Jag var så trött efter allt förut så jag glömde att uppdatera er. Det hela höll på typ en timme. Jag tig först alvedon och Diklofenac men smärtan eskalerade så snabbt att det kändes som att svanken var påväg att brytas av och inget hände. Jag vet att jag måste härda tills något händer, för det är bara då som det slutar. Jag har ju värkarna förmodligen för att kroppen försökte få ut nåt. Kroppen kämpade, ju kunde känns det och nu gjorde det nästan lika ont som igår så jag tog min sista morfintablett också. Varning för äckel!Precis när jag hade svalt den så känner jag plötsligt hur en STOR klump tryckte sig ut utan min kontroll. Jag kände liksom att bindan sjönk ner och hade liksom ingen kontakt med kroppen, så stor var klumpen. Jag sprang till toaletten och slet ner byxorna och liksom kastade mig på toan så att allt ramlade ner i toan istället för på kläderna. När jag tittade ner i toan såg jag bara blod, så jag såg aldrig klumpen, den hade väl sjunkit längre ner i hollken. På nåt sätt vill jag veta om det var bebisen eller inte men samtidigt ville jag inte vispa runt i toaletten. Värken gick över så jag satt kvar och försökte pressa lite mera men sen vakna Lucas så då spolade jag. Jag undrar fortfarande om det var bebisen som jag spolade ner, det lite sådär att begravningen blev i den toalett. Det är svårt att dra gränsen från när det är ett barn och inte. För mig var det här ju ett barn, det var mitt barn 🙁
Nu känner jag mig inte heller lika säker på att allt kommit ut. Igår när jag skulle gå på bion ömmade blygdläpparna väldigt mycket och när jag var påväg hem så gjorde det ont i underlivet och kändes uttänjt, ungefär som att det fanns nåt i kanalen påväg ut. Men jag försökte skjuta undan den känslan och kalla den mensvärk. Jag blödde ju knappt längre och då borde väl allt vara ute? Eller? Men sen startade ju detta på natten och jag har fortfarande en känsla att ligger nåt kvar i kanalen. Jag ska ringa till gynmottagningen idag och berätta detta och se vad dom säger. Jag kan ju dessutom behövande smärtstillande om det blir fler såna här vändor. Det funkar ju inte att jag svimmar på badrumsgolvet pga smärtorna!
Stark du är!! Kram
Du är bara så jäkla bra! Tack än en gång för att du delar med dig av detta.
Jag har själv varit i din sits och jag förstår precis vad du går igenom.
Heja dig!
Sköt om dig och stor KRAM från mig
jag gjorde en medicinsk abort i vecka 12. men fick vaginala tabletter för att starta värkarna, inte förstått om du fått det? jag hade iallafall OTROLIGT ont samma dag som det började, var dock tvång att vara på sjukhuset eftersom det vaf så ”långt” gånget. där fick jag morfinsprutor eftersom smärtan var så illa & jag kräktes en massa. jag svimmade av flera gånger. fick åka hem efter ca 8 timmar när det värsta avtagit, sen hade jag lindrit ont i några dagar. blödde gjorde jag dock i 6-8 veckor vilket var helt normalt enligt dem 🙂
Den där jätte stora klumpen måste ha varit moderkakan! Bebisen är ju så himla liten.. Minns att jag också fick ut en sån där stor klump i bindan när jag gjorde min abort men minns inte så mkt om den då det var 7 år sen..