mjölkersättning. Så fort han kommer med flaskan så väljer han den istället för bröstet. Jag tror det är för att jag knappt har nån mjölk längre. Men det känns bara bra för min del. Jag har inte dåligt samvete längre och jag njuter av dom korta amningstillfällena vi har tillsammans. Det känns bra. Jag har inte pumpat mjölk på flera dagar/nätter nu och när jag känner att det rinner till så pressar jag en hand mot bröstet och då läcker det inget.

På tidiga morgon, efter 6, ammar jag i sängen och då sover Lucas 2-4 timmar extra. Men innan dess ammar jag inte, med undantag från igår då jag ammade 4 på morgon för jag var helt enkelt dödstrött. Jag låg vaken och funderade och kunde inte sova…

Hur som helst så känns det här som vi gör nu mest rätt för mitt samvete. Jag mår bra och jag tror att Lucas kan känna det. När Lucas har lärt sig att sova bättre om cirka 1-2 veckor kommer vi ta bort amningen helt.