Nu ligger jag efter igen. Har inte uppdaterat på en vecka, jag ber om ursäkt! Min förklaring? Jo jag är så galet trött av amningen. Helt sjukt! Energin bara tar slut och sen är jag liggande typ. Så obehagligt.
Menmen, förra fredagen kom vår sköterska från BVC hem till oss. Jag älskar henne. Hon är så öppen, ärlig och brutal samtidigt som hon är omtänksam och bra på att socialisera sig. Hon blev så glad att komma hem till oss för hon fick nämligen se den glada mysiga Mikael. Varenda gång vi är hos henne, skriker Mikael. Han vill verkligen inte till BVC. Spelar ingen roll om det bara är vikt och längd vi ska kolla, han har panik från det att vi går in till det att vi går ut. Men nu var han glad och flinade upp sig ordentligt när hon kom. Så hon blev så glad att se att han faktiskt har ett härligt leende.
Men hon kom ju såklart för Livs dels. Fastän vi i princip kan allt nu, gick vi igenom det man ska gå igenom – kost och vanor, alkohol och tobak, mående och hormoner. Vi pratade mycket och länge. Och det är så skönt med henne för man kan verkligen berätta allt. Hon har alltid något klokt att säga, eller något skämtsamt när vi vänder på det åt det hållet. Hon är fantastisk och jag är så tacksam att vi har henne.
Liv hade gått upp i vikt i alla fall. Precis på gränsen till vad som är ”okej” för tiden. Så hon ville gärna ta en viktkontroll till. Eftersom Liv har legat på gränsen med solning var det bara en försiktighetsåtgärd så det inte hade vänt igen. Och det besöket hade vi igår, onsdag. Jag traskade dit och vi behöver inte oroa oss, Liv hade gått upp nästan det dubbla nu i vad som är ”okej” för tiden. Den här siffran är inte hugget i sten, men om det är mindre än den siffran kan man fundera på om man ska amma mer, eller är mjölken tillräckligt och så vidare, efter lite mer luskande då förstås. Den siffran vi fått till oss var 140 gram, Liv hade på fem dagar gått upp 260 gram. Så nästan det dubbla och jag kan nu vara nöjd med att jag har grädde istället för mjölk i mina bröst. Jag är så tacksam! Efter att två barn som fått ersättning och fått utpumpad mjölk, är det alltid lite osäkrare med amning. Hur mycket får hon i sig mängdmässigt och så vidare. Nu fick jag svar på att jag inte behöver oroa mig åtminstone. Så skönt.
Så nästa vecka är det BVC igen med läkarkontakt, då får vi se hur det går. Blir hon som Gabriel som är glad och trevlig, eller blir hon som Mikael som bara skriker?
