Alltså jag minns inte när jag var på gymmet senast. Helt sjukt vilken otur jag haft med min träning!
Först försvann lite pass för att jag började plugga. Orken fanns inte och jag förväntade mig detta, me tänkte att när jag kom in i plugget skulle jag hittade nya sätt med träningen.
Sen fick Jonas nya arbetstider. Vilket gör att varannan veckan kan jag inte träna det jag vill. jag körde ändå några söndagar och ibland kom mormor och tog barnen så jag kunde träna.
En hostepisod kom. Eftersom jag numera inte bara går hemma, valde jag att pausa helt för att den skulle försvinna fortare. Nu måste jag ju sätta plugget i första hand liksom.
Skolan blev väldigt intensiv och jag hann inte med träningen. Sen kom ännu en hostperiod.
Och sen föll jag. Jag halkade ute och slog i knäet. Skit tänkte jag för nu va jag ju frisk från allt! Haltade runt den dagen i skolan och på kvällen insåg jag att jag hade ont i axeln. Landade väl fel när jag föll helt enkelt.
Munkar det gått typ tre veckor tror jag sen fallet och jag tänkte att lite träning för resten av kroppen än knäet kunde vara lämplig. Men vad händer? Jo jag är dunderförkyld! Alvedon fyra gånger om dagen och nässpray för att ens kunna andas.
Så nu kan jag inte träna för att förvärra den, har ju bara tre tillfällen kvar i skolan och det är dom obligatoriska – en dugga, ett seminarie och en tenta. Duggan kan jag göra om absolut men vill slippa det, är jag inte med på seminariet så måste jag göra en skriftlig inlämning för ett tenta av det projektet. Och ja tentan blir ju en omtenta i januari om jag inte gör den nu.
Så det blir nog ingen mer träning i år känns det som, vilket suger.