Idag var första gången på länge som jag har sovit en hel natt. Snacka om att jag vaknade upp kissenödig imorse! Jair har varit fantastisk dom senaste veckorna och låtit mig få sovmorgon varje helg! Oftast både lördag och söndag och han går upp på natten och gör välling också. Jag är mycket tröttare nu som gravid än vad jag är i vanliga fall, men först kändes det inte som att min kära sambo förstod det. Men nu är han verkligen otroligt omtänksam och det har varit så i minst en månad nu.
Jag tror att graviditeten känns mer riktig för honom nu också. Han ser att magen växer och känner bebis sparka. Han ser att jag ibland somnar på soffan (vilket jag nästan aldrig gör i vanliga fall) och han ser att jag har börjat få halsbränna och svårt att böja mig m.m. Han var ju med på ultraljudet i onsdags också, så nu är ju verkligen bebisen verklig för honom 🙂 När jag var gravid med Lucas gjorde Jair allt för mig. Han hämtade allt jag ville ha i kylskåpet, gjorde chokladbollar när jag ville ha, sträckte glaset som stod på soffbordet till mig och han hjälpte mig upp från soffan. När han visste att jag skulle använda bilen gick han ut och skrapade rutorna åt mig så jag fick en glad överraskning när jag kom ut till bilen! Den här graviditeten har vi ju inte bara varandra, nu har vi Lucas också. Så Jair tar väldigt mycket hand om Lucas. Idag är han iväg på minisim med Lucas, utan mig igen! Jag saknar att vara med på minisimmet, men samtidigt så känns den här egentiden så värdefull för mig just nu. Jag och Lucas är ju ofta ute på saker mitt i veckan istället så det gör inget om grabbarna får lite kvalitetstid tillsammans 🙂
Lucas gosar med bebis
Ni andra som är gravida, hur långt gångna är ni? Har era partners kunnat ta till sig att ni är gravida? Hjälper dom er? Eller får ni utbrott på dom precis som jag fick tidigt i höstas?
Bara en fråga, ger ni han fortfarande välling på natten? Jag tänkte på det här med godis och förbud, det är väl inte heller så bra att ge välling då i och med att man inte borstar tänderna, eller vad säger Bvc? Jag är så glad att vi aldrig började med välling till yngsta dottern för det var svårt att sluta för storebror.
Jag är i vecka 17, går in i 18 på tisdagen 🙂 när vi började planera barn så var jag rädd för att min rygg skulle börja krångla då den inte är helt 100 bra efter en bilolycka och ganska tidigt typ i vecka 13-14 så började jag märka att den klarar inte av lika mycket längre så då tycker jag ändå att sambon varit väldigt stöttande och förstående och hjälpsam med tyngre saker som jag märker att jag inte kan göra utan att det börjar göra ont 🙂
Jag är i v.8 och är supertrött samt väldigt illamående hela dagarna. Vi väntar vårt andra barn och min sambo är världens bästa. Han låter mig sova hela nätterna och få sovmorgon.
Det räcker med att han ser att jag är väldigt trött eller seg så tar han hand om allt samt sysselsätter vår 2,5 åring. Jag kunde inte vara mer lyckligt lottad ❤️
Jag är gravid i vecka 19 med andra barnet. Min man sköter i princip allt då jag är sjukskriven på heltid. Utan hans hjälp och förståelse hade allt blivit väldigt mycket tuffare.
Jag är i v. 18 med första barnet (BF 27 april), min sambo har nog inte fattat på riktigt – knappt jag har gjort det då jag inte har någon mage ännu eller känner någon rörelse! Han gör nog inget mer än vanligt ännu 🙂 Får se hur han blir när graviditeten blir mer verklig! Jag får inga direkt utbrott – men jag blir nog lite smånojjig över att han inte verkar fatta att jag inte orkar allt jag brukar! När jag går långsamt eller känner mig hängig och svag, när jag vanligtvis är aktiv och snabb!