Alltså nu måste väl ändå våren kommit på riktigt eller?!
Vi kom ut på en kort runda idag också. Jag vågar varken gå långt eller snabbt med tanke på att benet/foten ballade ur förra veckan. Men en kort runda är bättre än ingenting alls. Även denna dag stannade vi i en lekpark. Där var det en förskola som också passade på att njuta av vädret så vi stannade inte länge. Gabriel fick såklart gunga och sen stod han mest och begrundade alla andra i samma storlek som honom. De sprang förbi honom och han blev aldrig orolig, bara tog in att det fanns fler i hans storlek. Jag blev lite lättad för det känns som att han mer och mer kommer kunna acceptera en förskola till hösten.
Ser ni förresten skorna? Dom är nya. Jag hittade dom när jag köpte skor till Lucas. Så nu lämnar vi officiellt över de gamla skorna till Mikael och så får Gabriel använda sina nya.
För första gången fick Gabriel även testa på det här med en klämmis i lekparken. Jag hoppas innerligt att vi kommer kunna ha många fikastunder i lekparkerna framöver, det är så himla mysigt!
Vi gick vidare till torget och torgdagen. Enda anledningen till att vi var där var för att det återigen såldes donuts. Så vi handlade och sedan gick vi hem lagom till lunchen. Sen blev det ju skrik och panik, men det har jag redan nämnt idag.
Det bästa av allt? Jo att jag var ute med grabbarna på förmiddagen, och nu har de varit ute en stund med pappa på kvällen. Älskar att vi är två så att man kan turas om att gå ut. Jag tror de kommer sova gott inatt, Gabriel kommer definitivt göra det, Mikael är ju orolig med sina tänder, men det blir nog bra.
Imorgon har jag faktiskt ingen träning inbokad så jag funderar på om vi ska ta en cykeltur på kvällen, kanske till någon lekpark längre bort.
Till hösten hoppas jag att jag fortfarande orkar göra sådana här saker, även om jag jobbar/pluggar. Jag vill verkligen finnas till för mina barn. Det är ju dom som är livet. Sen måste man ju arbeta för att ha råd med livet, allt kostar ju. Men jag vill ändå kunna ha energi till att leka och finnas där för mina barn. Jag får nästan lite ångest när jag tänker på att barnen ska skolas in. Jag vill ju vara med dom! Jag vill inte lämna bort dom flera timmar om dagen. Men sen vet jag ju att det är så det är. Jag hoppas innerligt att de åtminstone slipper vara 8-10 timmar om dagen varje dag. Visst kommer det bli långa dagar, jag kan inte blunda för det, men jag vill inte vara den som lämnar först på morgonen och hämtar sist på eftermiddagen. Sådant tycker jag inte om.
Ni som har småbarn, eller har haft, hur har ni gjort med barnen? Varit ute och lekt efter jobb/förskola? Stannat hemma för att ni vill eller för att ni inte orkat?
