Det här är ett inlägg jag funderat på väldigt länge. Något som är aktuellt över lag känner jag då det tas upp på olika ställen i sociala medier. Till det här kommer jag inte lägga till några länkar till källor, det får ni hitta själv. Men de sakerna jag tänkt på kommer jag ändå nämna här och vart jag hört/sett det. Allt kom i mina flöden igår åtminstone.
Det började på Instagram. Jag såg en reel, som uppenbarligen var tillgjord, men jag fick ändå en tankeställare för tyvärr är det många gånger just så här. Den handlade om att en kvinna satt med sitt barn i ett köpcenter. Bebisen skrek och skrek och hon blev mer och mer stressad. Hon satt på en bänk som var rund så bakom henne satt ett par. Mannen tittade mot henne flera gånger och kvinnan blev irriterad för att han släppte sitt fokus på henne. Kvinnan med barnet blev mer stressad av det här och ställde sig upp för att vagga runt med barnet, men det hjälpte inte. Barnet var helt enkelt hungrig. En annan kvinna gick förbi och blängde när mamman diskret försökte få till en amning utan att visa för mycket. Men stressen när kvinnan blängde gjorde det värre. En sekund senare kommer fem män, ställer sig med ryggarna mot kvinnan och täcker henne med sina kroppar för att hon ska få den privata sfären hon behöver för att det ska fungera för henne och barnet utan dömande blickar. Jag bölade som en gris (hyfsat hormonell nu).
Jag vet ju att så här är det ju inte i samhället. Men det jag tänker på är kvinnorna som är irriterade. Det är så vanligt idag att en kvinna irriterar sig på andra kvinnor vad de än gör. När det trilskas som det gjorde i filmen, varför blänger man? Varför hjälper man inte till? Att hjälpa till kan vara att flytta sig för att ge utrymme, eller att fråga om man kan hjälpa till. Ställa frågan ”är barnet hungrigt? Det är mycket lugnare i den änden” eller ”där borta finns ett rum där du kan sitta i lugn och ro så du inte känner dig stressad”. Det finns så mycket man kan göra. Och med det sagt, jag vet inte om jag själv skulle göra det, men jag skulle absolut inte blänga och vara tjurig.
Det andra och tredje som fick mig att tänka igår var Pernilla Wahlgren. Jag lyssnar på den podd hon har tillsammans med Sofia Wistam. Jag ligger några avsnitt efter men just igår blev det att jag lyssnade på ett avsnitt som heter ”DIrty Kitchen”. De tar bland annat upp den hatstorm som Bianca råkade ut för nyligen. Jag har missat detta totalt men jag blev irriterad ändå. Bianca är/har tydligen varit på semester i Mexiko (tror jag) och min första tanke är ju att där går man runt ständigt i bikini, korta shorts/kjolar och små linnen. Det är varmt och man vill få en fin bränna helt enkelt. Så tänker jag. Jag tänker att det är exakt så jag tänker när jag varit på semester. Går vi till stranden är det inte alltid jag tar på något mer än bikini och shorts liksom.
Bianca har då lagt upp bilder från semestern i just bikini och endast bikini. Och vad händer? Jo andra kvinnor, äldre kvinnor, skriver sådana fruktansvärda kommentarer. Jag har inte sett dem själv så jag kan inte skriva här vad de skrivit, men enligt Pernilla har det ju varit hets om att varför visa upp sig naken på sociala medier. Det fortsatte med att Pernillas son Oliver som nyss fick barn också är på semester. Hans sambo Zoe har lagt upp bilder när hon håller deras son i famnen iklädd endast bikini. Även där har folk kommenterat att det kommer ju vara pinsamt för honom att se sin mamma naken och hållandes i honom. Hon hade svarat med att han ser ju henne naken när han ammar så vad är problemet?
Men återigen, varför ska vi kvinnor skriva negativa kommentarer? Om vi inte gillar bilden, varför måste vi då trycka ner personen som lagt den? Jag ser många bilder och reels som jag inte gillar eller som jag kan tycka är osmakliga, men jag skriver ju inte en kommentar för det. Det finns ingen mening och det är egentligen bara elakt.
Fast det är den värld vi lever i idag. Ska man skriva något ska man helst vara elak känns det som. Varför har det blivit så? Varför kan vi inte unna andra att lyckas? Jag är absolut inte avundsjuk på exempelvis Bianca. Visst hade det varit härligt att kunna dra iväg på en längre semester och allt sådant, men det är inget liv jag lever. Jag är nöjd med att snart vara 4-barns mamma med allt vad det innebär – semestern firas hemma, kanske kan man åka iväg någonstans där det är barnvänligt. Största delen av ekonomin läggs på mat, blöjor och kläder, det blir svårt att spara undan och unna sig. Men det är ju något jag valt. Sen kan jag ju tycka det är roligt att se bilder från Bianca eller någon annan kändis som verkligen inte lever samma liv. Att se andras bilder får ju mig att antingen drömma eller att inse hur bra jag faktiskt har det. Eller för all del, få inspiration till att längre fram boka in en semester, en spadag eller vad som helst.
Aja, min tanke med det här inlägget var mest att få lufta mina tankar om hur sjukt det har blivit. Att vi sitter och klankar ner på andra i deras flöden. Helt meningslöst. Och oftast är det tyvärr äldre kvinnor som klankar på yngre kvinnor, vilket i sig är ganska komiskt. För det första – vad är ”gammal” och ”ung” i sammanhanget? Och för det andra – om det nu är en stor åldersskillnad, varför följer en äldre kvinna en yngre?
Vad tror ni om allt det här? Varför kommenterar vi så otrevligt eller varför är vi otrevliga över lag? Glömmer bort att hjälpa varandra? Vad har hänt med oss?
