Igår eftermiddag var det kalas igen. Denna gång för mina föräldrar. De fyller år dagarna efter varandra så de har alltid ett gemensamt. Denna gång är det lite senare än planerat för av någon anledning fyller nästan alla år en vecka/helg då Lucas är hos sin pappa, och det innebär ju också då att min brors barn är hos sin mamma. Så mor ville skjuta upp det så alla fick vara med men då hade min bror kalas för sin son och så vidare. Och eftersom vi ska ha för Gabriel nästa helg sa mor att då får det bli som det blir och då blev det igår.
Kalaset började vid klockan 15 så vi gjorde oss iordning och for iväg. Innan vi kunde åka ut så köpte vi blommor och trisslotter. Jag har ingen inspiration nu för presenter då det är så mycket. Förra helgen va de brorsonen och nu mina föräldrar. Nästa helg är det Gabriel och helgen efter det fyller Gabriel. Så det är så mycket av min energi och ork som går till att ens engagera mig på att dyka upp på kalasen och till att baka till vårt egna kalas för honom. Så jag har ingen inspiration alls och insåg att jag inte ens frågat mina föräldrar om de önskade något speciellt. Så det fick bli blomma, choklad och triss.
Det som är roligt med kalas hos mina föräldrar är att man sitter inte tillsammans där. Vi får helt enkelt inte rum. Eller jo om vi tränger ihop oss lite. Men jag har sagt att vi kan sitta vid bordet inne så är det lättare med barnen. Så jag, Jonas och smågrabbarna satt inne och då satte sig syrran och Nova där med. Det som blir kul är att vi hinner ju aldrig prata med varandra annars. Så nu kunde vi fråga om vad som händer, vad ska göras på sportlovet och sådär. Syrran frågade om graviditeten och sådana saker, sådant vi helt enkelt inte pratar om annars. Hemma hos oss, och hos min bror, blir det ofta långbord med alla på samma ställe, då blir det inte så mycket prat mellan varandra utan alla pratar i mun och det är om större saker liksom. Hos min syster brukar vi också dela upp oss och då hamnar min familj oftast i köket eftersom smågrabbarna inte är så renliga av sig. Då är det lättast där med allt nära till hands.
Men efter vi fikat klart kom mor och satte sig med oss och innan vi åkte hem blev det att vi satt med alla ute. Nu är det ju inte ute som i utomhus. Pappa byggde en inglasad altan med värme och allt så det är det som är ”ute”. Vi pratade bland annat om ett problem med vår bil – en lampa lyser inte i höger framände men vi kan inte lokalisera vilken lampa det är och vi har ingen varning inne i bilen att det är någon lampa som inte lyser. Så, ska det vara en lampa som lyser (för den på vänster sida gör det så vi antar att den ska lysa) och varför har vi ingen varning? Det var ju tur att Pierre såg det förra helgen på det kalaset för redan på onsdag har vi besiktning så vi måste lösa detta omedelbart! Men det är så skumt, vi har testat alla varianter på att tända och släcka lamporna men den är stendöd. Vi har kollat alla inställningar i instrumentpanelen men det är inget som säger att en lampa är trasig. Det är så konstigt! Får se om far kommer in och hjälper oss idag eller om vi ska väntar och ta bilen till verkstaden på måndag och de får felsöka varför det inte lyser som det ska, varken lyset i sig eller varningslampan. Men det kan ju inte vara någon av de viktiga lamporna, jag menar, vi hade på parkeringsljus, halvljus, helljus och allt vad de nu heter och det blev aldrig någon skillnad.
Väl hemma fick grabbarna bada och jag passade på att lägga ansiktsmask och bädda rent deras sängar. Mikael är så pass frisk nu så hans bäddade jag för att bli av med baciller. Gabriel har börjat snora så hans var ju snorig åt alla håll och kanter så det fick bli nya sängkläder där med, med andra ord blev det en bäddning till innan det är dags för den stora sängen. Och ja det kommer ju bli ännu en eftersom jag bäddar rent när han slutat snora ordentligt också.
