Ängla-bönan i magen VUL 6+5 ♥
På Lucas förskola är det blandade åldrar, barnen är allt från 1- 5 år. Jag tycker om det, det känns väldigt familjärt och tryggt. Lucas är fortfarande det yngsta barnet (eller jag tror iaf att han är det yngsta) på hans avdelning. Jag tycker det är ganska skönt eftersom det betyder att han kan få ganska mycket uppmärksamhet från pedagogerna som han inte hade fått på en förskola där alla barn är lika små (och krävande!!!)!
En annan grej som är bra är att dom stora barnen tycker om att vara med dom små och tar till och med hand om dom små! Till exempel, om en liten har ramlat så hjälper ofta ett större barn den lilla upp och/eller ropar på en av dom vuxna. Ett annat exempel som jag har sett när jag kommit på morgonen är att dom större gärna leker med Lucas och när dom gör det så gör dom det på hans villkor!!
Den uppfattning jag har fått om förskolor som bara har små barn är att det ofta blir mer högljutt och bråkigare. Barnen är så små fortfarande att dom inte har lärt sig att dela med sig och att dom inte får slåss och bitas. Barnen får tuffa till sig för att passa in vilket har ändrat barnens personlighet! Det hade aldrig aldrig funkat för Lucas eller för mig!!! Jag kanske är en hönsmamma, men jag hade inte kunnat lämna Lucas till en förskola där Lucas hade behövt tuffa till sig för att passa in. Dessutom så var Lucas ju ganska så *mesig* när han började förskolan, så det kanske hade passat extra dåligt för honom…
För mig är det väldigt viktigt att Lucas är trygg och tycker om förskolan och pedagogerna. Jag vill inte att förskolan ska vara en barnpassningsverksamhet, utan för mig ska förskolan vara rolig, stimulerande och lärande. Jag vill också HELST att pedagogerna ska kännas familjära och kärleksfulla. Jag vill att Lucas ska känna sig älskad, omtyckt och uppskattad på förskolan när mamma och pappa är på jobbet. Just detta tycker jag att pedagogerna gör väldigt bra på Lucas förskola, det känns som harmoni och känslan av att vara en stor familj är det som präglar hela förskolan. Ja, ni förstår kanske varför jag är så nöjd med vår förskola! 🙂
Det enda som jag ser som en nackdel med att ha blandade åldrar på förskolan, är att dom inte alltid kan gå på utflykt med dom äldre barnen. Men på Lucas förskola har dom löst det genom att ha tvärfunktionella grupper. Då delas alla barnen på dom 3 avdelningarna i grupper efter ålder. En grupp för 4-5 år, en för 3-4 år och en för 1-2 år. I grupperna gör dom aktiviteter som passar just den åldersgruppen, så himla smart 🙂
Det vore intressant att höra vad ni läsare har för erfarenheterna vad det gäller förskolor med blandade åldrar eller icke-blandade åldrar. Om ni själva är förskolepedagoger, skriv gärna det då 🙂
Det finns som med det mesta för och nackdelar med det mesta och enligt mig svårt att säga vad som egentligen är ”bäst” då det främst handlar om hur pedagogerna lyckas anpassa verksamheten efter barnens ålder och intresse. Det kan vara väldigt utmanande att jobba med en blandad åldersgrupp där verksamheten ska passa samtliga barn, på en homogen avdelning är det mer anpassat efter barnens ålder. En blandning kan dock skapa större variation för barnen samt skapa en mer ”syskonlik” miljö. Jag ser som sagt för och nackdelar med båda och anser att kvalitén på verksamheten främst beror på pedagogerna som jobbar där samt hur de lyckas anpassa verksamheten utifrån barnens ålder.
Hej. Mina barn har gått på blandad förskola och både vi och barnen älskar det. Tycker att de utvecklas att leka med äldre, de äldre lär sig ta hänsyn till de små. De får pärla och pussla och rita när de vill, de har olika rum de är i. Det är även uppdelat i lillagruppen och storagruppen där de är i åldersvis. Ser nästan bara fördelar☺
intressanta tankar! Jag arbetar ju på förskola och är förälder. Men jag tycker det är jättesvårt. Där Alexander går har det 1-3 år under våren här ska några treåringar skolas över till 3-5 årsavdelningen. Jag gillar att 3-åringarna skolas över 2 ggr under året. En del kanske är redo nu och en del inte fören i höst. Det blir inte så många inskolningar på hösten utan de sprids ut över året. Jag tycker inte alls att Alexander har behövt tuffa till sig gör att det är hårt klimat. Dock finns det 3 st 1-3 avdelningar och på de andra känns det lite mer så. Så hag tror att vi haft kul med personalen. Där jag jobbar har vi 1-4 år. Men i alla fall nu under vårterminen känns 4 åringarna ”för stora”. Att de är färdiga att flytta över till vår 4-5 års (men den är full) vi har fått in några nya små innan och efter jul. Och då märker man hur stor skillnad det är på 1 åringar och 4 åringar. Det är svårt att planera verksamheten så det passar för alla och som du säger blir utflykter så mycket svårare med små barn.
Vår dotter bröjar förskolan snart och hln kommer vara 23 månader. Det är nystartad avdelningen och nästan alla varn är född -13, 3 födda -12. Jag hade velat att det skulle vara mer blandade åldrar eftersom jag vet att dottern gillar att leka med äldre barn. Hon är väldigt tuff och det händer att hon puttas, men bland äldre barn är hon ”lugnare” om man får säga så. Men förskolan har ett väldigt gott rykte så det kommer nog ändå gå bra:)
Jag jobbar på en avdelning med barn mellan 1-5 år och det finns både för och nackdelar så som kommentarerna ovan.
Vår dotter går på en avdelning med barn födda mellan -13 och -14. Vår dotter är äldst på 1.5 år.
Vi har stor brist på förskoleplatser här så vi hade inget annat väl än att ta erbjudandet om plats på en extrainsatt avdelning i kommunen. Vi vantrivs enormt med platsen, dottern har backat enormt i sin utveckling. Hon har slutat testa gå på pottan, äter med händerna igen, vill inte ta på sig kläderna själv längre. Och gnällgråter åt allt. Hon är precis som 1-åringarna som är där. Vår kavata dotter som annars vill visa att hon kan allt själv känns väldigt hämmad…. En jobbig känsla att lämna henne där. Pedagogerna är helt nya och varje morgon sitter det 2-3 barn och gråter. Och jag får ingen känsla av att dom knyter an till mitt barn då de fokuserar på de ännu mindre. Så det är en bakvänd känsla att lämna henne där, och gå på mitt jobb och hålla barnen där i famnen och trösta och finnas till. Utan att veta om mitt eget barn får ha det så.
Tappade tråden lite. Men behövde nog lufta känslorna runt det lite
Ush Sara så ska det inte behöva vara. Jag arbetar på en garantiförskola och det är stor skillnad mot en vanlig förskola då fokus ligger på trygghet, inte det pedagogiska, då allt är nytt och det inte finns några inarbetade rutiner eftersom att inga barn är trygga från början, bara inskolningar osv. Men tycker du ska prata med förskolechefen om det känns så pass illa, det ska ju ändå gå!
Vad skönt att höra att det med ljudnivåerna och att det skulle vara bråkigare på småbarnsavdelningarna inte verkar stämma. Jag har fått den uppfattningen efter att en mamma som har berättat om sin upplevelse på en förskola hon har besökt under en dag. Skönt att höra att detta int eär något generellt.
Jag jobbar i förskola och skulle välja åldershomogena grupper alla gånger! Det är mycket lättare att anpassa miljön för barnen. Där det är blandat kan man till exempel inte ha små pärlor och grejer framme för de stora barnen, vilket gör att barnen blir mer behövande. En 4-5-åring ska inte behöva fråga efter att få göra pärlhalsband, sy eller måla. Det ska gå att plocka fram själv. Tycker också att det är tvärtom mot vad du beskriver. De småbarnsavdelningarna jag varit på känns mycket lugnare än de blandade. De små barnen blir alldeles för stressade i de stora barnens tempo. Sedan leker ju barnen gärna med jämngamla barn och risken att de inte klickar med någon är ju större där det är blandat. Mitt jobb har nyligen bytt från blandade grupper till åldershomogena och jag upplever grupperna som mer dynamiska och samspelta nu.
jobbar som förskollärare på en förskola där grupperna är uppdelade på 6 avdelningar, en för de födda -13, en för de födda -12 osv. Fördelar som jag ser det är att miljön och aktiviteten lättare kan anpassas till varje ålder. Känner inte heller igen det här med högre ljudnivå och att barnen behöver tuffa till sig men det kan ju vara så olika från ställe och barngrupp och pedagoger. Sen finns det naturligtvis fördelar med med åldersblandat också, som du nämt Emma. På mitt jobb finns det ett torg där barnen träffas både i fri lek och organiserade aktiviteter. Och sen kommer de äldre gärna och hälsar på hos de små 🙂 tror det viktigaste är att det finns engagerade och närvarande pedagoger!
Håller inte med alls om att det skulle vara högljutt och att barnen måste tuffa till sig på en småbarnsavdelning snarare tvärt om. Ofta är det lugnare å inte samma ljudnivå som det kan vara med äldre barn. Att utforma en miljö som passar 1-5 år kräver en del på grund av åldersskillnad. Jag föredrar homogenare grupper men det är jag
vi älskar att dottern går på en avdelning för 1-5år. Är verkligen supernöjda. Men förskolechefen har beslutat ta bort den avdelning & också bestämt att dottern & två flickor till som är födda 2013 ska byta till småbarn i augusti.
Jag håller just nu på att bråka med förskolechefen om detta för anser inte att hon ser till barnens bästa. Speciellt inte eftersom dottern kommer vara nästan 2,5 år när byter sker för att sen behöva flytta tillbaka till en avd för 3-5år efter Max ett år.
Hoppas ni får ha kvar avdelningen för 1-5 år. 🙂
Min dotter går på en förskola där det är uppdelat i åldrarna 1-3 och 3-5. Har inte alls märkt av det du skriver, att dom mindre barnen skulle behöva tuffa till sig. Det tror jag mer handlar om vad barnet har för personlighet och hur väl barnet anpassar sig in i gruppen.
Tror att det finns både positiva och negativa saker i båda delarna. I vår förskola är dom uppdelade på dagarna och gör saker som är anpassade för den åldersgruppen, går på utflykter, mm och på mornar och eftermiddagar är grupperna oftast tillsammans. Tror att det är bra att få båda delarna. 🙂
Huvudsaken är att barnen trivs och vi föräldrar är nöjda.