Trots mitt dåliga humör den här veckan, har jag kunnat skoja lite. Jag mår fortfarande dåligt men är inte lika arg längre. Jag har fått sova och dagarna har fungerat bra i alla fall. Det jag tror har gjort allting är att jag två kvällar nu kommit ut på en liten promenad. Absolut inte lång eller snabb, men bara för att få frisk luft och känna att man faktiskt gör något. Plus att barnen får frisk luft en stund innan de lägger sig, win-win.
I onsdags började jag skoja om att du kan ju ge dig fasiken på att Skruttan kommer komma på skottdagen. Egentligen är det ju inget fel med den dagen men det är ju tråkigt att fira sin födelsedag på fel dag känner jag. Jonas skrattade åt mig och sa att hon kan väl hålla sig inne två dagar till så blir det bäst. Vad hände? Jo under onsdagskvällen hade jag sådan sjuk mensvärk! Det molade i magen hela kvällen och strålade mot rygg och ben. Ibland kändes det som att hela magen spändes som i en sammandragning eller förvärk. Jag blev lika paff varje gång. Hon vill alltså ut på skottdagen?! Känslan av mensvärk höll i sig även när jag la mig. Självklart googlade jag men blev inte klokare. Till och med på 1177 står det olika om förvärkar och sammandragningar, smidigt! På ett ställe står det att det börjar upptill och spänner i hela magen. På ett annat ställe står det att förvärkar och förlossning kan börja med mensvärk långt ner i magen som strålar mot ryggen och ner i benen. Så vilket ska man gå på?
Hur som helst, jag vaknade på natten och kände lite men det var inget direkt så. Somnade om. På morgonen hade jag lite känningar men inte som onsdagskvällen. Och hela skottdagen gick utan att bebis kom. Jag hade lite känningar men inget mer. Man kan ju ha dessa känningar i flera dagar, ibland veckor innan förlossningen verkligen startar så det är ju inget speciellt med det. Det enda som egentligen är störigt är ju att det är irriterande att gå och ha lite småont hela tiden. Men samtidigt är jag glad eftersom jag då vet att förlossningen snart kommer, med baktanken om att ”snart” kan vara tre veckor. Men ändå.
Jonas jobbade natten som var och har en natt kvar. Det är den sega veckan med andra ord. Hatar när han jobbar natten till fredag och natten till lördag. Blir alltid så lång tid med barnen själv. Jag älskar såklart att vara med mina barn, men de har varit hemma hela veckan eftersom det går magsjuka på förskolan, och då blir det ganska intensivt att vara själv med dem när man inte kan underhålla dem lika lätt när man är höggravid. Men mor skulle nog in till stan nu på förmiddagen så då är tanken att hon ska vara med dem lite på baksidan så jag kan fixa iordning lunchen till oss. De har fått vara ute nästan varje förmiddag denna vecka och det underlättar så mycket. De blir aktiverade med lite annat, de får frisk luft och jag får möjligheten att fixa inne. Jonas har med andra ord varit med dem ute.
Men åter till Skruttan. Vi klarade februari. Vi kommer alltså få en marsbebis trots allt. Jag var lite nervös där att hon skulle kommit på skottdagen som sagt men vi tog oss förbi. Det är egentligen ingen som tror att jag kommer gå över tiden, jag gjorde det två dagar med Lucas men det är ju knappt att räkna som övertid. Så troligtvis kommer det finnas en liten bebis i vår famn inom tre veckor.
Nu längtar jag enormt
