Älskade ni också dokumentären Searching for Sugarman? Eller är du en av dem som tyvärr inte sett den än? Nu har jag ett stycke soundtrack och ett stycke film att tävla ut. Så du som redan sett och älskar musiken kan vinna en skiva och du som inte sett filmen kan liksom vinna en film. Så flott va!
Svara på nedanstående genom att skriva i kommentarsfältet senast måndag den 7 januari. Glöm inte skriva vad ni helst önskar: skiva eller film.
Vem skulle du vilja se en dokumentär om och varför?
Jag är enväldig jury.
Vill gärna se en dokumentär om Morrissey. Bara älskar The Smiths och deras musik och det vore superintressant att få följa sångarens liv, veta mer om hans barndom, uppväxt, karriär, familj etc.
Önskar helst en film (DVD).
Jouni Mömmö (1955-1991)
Vem då??? frågar ni… Finska Jouni var gitarrist, låtskrivare, sångare – och led av svåra psykiska problem. Hans efterlevande påstår att Jouni var killen att be om musiktips: han hade hört ALLT innan någon annan och sovrade bort strunt och skräp.
Sjukdomens utbrott innebar samtidigt startskottet på hans egen musikkarriär: kreativiteten och låtarna formligen flödade i takt med att hans tillstånd förvärrades. Jouni kickades från sitt eget band Silmienvaihtajat då de övriga bandmedlemmarna ansåg att det är omöjligt att samarbeta med honom. Gitarrguden Otra Romppanen tog honom då under sina vingars beskydd och tillsammans grundade de Mana Mana, alla tiders kultband. Mana Mana gav ut en LP och några singlar. Jello Biafra ville ge ut Mana Mana (sjunget på engelska), jag har kompisar som träffat italienska doom metalfreaks, som är redo att sälja sin egen mor för Mana Manas originalskivor…
Jouni Mömmö såg sig själv som en kärlekens symbol, som sprider allt gott omkring sig. Samtidigt brottades han inombords med alla helvetets djävlar och demoner, och detta djävulusiska mörker är det nog som lyssnaren hör i hans musik och texter. För att dra en parallell till Roky Erickson: även för Mömmö var lyriken (med apokalyptiska odjur och droger och sinnessjukdom i en osalig röra) i högsta grad självupplevd och ingen fiktion.
Jouni Mömmö dog av en överdos piller. Många, många av hans samtida från de karelska hemtrakterna är fortfarande mycket aktiva inom finskt musikliv, så någon borde passa på att intervjua dem och göra den där dokumentären…
Silmienvaihtajat släppte inga skivor då på 80-talet, men det finns demo- och liveinspelningar, som t.ex. den här låten, Kesäaika (”Sommartid”):
http://youtu.be/03nxe2v6lnY
Låter den bekant? Jämför med Magnus Ugglas Sommartid… Jouni Mömmö bodde i Sverige vid den tiden då punken nådde Norden…
Jag vill ha Sugarman-filmen!
Stort grattis, du vinner filmen!! Maila mig din adress på [email protected]
Jouni Mömmö (1955-1991)
Vem då??? frågar ni… Finska Jouni var gitarrist, låtskrivare, sångare – och led av svåra psykiska problem. Hans efterlevande påstår att Jouni var killen att be om musiktips: han hade hört ALLT innan någon annan och sovrade bort strunt och skräp.
Sjukdomens utbrott innebar samtidigt startskottet på hans egen musikkarriär: kreativiteten och låtarna formligen flödade i takt med att hans tillstånd förvärrades. Jouni kickades från sitt eget band Silmienvaihtajat då de övriga bandmedlemmarna ansåg att det är omöjligt att samarbeta med honom. Gitarrguden Otra Romppanen tog honom då under sina vingars beskydd och tillsammans grundade de Mana Mana, alla tiders kultband. Mana Mana gav ut en LP och några singlar. Jello Biafra ville ge ut Mana Mana (sjunget på engelska), jag har kompisar som träffat italienska doom metalfreaks, som är redo att sälja sin egen mor för Mana Manas originalskivor…
Jouni Mömmö såg sig själv som en kärlekens symbol, som sprider allt gott omkring sig. Samtidigt brottades han inombords med alla helvetets djävlar och demoner, och detta djävulusiska mörker är det nog som lyssnaren hör i hans musik och texter. För att dra en parallell till Roky Erickson: även för Mömmö var lyriken (med apokalyptiska odjur och droger och sinnessjukdom i en osalig röra) i högsta grad självupplevd och ingen fiktion.
Jouni Mömmö dog av en överdos piller. Många, många av hans samtida från de karelska hemtrakterna är fortfarande mycket aktiva inom finskt musikliv, så någon borde passa på att intervjua dem och göra den där dokumentären…
Silmienvaihtajat släppte inga skivor då på 80-talet, men det finns demo- och liveinspelningar, som t.ex. den här låten, Kesäaika (”Sommartid”):
http://youtu.be/03nxe2v6lnY
Låter den bekant? Jämför med Magnus Ugglas Sommartid… Jouni Mömmö bodde i Sverige vid den tiden då punken nådde Norden…
Jag vill ha Sugarman-filmen!
Nordkorea, hur ser invånarnas dagar ut och visa hur det verkligen ser ut i landet. Med enda anledningen att det är ett så slutet land. En annan idé vore ju att följa en nordkorean som flyttat till USA för att se dennes reaktion på ett sådant totalt olikt land. Jag vill ha skivan om jag skulle vinna
För mig var valet väldigt enkelt, en person vars låtar man hör dagligen runt om i hela världen, som satte Sverige på popkartan igen efter Abbas och Roxettes storhetstid. En djupgående dokumentär om hans 20-åriga karriär inom musikindustrin. Från starten med producentkollektivet- Cherion, samarbetet med Denniz Pop, 90-talets erövring av poplistorna med Britneys genombrott, pojkbandens dominans(Backstreet boys; NYSYNC, Westlife) till nutidens stora stjärna- Justin Bieber. Var han hämtar sin inspiration ifrån, hur soundet och melodierna kommer till, arbetet ifrån studio till billboard-listan. Vilken låt han är mest stolt över, vilket album han känner sig mest nöjd över, om han har något dröm samarbete och om han själv förstår hur mkt han betytt för svensk popbransch. Huvudrollen stavas; Max Martin. Jag skulle väldigt gärna vilja ha skivan.
Stort grattis, du vinner skivan!! Maila mig din adress på [email protected]
Searhing for Sugar Man står högt upp på att se listan och är jag är fortfarande ”dokumentärhög” efter Palme i jul. Så illans bra! Där skymtade ju Ingmar Bergman förbi och hans geni och galenskap vore mycket intressant om det görs så bra som av Kristina Lindström och Maud Nycander. 🙂
Jouni Mömmö (1955-1991)
Vem då??? frågar ni… Finska Jouni var gitarrist, låtskrivare, sångare – och led av svåra psykiska problem. Hans efterlevande påstår att Jouni var killen att be om musiktips: han hade hört ALLT innan någon annan och sovrade bort strunt och skräp.
Sjukdomens utbrott innebar samtidigt startskottet på hans egen musikkarriär: kreativiteten och låtarna formligen flödade i takt med att hans tillstånd förvärrades. Jouni kickades från sitt eget band Silmienvaihtajat då de övriga bandmedlemmarna ansåg att det är omöjligt att samarbeta med honom.
Gitarrguden Otra Romppanen tog honom då under sina vingars beskydd och tillsammans grundade de Mana Mana, alla tiders kultband. Mana Mana gav ut en LP och några singlar. Jello Biafra ville ge ut Mana Mana (sjunget på engelska), jag har kompisar som träffat italienska doom metalfreaks, som är redo att sälja sin egen mor för Mana Manas originalskivor…
Jouni Mömmö såg sig själv som en kärlekens symbol, som sprider allt gott omkring sig. Samtidigt brottades han inombords med alla helvetets djävlar och demoner, och detta djävulusiska mörker är det nog som lyssnaren hör i hans musik och texter. För att dra en parallell till Roky Erickson: även för Mömmö var lyriken (med apokalyptiska odjur och droger och sinnessjukdom i en osalig röra) i högsta grad självupplevd och ingen fiktion.
Jouni Mömmö dog av en överdos piller. Många, många av hans samtida från de karelska hemtrakterna är fortfarande mycket aktiva inom finskt musikliv, så någon borde passa på att intervjua dem och göra den där dokumentären…
Silmienvaihtajat släppte inga skivor då på 80-talet, men det finns demo- och liveinspelningar, som t.ex. den här låten, Kesäaika (”Sommartid”):
http://youtu.be/03nxe2v6lnY
Låter den bekant? Jämför med Magnus Ugglas Sommartid… Jouni Mömmö bodde i Sverige vid den tiden då punken nådde Norden…
Jag vill ha Sugarman-filmen!
Kjell Höglund för att han är en mytisk musiker som har hållit på i evigheter. Tar gärna en film.
Om svenska tv-ankare. (T.ex. Claes Elfsberg). För att man ser dom varje dag men man vet ingenting om dom!