”Ursäkta, har ni en bokklubb? Vad mysigt!” Den kommentaren fick vi av en söt, cirka 16-tjej igår. Snällt sagt, men shit vad jag kände mig gammal. Men vi fortsatte med våra försök till vuxna diskussioner trots att flickorna bredvid oss skramlade med sina sista barnbidragskontanter för att dela på en morotskaka (kommer ni ihåg?). Denna gången läste vi Pulitzerprisvinnaren Oscar Waos korta förunderliga liv av Junot Diaz. Jag märkte att det här var verkligen ingen bok som man bör läsa på tunnelbanan, jag kom aldrig in i den. Daniel däremot läste den i en hammock i Mexico, han gillade den något bättre.
En bra historia, men lång, om en familj från Dominikanska republiken som drabbats av en Fukú – en förbannelse. Men nej, jag rekomenderar den inte.
Nu ska vi läsa Carl-Johan Vallgren.
Senaste kommentarer